I domböckernas saköreslängder finner man emellanåt att de dömda inte kunnat betala sina böter utan istället fått ta kroppsstraff. Hur vanligt förekommande var detta och var det vissa sakfällda som var vanligare än andra när det gäller kroppsbestraffning? Dessa och andra frågor försöker jag besvara på i detta inlägg genom att studera saköreslängderna för Västra härad mellan 1696 och 1720.

Vad sakfälldes man för?

Det hölls tre lagtima (ordinarie) ting per år. Varje ting varade i mellan tre till sju dagar, de var kortare i början av den undersökta perioden och blev allt längre i slutet. Vintertinget hölls i januari-februari, sommartinget i maj-juni, hösttinget september-oktober. Däremellan, vid behov, hölls urtima (extra) ting. Urtima ting kunde hållas för att utreda akuta ärenden som allvarligare brott.

Till tinget sökte man sig för att lösa tvister av olika slag, genomföra gårdsköp, söka ersättning vid brand med mera. Dessa mål kunde resultera i uppgörelser och förlikningar och dessa hamnade inte i saköreslängden. Det gjorde däremot utdelade domar för bråk, slagsmål, stöld och förolämpningar. Bland det vanligaste brottet i saköreslängderna var utomäktenskapliga förbindelser som på denna tid var olagligt och hade ett högt straffvärde.

Studerar man saköreslängderna över några år ser att man att människorna blev dömda för en mängd olika brott, av vilka en del vi idag har svårt att förstå hur de kunde ses som straffbara.

Slagsmål; trätor spårade ibland ur och ledde till olika former av våld. Man dömdes för att ha slagits, med eller utan käpp, för blånader (blåmärken), för köttsår och att man drog varandra i håret! Om våldsamheterna skett på en marknad fick man dessutom även böta för bruten marknadsfred. År 1715 hamnade sju tyska soldater i slagsmål med ortsbefolkningen, samtliga dömdes till kroppsstraff.

Okvädningsord var detsamma som förolämpning, skymf eller ärekränkning. Det var inte alltid som trätor ledde till våldshandlingar utan stannade vid att man kastade skällsord och förolämpningar på varandra. Men även detta var straffbart. Ävenså om man gav ifrån sig en svordom eller gjorde uttalande som kränkte kungens värdighet, så kallat majestätsbrott. Andreas Holmingius synes ha farit osedvanligt hårt fram på vintertinget 1709 då han fick böta för ”Ifrige och försmädelige ord om hans Kongl: Maj:t sine 40 marck Silfwermyntt”. Men han stannade inte där utan vanvördade även tingsrättens medlemmar och avslutade med ”swåra och hårda ord emoth sine Contraparter”.

Hustru Maria Persdotter på Hyllte soldattorp, dömdes på sommartinget 1714 till flera böter i samma mål. Hon fick böta tre marker smt för hårdrag på Isak Hansson, lika mycket för ett okvädningsord (förolämpning), tre gånger tre marker för det hon kallat Isak, Torsten och Per i Hylte för ”Hundfötter” och fyllhundar, samt tre marker smt för att ha kallat den unga soldathustrun Karin Jonsdotter för en ”blaska”. Blaska betyder troligen i detta sammanhang ”skämma ut sig genom ovärdigt uppträdande, dabba sig, dumma sig”.

Stöld: Även kallat för tjuvnad. Bland de ovanligare former av stöld var tjuvmjölkning och att ha släppt in sin kreatur i grannens äng.

Skador som orsakats kunde vara olaga fällehygge, fällda ekar, eller ett ihjälslaget svin.

Olydnad: I saköreslängderna kommer det regelbundet upp långa listor på bönder som inte uppfyllt skjutsningar, inte kommit till mantalsskrivningen eller på annat sätt försvårade för myndigheterna att driva in skatterna. Ett exempel kunde se ut: ”Effterfölgande plichta lijkmätigt högwälborne Ehrewördige Baron och häradzhöfdingens Resolution och bref, för dhet dhe wiste een märkelig mottwillia och tredska wid alla Skiutzningar då Marcherne uthgingo”.

Förbudsbrott: Överträdelse mot olika former av förbud, till exempel olovlig handel med tobak där handelsmannen Samuel Jönsson ertappades med 553 rullar tobak!

Utomäktenskapliga förbindelser; detta var bland det vanligaste brottet att sakfällas för. Se nedan för utförligare beskrivning.

Sabbatsbrott: kallades det när man arbetade och inte vilade på söndagen. Sabbatsbrott kunde man även dömas för om ett slagsmål skett en söndag. Angivaren fick 1/6 av böterna, det övriga gick till kyrkan och fattigkassan.

Andra kyrkliga brott: Man kunde dömas till böter om man kommit drucken till kyrkan. Ännu värre blev det om man kräktes under gudstjänsten! Särskilt allvarligt såg man på någon som gick oskriftad till nattvarden, här blev böterna dryga. Med oskriftad avsågs att man ej deltagit i husförhör. ”Vid offentlig nattvardsgång må den, som underlåtit att deltaga i det föregående skriftermålet, ej av sådan grund anses obehörig att komma i åtnjutande av sakramentet.” 

Bötesbeloppen

För perioden 1700-1720 var bötesbeloppen tämligen oförändrade och i listan nedan kan man se vad olika sakfällda brotten hade för värde.

• Hårdrag: 3 marker silvermynt (smt)
• Blånad: 3 marker smt
• Blodvite: 3 marker smt
• Skuffande: 3 marker smt
• Slag: 3 marker smt
• Slag med en käpp: 3 marker smt
• Ihjälslaget svin: 3 marker smt
• Nedriven gärdesgård: 3 marker smt
• Insläppt sin kreatur på annans äng: 3 marker smt
• Tredska: 3 marker smt
• Skällsord, okvädingsord: 3 marker smt
• Slagsmål: 3-6 marker smt
• Köttsår: 6 marker smt
• Sabbatsbrott: 10-40 marker, för de fall brottet skedde en söndag. Kunde vara slagsmål, olaga brännvinförsäljning, tröskning med mera
• Lönskaläge: Han 40 och hon 20 marker smt
• Enkelt hor: han ogift 40 och hon gift 80 marker smt
• Enkelt hor: han gift 80 marker smt, hon 40 marker smt
• Uppkastning i kyrkan: 50 marker smt
• Bruten marknadsfred: 40 marker (oftas i samband med slagsmål)
• Gå oskriftad till nattvarden: 100 daler Courant smt
• Olovligen skjutit en orre: 12 öre, plus fågelns värde 16 öre smt

Vad var då dessa bötesbelopp värda? Ett sätt att få ett någorlunda grepp om det kan vara att jämföra värdet på en tunna säd. En tunna säd (råg, korngryn, vete) kostade mellan tio till femton daler kopparmynt mellan 1695 till 1705, se inlägget Anno 1717 war ganska dyr Tijdh här i Småland. Då det gick tre daler kopparmynt för varje daler silvermynt, samt att det gick fyra mark på en daler, kostade en tunna säd tretton till tjugo mark smt. Så lite förenklat, för pigan som fick betala tjugo marker smt för lönskaläget var detsamma som en tunna säd.

