För länge sedan, i början av 1580-talet, inträffade en ödesdiger händelse i Bäckaby socken. Den gamla medeltida träkyrkan eldhärjades och när morgonen grydde kunde sockenborna förtvivlat se att allt som återstod av deras kära tempel var en rykande ruin. De danne, strävsamma och hårt arbetande bäckabyborna tog nya krafter och gav sig i kast med att bygga en ny kyrka. De fick själva dra det tyngsta lasset med införskaffande av timmer med mera, men de bad också om stöd från högre ort och fick det från både biskopen och självaste kung Johan III.

I detta inlägg berättar jag vad landskapshandlingarna kan berätta om bäckabybornas återuppbyggnad av kyrkan. En kyrka som genom åren om- och tillbyggdes men som efter 300 år hade tjänat ut och ersattes av en ny och större stenkyrka. Den gamla träkyrkan fick sin sista plats i Jönköpings stadspark, tills även den slukades av lågorna en vårdag år 2000.

Hon bleff slett affbrend

En dag 1582, eller möjligen 1583, brann den gamla medeltida träkyrkan i Bäckaby ned. I 1583 års avkortningslängd för tiondet omnämns denna sorgliga händelse med följande ord:

Her förutann haffuer biskopen effterlåtidh till Beckeby kyrkio, effter hon brand slett aff, och war träkyrkio. Spanmåll _10 tunnor

I denna lilla korta text framgår det att den gamla kyrkan var av trä och att den brann ”slett aff”, det vill säga att den brann fullständigt ned till grunden. Till sockenbornas hjälp efterlät biskopen Nicolaus Stephani i Växjö tio tunnor spannmål från tiondet.

Även följande år bad sockenborna biskopen hjälp. I 1584 års kvittenser för tionderäkenskaperna framgår det att de danne – det vill säga förträffliga, hederliga, ärbara – bäckabyborna hade påbörjat kyrkobygget och att de ödmjukligen ber biskopen om hjälp. Detta beviljades i form av fyra tunnor spannmål råg och korn som de själva kunde ta ur sitt kyrkohärbärge. Ett härbärge i detta avseende är ett förrådshus i närheten av kyrkan, vilket möjligen också kunde ha tjänstgjort som gästhus.

Nicolaus Stephani aff gudz försyn biskop wthi Wexjiö
giör weterlit at the danne men som byggia och boo wthi
Beckabyd Sokn I Westra härad haffua klageligi [-]
giffwet at theras kiörkia för någon tid sedan bleff aff[bränd]
och nu står I bygning, hwårföre haffua the ödmiukeligen
begiärar hielp till samma kiörkos bygning, och wp[-]
aff tijender wid samma kiörkio. Therföre haffuer Jag
konungh Mtz nådighe behag, det och effterlåtit them 4
Spannamåll Rog och korn, thett the måge anamma wthi theras
eget kiörkio herberge, på thetta närwarande* åår. [-] wisso i
Mitt Signet Pa[-] Frörryd then Siette Martij Anno 84.
* närwarande: innevarande [SAOB]

Utöver dessa extrabidrag utgick ett årligt stöd till kyrkorna, avsett för vin, vax och oblater med mera. För Bäckabys del uppgick detta år 1584 till två tunnor spannmål; en tunna råg och en tunna korn. Grannsocknarna Fröderyd och Ramkvilla som var något större, fick tre tunnor vardera.

I 1585 års avkortningslängd för tiondet utgick extrastöd till flera kyrkor i Västra härad, dock inte till Bäckabys kyrka.

Återuppbyggnaden

Enligt en artikel i Vetlanda-Posten och som är återgiven i hembygdsboken ”Bäckaby Historia”, uppfördes den nya kyrkan på den gamlas grund. Den nya träkyrkan som uppfördes bestod av ett långhus och kor, som åtskildes av en vägg med en triumfbåge. Kyrkans tak och ytterväggar tycks alltid ha varit klädda med spån. Den nya kyrkan hade sannolikt från början klockstapel med två klockor, vilket omnämns i ett sockenstämmoprotokoll från juli 1644.

Forskningen kring återuppbyggandet av Södra Rådas medeltida kyrka, vilken brann ner 2001, har visat att framställningen av byggnadsmaterialet var mer arbetsintensivt själva timringsarbetet. Med avseende på arbetsinsatsen var kyrkobygget ett böndernas bygge, men när materialet väl var framtaget, är det inte orimligt att anta att kyrkan uppfördes under en enda arbetssäsong.