Som man ser i samma inlägg skenade priserna under andra halvan av kriget (1710-1720) och toppade på 45 daler kopparmynt, alltså närmare tre gånger så mycket som under inledningen av kriget. Bötesbeloppen låg emellertid kvar på samma nivå.

Ovanligheter i Saköreslängderna

Gästgivaren Anders Persson i Bo fick 1714 böta tre marker för en igenstängd grind.

En annorlunda notis i saköreslängden är i 1699 års sommarting, då Västra härad betalade mordgälden för inhyseskvinnan Ingeborg Jönsdotter för vilken man inte lyckades finna någon baneman.

Vid ett tillfälle under de tjugofem undersökta åren, på vintertinget 1720, skonades de dömda böterna. Jon Jonsson och hans hustru i Lunnaberg, Vrigstad socken, dömdes till böter för ”brännewijns utmånglande 40 marker Smt”. Men ledamöterna i häradsrätten hade medlidande och efterskänkte böterna för deras fattidoms skull.

Utomäktenskapliga förbindelser

Bland de allra vanligaste förekommande sakfällda var otillåtna förbindelser mellan man och kvinna; det var ett brott och straffades förhållandevis hårt.

För den undersökta perioden förekommer benämningarna lägersmål, lönskaläge, olovlig beblandelse och enkelt hor. Lägersmål var förr i vidsträckt mening liktydigt med umgänge mellan man och kvinna. Lönskaläge kallades det när ingendera av parterna var gift. Enkelt hor var när den ena partern var gift med någon annan. Dubbelt hor var var när båda parterna redan var gifta med någon annan. Dubbelt hor var mycket ovanligt i Västra härad. Jag har endast funnit ett fall från 1715, men det ärendet överlämnades till hovrätten och förekommer därför inte i saköreslängden (se inlägget Sedt ock hördt dhem 2nne gånger hafft beblandelse).

I grafen nedan visas antal sakfällda utomäktenskapliga förbindelser indelat in femårsperioder. Lönskaläge och lägersmål var det i särklass vanligast förekommande och står för två av tre sakfällda. Enkelt hor var ungefär en tredjdel. Bland de sistnämnda var det allra vanligaste att mannen var gift och kvinnan en piga; så var det i fem av sex fall.

Grafen visar att antalet utomäktenskapliga sakfällda mål ökar märkbart från att ha legat på omkring tjugo för den första femårsperioden (1696-1700), till mellan trettio till fyrtio för de efterföljande. Det sammanfaller med det Stora Nordiska kriget 1700-1721. Huruvida det är en tillfällighet kan man fundera över; det är endast en femårsperiod före kriget som referens. Men faktum är att den manliga delen av befolkningen dränerades över tid på grund av de ständiga utskrivningarna av soldater, vilket gav ett motsvarande överskott på unga kvinnor. Dessa hade därmed minskande möjlighet att bilda familj. En annan förklaring kan också kunna vara att bevakningen och kontrollen ökade då myndigheterna såg det som viktigt att bevara sedligheten i riket under de svåra prövningar som kriget gav. Se även inlägget De ogifta där man kan se en uppgång av andelen ogifta som sammanfaller med Stora Nordiska kriget.

För den undersökta perioden var det sammanlagt 158 mål med utomäktenskapliga förbindelser och i dessa sakfälldes 281 personer. Att det inte är dubbelt så många personer som mål förklaras med att i ett flertal fall sakfälldes endast kvinnan och mannen kunde gå fri. Många gånger kunde mannen slingra sig undan genom att svära sig fri genom ed, även om flickans far ertappat båda kontrahenterna i sängen! Ett exempel på detta finns att läsa i Effter dess egna muns Bekiännellse hafwa bedrifwet Enkelt hoor.

För knappt en tredjedel av de sakfällda (29%) utdömdes kroppsstraff och detta skedde då den ene eller båda inte förmådde betala bötesbeloppet. Kvinnorna står för 60% av de utdömda kroppsstraffen; de var vanligtvis den svagare parten ekonomiskt sett.

Den mest långväga kontrahenten var kurländaren och dragonen Kristoffer Johansson Ring, som tillsammans med ”Qwinfolcket Kirstin Andersdotter” fick ”plichta för dem emillan begånget lönskaläge Skiedt på Säterijet Stensiö Frälse, han 40 marck och hon 20 marck Silfwermynt.”

Lönskaläge kunde i undantagsfall utdömas även om ena parten var gift. Dragonhustrun Karin Nilsdotter i Flohult, Hjälmseryd socken, instämdes till hösttinget 1708 för att ha begått enkelt hor med ”Saltpetterwärkmästaren” Bengt Andersson i Holdala, Västra Torsås socken. Det var emellertid oklart om mannen, dragonen Per Nilsson var i livet eller ej, men det hela slutade med att de båda kontrahenterna två år senare dömdes för den lägre graden lönskaläge.

Drängen Måns Jonsson i Komstad och Elin Persdotter ertappades att ha umgåtts för intimt och instämdes därför av länsmannen Tor Jonsson till sommartinger 1699. Då de inte var villiga att ingå äktenskap, trots övertalningsförsök, dömdes de för sedvanligt bötesbelopp för lönskaläge; han 40 och hon 20 marker slivermynt. Tydligen hade Elin framfött ett litet barn, för Måns döms även att årligen betala stöd till Elin och hennes barn. Hon betalade sina böter, men han kunde inte och fick då ta kroppsstraffet.

År 1702 utdömdes straff för enkelt hor: ”Corporalen Swen Falck, gifft, och Kohnan Karin Swensdotter, ogifft, plikta för eenfalt hoor skiedt på Rusthåldh Säterijet Torarp i Swänarum Soken, han 80 Courant Smt och hon med Rijsslitande.” I det här fallet kunde han betala sina böter men inte hon.

På vintertinget 1704 döms bonden Jon Nilsson i Hättebo, Bäckaby socken, för enkelt hor med sin tjänstepiga Ingrid Månsdotter. Han fick böta 80 och hon 20 daler Courant smt. Den som angav dem var ingen mindre än Jons hustru Malin Gisledotter!

Kroppsstraffen

År 1715 sakfälldes den gifte mannen Israel Svensson på torpet Gyllebo, Vrigstad socken, samt pigan, ”Qwinfollket” kallat i domboken, Elisabet Persdotter därstädes för Enkelt hor. Han fick plikta med 80 daler och  hon med 40 daler silvermynt med ”Corporaliter”. Ordet ”Corporaliter” är latin och betyder ungefär kroppsligen. Så pliktat ”Corporaliter” innebar alltså att man tog kroppstraff i form av ris eller spö, vilket man ibland kunde tvingas till om man inte hade pengar till böterna.

Det var inte något särskilt brott som gav kroppsstraff, utan orsaken var oftast att den dömde var för fattig för att orka betala böterna. De kroppsstraff som förekommer i det undersökta materialet var spöstraff, stocken och gatlopp.

Troligen verkställdes inte alla noterade kroppstraff i saköreslängderna; ibland står det att Corporaliter skall utdömas om personen inte orkar boten.

Spöstraffet

Spöstraffet, eller ”rijsslitande” som kvinnor fick, var det vanligaste kroppsstraffet. En typisk formulering i domboken kunde lyda: ”han med 26 par spöö, och hon med 13 par Rijs, 3 slag af hwart par”. Det innebar alltså att mannen fick spö och kvinnan den lindrigare formen ris. Vad betydde då 26 par spö, tre slag av varje par? Ett ”par spö” var två med varandra sammanbundna spön. ”Tre slag av varje par” innebar att ett par utdelades tre gånger. För hans del blev detta 78 spörapp, och för hennes del 39 slag med riset.

Det utfärdades av häradsprofossen. Häradsprofosserna i Västra härad under den undersökta perioden var:

• 1694-1706: Gudmund Börjesson i Lannafall, Almesåkra socken
• 1713-1715: Daniel Persson Esping, Fröderyd socken
• 1718-1723: Sune Jonsson i Lockebo, Svenarum socken

Vid verkställande av spöstraff erhöll häradsprofossen betalning ur häradets andel i sakören.

Före detta soldaten Håkan Hansson i Rya, Almesåkra socken, pliktade spöstraff två gånger under 1702. Första gången, på vintertinget, var det för begånget enkelt hor. Andra gången på hösttinget för ”upkastning och giord förargellse i Allmesåkra kiörkia”, för vilket han fick böta 50 Caroliner Smt men i brist på pengar fick han återigen fick lida under spöet.

Den överlägset vanligaste brottet vid utdelat kroppsstraff var utomäktenskapliga förbindelser, se diagram nedan. Av de 147 personer som fick lida under riset eller piskan var 81 dömda för utomäktenskapliga förbindelse, motsvarande 55%. Därefter kommer slagsmål och stöld.

 

Stupstocken

Stupstocken var en stock med urgröpning i mitten för halsen. För den undersökta perioden utdelades stockstraffet åtta gånger. Vid ett och samma tillfälle, 1720, dömdes fyra personer till stocken: ”Gåssarna Jon Persson, Per Samuelsson, Jacob Nillson och Nils Carlsson i Barkansiö för utfört sqwaller sittia En Söndag i Ståcken.” Detta för att de hade spridit öknamn på invånare i Almesåkra socken.

På vintertinget 1713 fick Lars Mattsson i Hjärtanäs plikta böter för Slagsmål, tvenne blodsår, en blånad och tre okvädningsord, fredsbrott och för en svordom. Dessutom ”sittia 2nne Söndagar i Ståcken”.

På sommartinget 1716 fick Anders, på knekttorpet backen i Vrigstad socken, välja mellan att plikta ”till Kyrkian 5 marker smt eller sitter 2 Söndagar i Stocken” för det han en söndag kommit berusat till kyrkan.

Gatlopp

Gatlopp var ovanligt och jag har bara funnit ett fall för den undersökta perioden.

Tremänningsryttaren Cort sakfälldes på sommartinget för slagsmål i Stora Torp, Ramkvilla socken, samt en avhuggen tumme och dömdes därför att betala nio marker smt för lytet och tolv marker smt för såramålet. Vidare dömdes han att böta tre marker smt för värjans blottande, samt att då det skedde en söndag efter gudstjänsten även för sabbatsbrott om fyrtio mark smt. Cort ägde emellertid inga pengar för dessa böter, så häradsrätten skrev in i protokollet att då ”han eij orkar Botunn så afstraffas” han istället med två gånger gatlopp. Gatloppet i det fallet preciserades i saköreslängden till att bestå av sexton man uppställda i två rader om åtta man på varje sida. Varje par skulle ge honom tre slag för varje lopp.

Bonden och gifte mannen Jon Nilsson i Hättebo, Bäckaby socken, samt soldathustrun Elin Nilsdotter dömdes 1708 till döden för dubbelt hor men benådades som brukligt var av hovrätten. Jons straff omvandlades till gatlopp medan soldathustrun fick plikta med ”Rijs slijtande”. Dessförinnan, år 1704, hade Jon dömts för enkelt hor med en piga från Slageryd. Jons straff sattes till 80 mark silvermynt, men om han inte orkade betala skulle han få plikta med sex gatlopp – han betalade sina böter! Mer om detta i inlägget Jon Nilsson och hans sex kvinnor.

Fängelsestraffet

Fängelsestraffen var ovanliga men förekommer några gånger för den undersökta perioden.

Bonden Hans Klemensson i Ettrarp i Svenarums socken ertappades med falska mynt och ställdes därför inför rätta på Västra härads höstting 1708. Han dömdes sedermera (1709) till döden för myntförfalskning men benådades av hovrätten, kanske tack vare allmogens bön om nåd. Hans straff omvandlades till att stå vid en på torget i Jönköpings stad upprest påle tre dagar i rad, och två timmar om dagen, och dessutom utstå ”Rijs slijtande”, alltså lida under ris och spö. Därefter skulle han föras till Marstrand och arbeta på Karlstens fästning i två år. Hans klarade troligen inte straffarbetet på Marstrand för han återvänder aldrig till Ettrarp. Läs mer om detta i inlägget Myntförfalskaren.

Benämningen häradskista kan i sammanhanget synas märklig; en häradskista var en kista avsedd för förvaring av häradets sigill (sigillstampar), riksdagsbeslut, allmänna stadgar och häradshandlingar samt häradets kontanta medel. Men i detta sammanhang är det detsamma som häktet. Eller var häradskistan i  Västra härad så stor att den även kunde tjäna som fängelse?

På sommartinget 1719 dömdes Måns i Svältestorp och Hans i Lövshult, Hultsjö socken, för ”oliud och förargelse i Hultsiö Kyrkia” att sitta 14 dagar i fängelset på Jönköpings slott på vatten och bröd. Förargelsen ifråga var uppkastning i Hultsjö kyrka.

Dödsstraffet

Dödsstraffet var det grymmaste av straffen. De är inte upptagna i saköreslängderna utan dem får man leta upp i domboken. Lyckligvis för Västra härads del finns ett register hos riksarkivet som är upprättat av Ingemar Axelsson.

Fyra gånger utdelades dödsstraff mellan 1695 och 1720, men endast i två fall verkställdes de.

På det urtima tinget i mars 1696 dömdes bonden Måns Jonsson i Rydåsa, Hjälmseryds socken, till döden för begånget tidelag. Tidelag var könsumgänge mellan människa och djur. Han halshöggs och därefter brändes på bålet, tillsammans med kon som han beblandat sig med. Läs mer om denna händelse i inlägget Dess kropp sampt med koen i båhle att brännas.

På hösttinget 1710 dömdes änkan Elisabet Jönsdotter i Bodaryd, Stockaryd socken, till döden för stöld och mordbrand. Hon hade funnit soldattorpet i Västra Stigåsa för tillfället öde och passade då på att förse sig med mat i boden samt med klädesplagg och tyger ur soldathustruns brudkista i torpet. För att dölja stölden satte hon eld på torp och uthus, men det var bara torpet brann ned till grunden. Hon halshöggs och brändes på bålet; se mer i inlägget I Båhle Brinna som Brändt hafwer.