Det krävdes organisation och logistik för att hantera mängderna av material som kom från olika leverantörer. Det fanns troligtvis en lokalt förankrad person eller funktion som tillsåg byggnadskassan, som kvalitetsgranskade byggnadsmaterialet och som organiserade logistiken kring materielleveranser och dagsverken. Biskopen godkände bygget, och förmodligen bidrog framstående personer ekonomiskt till projektet.

Byggnadsarbetet på plats var alltså en mindre del av byggprojektet, men dessa moment krävde specifika kunskaper. Att bygga stora rum med släta timmerväggar måste betraktas som en avancerad bygguppgift. Ur denna aspekt var kyrkan inte ett böndernas bygge, utan olika specialiserade yrkesgrupper arbetade på platsen. Det var många personer med olika signaturer som klöv, högg och hyvlade material till kyrkbygget.

Kungligt stöd till mässkruden

Det var inte bara kyrkbygget som kostade, även inventarier hade gått upp i lågorna och måste ersättas. Bland annat behövdes en ny mässkrud införskaffas. Mässkrud är en samlingsbeteckning för de liturgiska plaggen, bestående av mässkjorta och mässhake som en präst bär vid nattvardsfirande och vid altartjänst, i synnerhet på kyrkliga högtidsdagar. Mässkjorta är en vit skjorta av linne och mässhaken är ett ärmlöst plagg som hängs över axlarna och är i regel den allra vackraste och mest påkostade klädnaden bland kyrkotextilierna.

Man insåg emellertid att man inte hade medel att införskaffa den dyrbara mässkruden varför sockenborna i slutet av 1585 vände sig till fogden i Jönköping, Mikael Sigfridsson, och bad om hjälp att skriva till kungen om hjälp. Denne visade sig vara förstående och gick dem till mötes. Svaret kom i form av ett kungligt brev utfärdat den tionde mars 1586 på Kalmar slott. I detta erkändes ett stöd till sockenborna i form av sex tunnor spannmål som skulle tas ut kyrkotiondet: ”Så hafue wij nw nådeligen höört theres bönn och af ynnest och nåde”. Därefter uppmanades kyrkoherden, herr Andreas Benedicti i Fröderyd, att be sockenborna i de andra församlingarna i hans ”prästagäld” att ”någit at hielpe till bygningh” såsom tidigare ”aff ålder skiet ähr och sedwane warit haffuer”. I avslutningen i brevet kan man riktigt höra irritationen när man skriver att  sockenborna ”icke altijt Lithe till oss”, det vill säga kronan, eftersom kungen behövde rikets inkomster till andra nödtorftiga utgifter!

Samma dag, den 10 mars 1586, utfärdades ett annat kungligt brev där Jon Brunk i kyrkbyn fick åtta tunnor spannmål i skadestånd för en förlorad häst i fiendeland. Han fick alltså mer än församlingsbornas inköp av mässkruden.

Timmerdateringen

Docent Lars Löfstrand i Uppsala gjorde en dendrokronologisk analys av Bäckabys (gamla) kyrka 1979-82 och han daterade den till 1326. Denna uppgift har under många år varit förbryllande då det motsäger det faktum att kyrkan byggdes under 1580-talet. En omanalys av Löfstrands elva prover genomfördes 2021 av Anton Hansson och Hans Lindersson från Lunds Universitet. Deras slutsats är att timret avverkats någon gång mellan 1575 och 1578. De höga inbördes korrelationerna mellan proverna styrker antagandet att virket skulle vara avverkat vid ett gemensamt tillfälle. Samtliga tagna prover är av tall och analysen tyder på att virket är hämtat från samma bestånd och sannolikt i närheten, vilket förefaller rimligt med tanke på arbetet med att transportera det. Tallarnas höga egenålder tillsammans med den täta ringbredden tyder vidare på att skogen varit tät och relativt orörd innan avverkningen skedde. Proverna har upp till två hundra årsringar som säger oss att virket var av hög ålder. Sju av träden grodde redan vid  tiden för digerdöden år 1350. Vidare kan man ur proverna se att de uppvisar en tillväxtkollaps år 1498, vilken höll i sig i ungefär 30 år.