Kort om Västra härad

Västra härad är beläget i den södra delen av Jönköpings län. I väster gränsar det till Östbo härad, i norr till Tveta, i öster till Östra härad och i söder till Uppvidinge och Norrvidinge härader. Till Västra härad hör följande tjugo socknar:

1. Almesåkra
2. Bringetofta
3. Bäckaby
4. Fröderyd
5. Hjälmseryd
6. Hjärtlanda
7. Hultsjö
8. Hylletofta
9. Malmbäck
10. Norra Ljunga
11. Norra Sandsjö
12. Nydala
13. Ramkvilla
14. Skepperstad
15. Stockaryd
16. Svenarum
17. Södra Solberga
18. Vallsjö
19. Vrigstad
20. Ödestugu

Ur Västra härads saköreslängd 1696-1720

I det följande har jag skrivit av saköreslängderna för alla de fall kropps- eller fängelsestraff som utdelats under denna period.

1696

Vintertinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:64 (1695-1697) Bild 2390]:

”§71 Jon Jonson, Börie Nillson, Johan Nillson och Swen Månson i Slätthult, sampt Nils Månson i Sefwedztorp och Nills Larson i Huleboda, försökt der[-] klookskap hwar 40 marker, men plichtar Corporaliter.”
Anm: De sex var misstänkta för mord på bonden Jon Månssons i Sevedstorp, Hjälmseryd (F), men de kunde inte fällas trots att det fanns graverande omständigheter.

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:64 (1695-1697) Bild 2390]:

”§71 Solldaten Nills Andersson för Rösum plichtar för Skiällzord och Slagzmåhl, Corporaliter.”

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:64 (1695-1697) Bild 2400]:

”§5 Håkan Johansson i Hyllte, gifft, och Kohnan Kierstin Nillzdotter, för hoor, plichtar Corporaliter.”

”§30 Solldaten Per för Marbäckzhullt plichtar för enfallt hooor Corporaliter.”

”§57 Gambla Furidaren Nilz Mårtensson, sakfäld till 20 marker plichtar Corporaliter.”

1697

Saköreslängd saknas.

1698

Vintertinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:83 (1698) Bild 660]:

”§43 Karin Carlsdotter från Siööhullt Hielmsrydz Sochn plichtar för lägersmåhl Corporaliter.”

1699

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:84 (1699) Bild 1620]:

”§30 Gårdsfougden Mattes Persson på Sätterijet Lunsholmen Wrigsta Sochn plichtar otrohet i sin tienst 166 marker, orkar eij botun plichtar kroppen.”

”§73 Håkan Persson på Torarp Swenarum Sochn för lönskaläge 40 plichtar Corporaliter.
Dito Catrina på Torarp 5 Courant smt.” ”

”§74 drängen Månss Jonsson på Komsta för lönskaläge 4 plichtar Corporaliter.
Dito konan 20 marker.”

”§75 drängen Swen Månsson Horfwery Wrigsta Sochn och dhes Syskon barn Kirstin Trullsdotter för lägersmåhl hwar sin 80 marker Corporaliter.”

”§86 Pigan Kirstin Trulsdotter från Malmbäck Sochn och Klappa ägor plichtar 100 Courant smt effter 4 Cap kyrkio[-] Corporaliter.”
Anm: Trängt sig oskriftad till nattvarden. Straffas med risslitande.

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:84 (1699) Bild 1630]:

”§22 Torparen Nilss Jönsson på Tittuht Swenarum Sochn, gifft, och Kohnan Anna Jönsdotter för enfalt hor plichtar Corporaliter.”

”§132 Larss Jonsson i Gylleboda Wrigstad Sochn en Eek plichtar 12 Courant smt Corporaliter.”

1700

Vintertinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:85 (1700) Bild 710]:

”§12 Torparen Per Persson med dess hustru Giörvel Persdotter wed Åkrehult i Malmbäck Sokn för Stöld , plikta Corporaliter.”

”§61 Tiufwen Bengt Trulsson pliktar Corporaliter.”

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:85 (1700) Bild 720]:

”§15 Qwinfolcket Elin Bengtsdotter i Hällary för begånget hoor plicktar 40 Caroliner Corporaliter.”

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:85 (1700) Bild 730]:

”§82 Kåhnan Kierstin Persdotter i Hökhult för enfalt hoor med Ryttaren Daniel Swensson Ibidem, pliktar 80 Caroliner Smt Corporaliter.” – se Den otrogna soldathustrun.

1701

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:10 (1701) Bild 1620]:

”§35 Förlofwade Solldaten Mattis Finne och Qwinfolket Anna Jonsdotter för enfalt hoor, han 80, hon  marker smt. Pliktadt Corporaliter.”

1702

Vintertinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:47 (1702) Bild 1840]:

”§1 Corporalen Swen Falck, gifft, och Kohnan Karin Swensdotter, ogifft, plikta för eenfalt hoor skiedt på Rusthåldh Säterijet Torarp i Swänarum Soken, han 80 Courant Smt och hon med Rijsslitande.” ”§17 Förlofwade Soldaten Jacob Jonsson för Linnery, Jon Swensson och dess hustru Elisabet Swensdotter i Griggatorp och Qwinfolcket Kierstin Ibidem plikta för det den gådt oskriftade* till herrens högwärdiga Nattward, hwardera 100 Marker smt. Corporaliter.”
* oskriftad: ej deltagit i husförhör. ”Vid offentlig nattvardsgång må den, som underlåtit att deltaga i det föregående skriftermålet, ej av sådan grund anses obehörig att komma i åtnjutande av sakramentet.”

”§20 Åthskillige Jönkiöpingh Stadh båttzmän för bedrefne Excesser plikta Corporaliter.”
Övervåld under marsch till Karlskrona

”§57 Gustaf Gustafsson i Möckellhult pliktar för twenne stycken nedhuggne Eeker. Corporaliter.”

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:47 (1702) Bild 1860]:

”§1 Förlofwade Soldaten Håkan Hansson på Rya ägor, och Qwinfolket Ingierd Pärsdotter i Bäckafall från Tweta härad Nässiö Sockn, plikta för Enfallt hoor bägge Corporaliter.”

”§18 Gifta Mannen Swen Giermundsson i Högåhsa och Qwinfolket Kierstin Håkansdotter Ibidem plikta för Enfallt hoor Corporaliter.”

”§32 TredingzRyttaren Anders Nilsson för Falla, och Qwinfolket Elin Månsdotter i Estorp för Enfallt hoor plikta Corporaliter.”

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:47 (1702) Bild 1870]:

”§5 Förlofwade Soldaten Håkan Hansson i Rya, pliktar för upkastning och giord förargellse i Allmesåkra kiörkia sine 50 Caroliner Smt Corporaliter.”
Anm: Samme Hpkan Hansson som på sommartinget samma år (§1 ovan) fälldes för enkelt hor.

”§34 Erik Gudmundsson i Lilliestorp, gifft, och Kohnan Kerstin Andersdotter Ibidem, ogift, plikt för dem emillan begånget Enfallt hoor skiedt på Lilliestorp Crono i Nydahla Socken, han 80, och äfwen hon som andra gången igien kommit 80 Caroliner Smt Corporaliter.”

”§35 Soldatehustrun Märta Persdotter som utan absolution* gådt till herrens högwärdige Nattward pliktar 100 Caroliner Smt Corporaliter.”
* Abolution: syndernas förlåtelse

”§65 Drängen Gumme Persson i Pakebo, Haghult socken, plikta för 14 Caroliner Smt obetahlt Sakören Corporaliter.”

1703

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:81 (1703) Bild 2140]:

”§12 Nils Håkansson i Frijssnäs, Erik i Älmesåhs och Swen Giermundsson i Högåhsa, alla 3 för Sabbatz brått hwar sine 5 Caroliner Smt, Suttit derföre i Ståcken.”
För slagsmål.

”§30 Swäntienaren Swen Nilsson i Östra hult, ogift, och Qwinfolket Maria Larsdotter, gifft, plikta för Enkelt hoor, han 40 och hon 80 Marker Smt. Corporaliter.”

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:81 (1703) Bild 2160]:

”§3 Torparen Jöns Larsson i Älmhult och Qwinfolcket Märit Bertilsdotter plikta för enfalt hoor. Corporaliter.”

”§59 Nils Sunesson i Ifwars bygget plicktar för ofredande på Allmänn wäg 40 marker Smt, sampt för Slagzmåhl. Corporaliter.”

1704

Inget

1705

Vintertinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:146 (1705) Bild 2230]:

”§32 Torparen Anders Pehrsson i Nain Crono, gifft, och kohnan Elin Jönsdotter i Stengården, plikta för enfallt hoor, han 80 Courant och hon 40 Courant Smt. Plichtat Corporaliter.”

”§42 Per Simonsson och Sigrid Gisesdotter plickta för enfallt hoor, han 80 och hon 45 Courant. Plicktat Corporaliter.”

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:146 (1705) Bild 2230]:

”§51 Anders Andersson i Gittersry, ogifft och Ryttare hustrun Ein Carlsdotter plikta för Enkelt hoor skiedt på Gittersy torp Crono, han 40 och hon 80 Courant Smt. Corporaliter.”

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:146 (1705) Bild 2240]:

”§80 Kohnan Karin Oluffsdotter plichta för enkellt hoor 40 Courant Smt, plichtat Corporaliter.”

1706

Vintertinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:178 (1706) Bild 40]:

”§62 Fierdingzman Måns Persson i Swänarum plichtar för slagzmåhl 3 marker Smt. Dito för Sabbatzbrott 40 marker 1/6 part angifwaren, dhe öfrige twesjiftes Sochnekyrkian och dhe fattige. Plichtat Corporaliter.”

”§72 Klåckaren Staphan i Nydahla plichtar för Sabbatzbrott 10 marker, 1/6 angifwaren, det öfriga kyrkian och dhe fattige.”
Ologa brännvinsförsäljning.

”§73 TredingzRyttaren Per på Moreryet plichtar för Slagzmåhl 2 gånger 3 marker Smt. Dito för Sabbatzbrott 40 marker Smt, 1/6 dehl angifwaren, det öfrige Sochnekyrkian och dhe fattige. Plichtat Corporaliter.”

”§76 Torparen Anders i Stiernebo dito för Sabbatzbrot 40 marker, 1/6 dehl angifwaren, det öfriga kyrkian och dhe fattige. Plichtat Corporaliter.”
Olaga brännvinsförsäljning.

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:178 (1706) Bild 50]:

”§10 Drängen Lars Andersson och Ryttarhustrun Elisabet Swensdotter plichtar för Enkelt hoor, han 40 Courant, och hon 80 Courant plichtar Corporaliter.”

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:178 (1706) Bild 60]:

”§17 Bonden Oluff Håkonsson i Kiällerask Östra härad Steneberga Sochn plichtar för det han stulit en häst 18 Courant Smt, plichtar Corporaliter.”

”§27 Drängen Johan i Hylllte, och qwinfolcket Kirstin Jönsdotter i Hiertary, gifft, plichtar för Enkelt hoor, han 40 Courant Smt, och hon 80 Courant Smt plichtar Corporaliter.”

1707

Vintertinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:210 (1707) Bild 2440]:

”§47 Drängen Herman Hansson på Stensiö och Qwinfolket Karin Jonsdotter i Qwijhullt, plichtar för Enkelt hoor, han 40 Courant och hon 80 Courant Smt plichtar Corporaliter.”

”§67 Änkan Kierstin Gudmundsdotter på Sandebotorp plichtar för Lönskaläge sine 20 marker smt, plichtar Corporaliter.”

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:210 (1707) Bild 2450]:

”§56 Håkon Johansson i Klereboda gifft, dömbd att plichta för det han nu andra gången Enkelt hoor begånget 160 Courant smt, plichtar Corporaliter.
och Qwinfolket Kierstin Diursdotter i Äskekiärr, ogift, dömbd att plichta 40 Courant smt, plichtar Corporaliter.”

”§95 Per Håkonsson i Bärg, gifft, dömbd att plichta för det han nu andra gången Enkelt hoor begådt sine 160 Courant, plichtar Corporaliter,
Och Qwinfollket Kierstin Håkonsdotter i Ekesiö, ogifft, plichtar 40 Courant smt, plichtar Corporaliter.”

1708

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:242 (1708) Bild 1160]:

”§36 Qwinfolket Karin Håkonsdotter i Skarpstad plichtar för lönskaläge sine 20 marker smt, plichtar Corporaliter.”

”§37 Förlofwade Solldaten Zachris Öhrn, gifft, och konan Maria Persdotter i Granshult, ogifft, plichtar för den emillan begånget Enkelt hoor, han ne andra gången igenkommet 160 och hon 40 Courant smt, bägge plichtat Corporaliter.”

”§63 Anders Strömbeck, gift, och konan Sara Nillsdotter i Hielmzåkra, ogift, plikta för begånget Enkelt hoor, han 80 Courant, hans plikt understält Kongl. Hoffrätten.
och hon 40 Courant smt, pliktat Corporaliter.”

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:242 (1708) Bild 1160]:

”§83 Effterfölliande plikta för öfwerflödigt fällehygge, uthan laga Syn:
Anders och Jon i Fröset, hwardera sina 12 Marker smt, plikta Corporaliter.”

”§94 Qwinfollket Ingierd Persdotter i Bornäs*, som nu andra gången sig försadt, dömbt att plikta lönskaläge sina 40 Marker Smt, Item för begången Stölld och 1 Courant 20 öre Smt, pliktat corporaliter.”
* Bodanäs, N Sandsjö (F)

”§119 Qwinfolket Märit Carlsdotter i Hillatorp, dömbd att plikta för Enkelt hoor sina 80 Courant, pliktat Corporaliter.”

1709

Vintertinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:274 (1709) Bild 1490]:

”§16 Gunnar Erichson Cornelius på Torp och Qwinfolcket Karin Svensdoter I Swänstorp, plichta för lönskaläger, han 40 marck Silfwermynt, och hon 20 marck Silfwermynt, warandes skiedt i Swänstorp Crono i Swänarum Sochn.”

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:274 (1709) Bild 1500]:

”§10 Bonden Per Persson i Halfwarp som handlat emot förbud och Seqvestration*, plichtar sine 40 Mark Silfwermynt; Orkar han eij botunn plichta med Tienligt Fängelse.”
* Seqvestration, sekvestration: kvarstad
Anm: I tingsrättens dom står det ”såssom en gammal ålderstegen man med tienlilgt fängelse Corporal plicht uthstå”. Han tillsammans med åtta andra uppbrutit lås för att komma åt foder som det var kvarstad på.

1710

Källa: Saköreslängd, Västra härad, sommartinget 1710 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:306 (1710) Bild 2560]

”§11 Per Bengtsson i Anderstorp, gift, och Elisabet Olufsdotter i Häggatorp, ogift, plichta för dem emillan begångit Enkel hoor, han 60 och hon 40 Caroliner smt, PLichtadt Corporaliter.”

”§32 Anders Persson i Hökabärg, Brita Persdotter och Elisabet Persdotter i Henningzmålen, för Tiufnad hwarsin 102 Caroliner smt, men som dhe eij orcka botunn, plichta den Corporaliter.”

Källa: Saköreslängd, Västra härad, hösttinget 1710 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:306 (1710) Bild 2570]

”26 Margareta Larsdotter och dess dotter Annicka från Östergiötland Wijfolcka härad Mölnby Sochn och Borgia byy, plichta för begången Stöld på åthskillige ställen i Wästra härad, Tiufnadens 3dubbla wäärde wedh 19 Caroliner Smt. Dito för Wijtins måhlArg: 20 Cap: Tingzmåhlabalken hwardera sine 3 marker Smt. Men som dee eij förmå böterna ährläggia, Ty hafwa den Corporal plicht uthstält.”

”§41 drängen Swen Larsson och Qwinfolcket Kirstin Svensdotter i Äskelztorp*, plichta för dem emillan begånget Lönskaläge skiedt i Äskelstorp Crono Hultsiö Sochn, nembligen han 40 marker Smt, men i mangell* af Botenn plicktat Corporaliter.
och hon 20 marker Smt.”
* Eskilstorp, Hultsjö (F)
* mangell, mangel: otillräcklighet, avsaknad, brist [SAOB]

”§85 Elias Larsson i Åhzby*, gift, och Qwinfolcket Brita Jonsdotter Ibidem ogift, plichta för begånget Enkelt hoor, han 80 Caroliner och hon som andra gången igienkommet 45 Caroliner Smt, men som af dem ingendhera orckade Botunn, få plichta de Corporaliter.”
* Åsby, Bringetofta (F)

”§126 Pijgan Sara Persdotter i Knutzbroten* plichtar för begången Stöldh, nembligen Tiufnadens 3 dubla wärde, medh 12 Carloiner 18 öre Silfwermynt, sampt för obewijslig tillagd beskyldning 40 marker Smt. Dito för oqwäde 3 marker Smt; men i brist af Botunn plichtar hon Corporaliter.
Dito hustru Elisabet Knutsdotter för oqwäde 3 marker Smt.”
* Knutsbråten, Vrigstad (F)

1711

Källa: Saköreslängd, Västra härad, vintertinget 1711 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:338 (1711) Bild 2180]

”§1 Torparen Jon Andersson i Enesiöhagen, gifft, och Qwinfolcket Brita Jonsdotter ogift, plichtar för dhem emillan begånget Enkelt hoor, skedt på bemelte frälsetorp Enesilhagen nembligen han 80 daler Courant och hon 40 daler Courant Smt, men som dhe eij orka botun plichta dhe Corporaliter.”

”§2 Qwinfolcket Ingred Månsdotter i Hätteboo, som nu andra gången igienkommit, plichtar för begånget lönskalöge med afledne Jon Nillsson Ibidem, sine 40 marker, men i brist af Botunn plichtar med kroppen.”

”§2 Dito Qwinfolcket Elisabet Pärsdotter för oloflig beblandelse med ofwanbemelte Jon sine 20 mark Smt, men som hon eij har det ringaste hwar med hon botunn ährläggia kan, ty plichtar hon Corporaliter.”

1712

Källa: Saköreslängd, Västra härad, vintertinget 1712 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:370 (1712) Bild 2140]

”§20 Poiken Lars Nillson på Fällan för stölld plichtat Corporaliter”

”§36 Dito Tråssdrängen Nills Jönson* från Skepperstad plichtat för stölld Corporaliter”
* 15 år gammal

Källa: Saköreslängd, Västra härad, sommartinget 1712 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:370 (1712) Bild 2140]

”§61 Drängarna Daniel Håkanson i Klerebo, Måns Nillson i Gygary, och Måns Carlson i Tranemo, som uthur handelsmannes Hr Anthon Cordtmeijers klädespacke bortstulet ett stycke kläde om 36 marker, plichtar för samma stölld Corporaliter”

”§61 Carl Larsson i Allzarp* som samma kläde uthprånglat plichtat dito Corporaliter.”
* Allsarp, Hjälmseryd (F)

Inget utdömt kroppsstraff under hösttinget 1712.

1713

Källa: Saköreslängd, Västra härad, vintertinget 1713 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:402 (1713) Bild 2910]

”§13 Lars Mattson i Hiertlanäs plichtar för Slagzmåhl på Abraham Jonson i Drageryd, nembligen, för 2nne blodsor 2 gånger 6 marker Smt för en blånad 3 marker Smt för 3 oqwädens och 3 gånger 3 marker för fredzbrått 40 marker Smt för Swordomd, sampt sittia 2nne Söndagar i Ståcken.
Dito Abraham Jonson för ett oqwädens ord 3 marker.”

1714

Källa: Saköreslängd, Västra härad, vintertinget 1714 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:434 (1714) Bild 50]

”§12 SkiuytzRättaren Nills Nillson i Barkansiö gift och Kohnan Elisabet Mattesdotter Ibidem, för Enkelt hor, han 80 daler och hon 40 daler, plichtat Corporaliteter”

”§20 Jon Nillson i Enekullen pliktat för dhet han kommit drucken till Hiellmsryd kiörkia 5 marker Smt eller sittia 2 Söndagar i Ståcken, pliktat detsamma.”

”§27 Pijgan Elisabet Larsdotter i Rågrena plikatat lijka [Ståcken].”

”§28 Solldaten Johan Håkonsson för Stora Brantåhs pliktar för lägersmåhl med Solldathustrun Elisabet Bengtsdotter Ibidem, han för 40 marker Corporaliter, hon 20 marker med penningar.”

”§29 Ryttaren Lars Nillson i Lilla Brantåhs och Qwinfolket Elisabet Swensdotter i Rödia Sandiö Sn, plichtar för lönskaläge. Lars, 40 marker, dito för lägersmåhl, resterande 40 marker plichtat Corporaliter.
Elisabet 20 marker, dito för lägersmåhl itererande 20 marker.”

”§41 Märit Jacobsdotter i Ällmesåhs för Enkelt hor 40 daler smt plichtat Corporalter. Isak i Näset sig med Eedh befrijat å förra Tinget”

”§66 Ryttaren Simon Dahl, Jonas Mårtenson i Klinthullt, Per Jonson i Brustorp och Jacob i Klinthullt, plichtar hwardera uthsatt wijte a 40 marker för Tobbakzrökande wid Nydala kiörkia. Plichtat Corporaliter.”

Källa: Saköreslängd, Västra härad, sommartinget 1714 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:434 (1714) Bild 70]

”§4 TredingzRyttaren Cort Giesterberg för dhet han hugget Tummen af på hustru Sara Olufsdotter i Stora Torp, wärria blåttande och Sabbatzbrått, plichtat med rijsslijtande.”

”§33 TredingzSoldaten Nills Persson Owiss gift, för Enkelt hor med löskohnan Karin Hemmingzdotter, plichtat Corporaliter”

”§61 Ryttaren Bengt Jonson Sörman för lönskaläge med Märit Andersdotter i Enesiöhagen, han plichtar Corporaliter, hon plichtar 20 mark.
dito Smeden Gudmund Jonson för lönskaläge med bemelte Qwinfollk, 40 marker plichtat Corporaliter, hon plichtar 40 mark.”

Källa: Saköreslängd, Västra härad, hösttinget 1714 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:434 (1714) Bild 90]

”§10 TredingzRyttaren Conrad Holm och Qwinfolket Märit Märit Persdotter på Slätterudz torp Ödestugu Sochen, plikta för lönskaläge, han för 40 marker med 8 par spöö och hon 20 marker.”

”§35 Qwinfollket Karin Hemmingsdotter i Wijk för Enkelt hoor 40 daler och för lägersmåhl itererande 20 marker, plichtat Corporaliter.”

1715

Källa: Saköreslängd, Västra härad, vintertinget 1715 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:466 (1715) Bild 40]

”§5 Israel Swensson på Torpet Gyllebo under Lundholleman gift, och Qwinfollket Elisabet Persdotter Ibidem ogift, plichtar för Enkellt hoor, han 80 hon 40 daler smt Corporaliter.”

”§17 Konans syskonbarn, drängen Per Bengtsson i Järnbo och Elin Månsdotter i Boatorp, plichtar för lönskaläge sig emillan, hwardera 80 marker smt, han med 26 par spö och hon med rijsslijtande, så wijda hög: Kongl: håfRätten icke skulle förskona fär deras barnliga ungdoms skulld, låta dhem någon lindring penningeplicht få uthlägga.”

Källa: Saköreslängd, Västra härad, sommartinget 1715 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:466 (1715) Bild 70]

”§8 Per Swenson i Sågarhemmet och Qwinfollket Karin Persdotter i Slätthult, för Enkellt hoor, han 80 och hon 40 marker smt, plichtar Corporaliter.”

Källa: Saköreslängd, Västra härad, hösttinget 1715 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:466 (1715) Bild 110]

”§87 Qwinfollket Ingred Håkansdotter i Ramqwilla för Enkelt hor med Treding=Ryttaren Oluf Ehrenberg, 40 daler smt, plichtar Corporaliter.”

”§104 Effterfölliande plichta för Slagzmåhl wid sidstledne Persmässemarknad i Wrichstad, nembligen Sachsiske Soldaterne Hans Georg Lezener, Anders Klappe, Abraham Uliek, Georg Lennart, Fridrick Ludwick, Caspar Hanke och Georg Zwelitz för Såramåhle, lytesböter och Fredzbrott, hwardera 24 Courant 8 öre Smt, som tillsammans är 169 Marker 26 öre smt, men som ingendera orka botenn plichta dhe Corporaliter.”

Samt nio ”bönder, torpare och drängar” dömdes till böter för såramål och fredsbrott.

”§119 Qwinfollket Elisabet Bengtsdotter i Järkanstorpatorp plichtar för Lönskaläge 20 marker, dito för Lägersmåhls itererande 20 marker, men äger inthet att böta med, plichtar Corporaliter.”

1716

Källa: Saköreslängd, Västra härad, vintertinget 1716 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:498 (1716) Bild 100]

Vintertinget:

”§78 Elisabet Swensdotter i Hollmershulta Torp för Enkelt hoor 40 Caroliner, och för Lägersmåhl Itererande 20 marker, plichtar Corporaliter.”

Källa: Saköreslängd, Västra härad, sommartinget 1716 [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:498 (1716) Bild 100]

Sommartinget:

”§2 Måns Jonsson i Släthult och Enkan Maria i Skoghåltorpet för Lägersmåhl plikta han 40 maker, hon för 20 marker eller Corporaliter.”

”§4 Anders på knecktetorpet Backen för dhet han kommet drucken i Wrichstad kyrkia plichtar till Kyrkian 5 marker smt eller sitter 2 Söndagar i Stocken.”

”§24 drängen Gumme Persson i Möckelhult för Stölld plichtar med 1 par Spöö.”

Hösttinget:

”§1 Qwinfollket Brita Isaksdotter på Järnbotorpet plichtar för Lönskaläge 20 marker, Dito för 2dra gången itererade 20 marker, är afstraffad Corporaliter.”

”§7 Kirstin Zachrisdotter i Skirshult* för det hon sista stora Bönedagen Sprungit ned af läcktarna och giordt förargellse, bötar 5 marker smt till Hielmsery kyrkia eller sitter 2 Söndagar i Ståcken.”

”§27 Inhyses qwinfollket Brita Månsdotter, för Bönedagbrott, plichtar Corporaliter.”

1717

Vintertinget:

”§64 Ryttaren Swen Hiertberg för en fälld hiort, plichtar Corporaliter.”

Sommartinget:

”§10 Jöns Zigfridson i Sanden för Förargellse i Hielmseryd Kiörkia, sakfälld att böta 50 marker smt, plichtat medh Fängelse i häradzkijstan.”

”§39 Hustrun Ingred Bengtzdotter i Swartawad för förargellse i Liunga kiörka, sakfälld att böta 50 Caroliner eller om hon eij orkar botunn plichta Corporaliter.”

”§52 Swen Persson i Hiertlanda för Edne och swordomb att böta 5 marker smt, 1/6 anklagaraen, ch det öfrige till kiörkan och dhe fattiga, men der han eij orkar botunn sittia 2 Söndagar i Ståcken.”

”§129 Jon Swensson på Hillafällan, sakfälld för skullesår 20 marker, lytesbot 20 marker, Ett mindre sår 6 marker på giästgifwaren mäster Joseph Comstadij, hustrun i Swänarum, men som han eij orkat botunn, har han plichtat Corporaliter.”

Hösttinget:

”§23 Hustru Lisbet Bengtsdotter i Ällmesåhs, för det hon miölkat hustru Märitz koor Ibidem, plichtar 3 marker, så wijda hon wid nästa Ting eij giör sig [-]. Item hustru Märit för slagzmåhl på hustru Lisbet, för 4 kiöttsår 4 gånger 6 marker, och 6 blånader, 6 gånger 3 marker plichtar Corporaliter.”

”§62 Nills Månson i Hiertlanna för bönedagzbrott plichtar 40 marker är med Fängelse i häradzkistan afsuttet.”*
* Arbetat på gudstjänsttid. 14 dagar i fängelse.

”§91 Solldaten Daniel Hall i Puketorp, för 4 kiöttsår på dess rotebonde Nills Carlsson i Puketorp, 2 gånger 6 marker för hwartera, plichtar med 5 par spöö.”

1718

Inget.

1719

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:571 (1719) Bild 3910]:

”§91 Måns i Swältestorp, Carl i Hollma och Hans i Löfhult plickta för oliud och förargelse i Hultsiö Kyrkia hwardera istället för 50 marker Smt med 14 dagars fängelse på Jönkiöpingz Slått.”
Uppkastning i Hultsjö kyrka. Fängelse på Jönköpings slott 14 dagar vid vatten och bröd.

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:571 (1719) Bild 3930]:

”§139 Swen Andersson i Frösiö Wästregård plichtar för det dess wallpoike eller barn, uthsatt Skogzeld, 30 Courant smt, plichtar med Spöslijtande.”

1720

Vintertiget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:579 (1720) Bild 12630]:

”§62 Jon Jonsson och dess hustru i Lunnaberg böta för brännewijns utmånglande 40 marker Smt Wijtesbrotet, Tingzrättens Enhet, men böterna för deras fattidom skull efftergifwa.”

”§67 Gåssarna Jon Persson, Per Samuelsson, Jacob Nillson och Nils Carlsson i Barkansiö för utfört sqwaller sittia En Söndag i Ståcken.”
Spridit öknamn på invånare i Almesåkra socken.

Sommartinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:579 (1720) Bild 12640]:

”§126 Ryttarne Jöns Beckman plichtar för Slagzmåhl på Herr Fendrichen Thomas Siberg á 6 gånger 3 marker wid regementet med 2 par Spö.”
Spöstraff istället för böter på grund av fattigdom.

Hösttinget [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:579 (1720) Bild 12660]:

”§19 Qwinfolket Elisabet Jonsdotter i Bäckaby för itererad lägersmåhl med Dragonen Michael Stephan plichtar för 10 Mark Corporaliter.”
Namnet skall vara Elisabet Johansdotter, från Bäckaby kyrkby, lägersmål med änkemannen och den tyske dragonen Mikael Stephan.

”§108 Arfwid Danielsson i Sandwijk, gifft, plichtar för Enkelt hor med qwinfolket Ingrid Jönsdotter från Lundhollmen á 80 Courant Smt Corporaliter.”

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Kontakta då mig.

Vidare läsning

Jon Nilsson och hans sex kvinnor; Jon Nilsson i Hättebo hade fyra otrohetsaffärer under sina sista tio levnadsår i början av 1700-talet. I en av dem dömdes han till döden för dubbelt hor men benådades och fick istället löpa gatlopp. Vid det sista lägersmålet avled han i fångtransporten på vägen till tinget i Vrigstad.

De Ogifta; hur vanligt var det att man gifte sig, eller tvärtom, att man förblev ogift på 1600- och 1700-talet? Och hur såg de ogiftas levnadsvillkor ut? Dessa och andra frågor försöker jag besvara i inlägget, samt ger några exempel på levnadsöden.

Anno 1717 war ganska dyr Tijdh här i Småland; I mitten av Bäckabys kyrkobok över födda, vigda och döda finns insprängt några noteringar om himmelsfenomen, missväxt och dyrtider. Det är några sporadiska men spännande noteringar mellan åren 1716 till 1725.

Sedt ock hördt dhem 2nne gånger hafft beblandelse; När mannen och kvinnan drog sig avsides för att få vara för sig själva, visste de inte att de var iakttagna. Då båda var gifta var deras utomäktenskapliga umgänge ytterst farligt och enligt lag belagt med dödsstraff.

Effter dess egna muns Bekiännellse hafwa bedrifwet Enkelt hoor: Märit Jakobsdotter dömdes på tinget för begånget enkelt hor, trots att de två utpekade männen hon umgåtts med hade friats. Hon fick alltså ta straffet för äktenskapsbrott trots att det inte fanns någon dömd gift man! Hur kunde det bli så?

Gatlopp för den avhuggna tummen; På Västra härads sommarting dömdes tremänningsryttaren Cort Giesterberg att löpa två gånger gatlopp för ett slagsmål i vilket hustru Sara Olofsdotter fick sin ena tumme avhuggen. Vad var det egentligen som hände i stugan den där söndagseftermiddagen 1713?

Den otrogna soldathustrun; Änkan och soldathustrun Kerstin Persdotter hade blivit gravid och övertalades av sin älskare att skylla på en annan soldat i samma by. Och sättet hon meddelade det på var minst sagt dramatiskt.

Han svor sig fri från faderskapet; I den här lilla berättelsen får vi följa ett lägersmål från 1725 och hur enkelt det var för mannen att slingra sig undan ansvaret.

Källor

• Lägersmål, https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4gersm%C3%A5l
• 40 par spö, https://svjt.se/svjt/1985/419
• Förvaltningshistorisk ordbok, https://fho.sls.fi/uppslagsord/4767/urtima-ting/
• Häradskista, https://wiki.rotter.se/index.php?title=H%C3%A4radskista
• Oskriftad: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/_DD3023

Hustru Maria Persdotter på Hyllte soldattorp som dömdes på sommartinget 1714: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:434 (1714) Bild 70

Änkan Elisabet Knutsdotter som tjuvmjölkade 1711: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:338 (1711) Bild 2240

”Effterfölgande plichta lijkmätigt högwälborne Ehrewördige Baron och häradzhöfdingens Resolution och bref, för dhet dhe wiste een märkelig mottwillia och tredska wid alla Skiutzningar då Marcherne uthgingo”: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:338 (1711) Bild 2210

Samuel Jönsson ertappades 1713 med 553 rullar tobak: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:402 (1713) Bild 2950

Gästgivaren Anders Persson i Bo fick 1714 böta tre marker för en igenstängd grind: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:434 (1714) Bild 80

1699 år somarting betalade häradet mordgälden: [Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:84 (1699) Bild 1630]

Skonades från böter: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:579 (1720) Bild 12640

Den mest långväga kontrahenten, kurländaren och draginen Kristoffer Johansson Ring: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:274 (1709) Bild 1500

Lönskaläge kunde i undantagsfall utdömas även om ena parten var gift: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:306 (1710) Bild 2600

Drängen Måns Jonsson i Komstad och Elin Persdotter som inte ville ingå äktenskap: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:84 (1699) Bild 1100