Den tidigare felaktiga datering av timret har gett upphov till att det lite varstans förekommer uppgifter om att kyrkan var från 1300-talet, men det är alltså obestridligen fel.

Om- och tillbyggen

Under de kommande århundradena genomfördes ett flertal om- och tillbyggen. Triumfbågen mellan långhus och kor vidgades, oklart när men senast 1728. Spår av de ursprungliga fönstren har påträffats på den södra och västra väggen. Efter hand gjordes större och spetsvinklade fönster, men 1767 sattes nya rektangulära fönster in av glasmästaren Peter Ekstedt. Placeringen av dessa fönster stämde överens även med de fönster som tillkom vid senare tillfällen.

Torn och sakristia byggdes till på 1600-talet och på 1700-talet uppfördes en korsarm i norr.

Den ursprungliga huvudingången till kyrkan var placerad strax öster om sydfasadens västligaste fönster. Det fanns även en ingång till koret på sydfasaden. Huvudingångens läge ändrades när tornet tillkom omkring 1694. Då ordnades en ingång med vapenhus från väster. Det var det i samband med denna ombyggnad som ryttaren och kornetten Per Bäckman skänkte den vackert skulpterade kyrkdörren. Denna var bland det första man såg när man gick in i kyrkan vilken hade inskriptionen:

”Till Guds Namps ära, bäkaby Kyrkas prydnad haffwer den
Ehreborne och Manhaftige Peder Bengtsson Bäck-
man bekostat för tre daler silfwer denna Kiyrkedörrn A: 1694.”

Interiören präglas av den utsmyckning som kyrkan fick under 1600- och 1700-talen. I en gammal bänklängd från 1600-talet reglerades var sockenborna skulle sitta. På manssidan fanns det 17 rader och på kvinnosidan 18 rader.

Kyrkans altartavla och predikstol tillkom båda 1715. 1758 byggdes kyrkan till på längden och tvären. Målningarna är i stort utförda i senbarockstil. Dekoren utfördes 1728 av Zachris Hake från Ramkvilla och av Gerhardt Boldt mellan 1768-69.

I socknens räkenskaper för kyrkan återkom kostnader för spån och spånspik för det löpande underhållet.

En ny stenkyrka ersätter den gamla

Tankarna om en ny och större kyrka väcktes under 1800-talet då den gamla dels var förfallen och dels var för liten. När den nya kyrkan av sten stod klar 1899, såldes den gamla träkyrkan år 1901 för 400 kronor till Algot Friberg vilken skänkte den till Norra Smålands Fornminnesförening. Den flyttades året därpå till Jönköpings stadspark och återinvigdes den 31 augusti 1902.

Där stod den tills i april år 2000 då några pyromaner satte eld på den varefter den sorgligt nog totalförstördes. Kyrkan hade ibland använts i samband med bröllop, dop och liknande, men det fanns ingen församling som behövde den och ingen ny byggdes upp. Beslutet att inte återuppföra kyrkan togs utifrån antikvariska principer då den särpräglade och rika interiören inte var möjlig att återskapa.

Länsmuseet i Jönköping fick ut mycket litet försäkringspengar, vilket framgår i ett tidningsurklipp från Göteborgs-Posten som jag sparat från september 2001:

Länsmuseet i Jönköping hotar att stämma Länsförsäkringar efter att de har värderat den medeltida Bäckaby kyrka, som brann ner förra året, till 1.6 miljoner kronor.
Enligt museet var kyrkan värd 25 miljoner kronor och värderingen som försäkringsbolaget gjort betecknar museichefen som ”rent ut sagt löjlig”, skriver Jönköpings-Posten.
När Bäckaby kyrka brann ner i början av förra året var den försäkrad för 5.7 miljoner kronor. Nu har Länsförsäkringar betalat ut 1.6 miljoner. Museet har med hjälp av en antikvarisk besiktningsman gjort en marknadsvärdering av den nedbrunna kyrkan.
När kyrkan en gång försäkrades bedömdes premien för en fullvärdesförsäkring som för dyr. Därför kom de båda parterna fram till att kyrkan skulle få en riskförsäkring där museet skulle ersättas med upp till 5.7 miljoner om något hände.
Men nu har Länsförsäkringar alltså bestämt sig för att betala ut 1.6 miljoner kronor.
– Man har värderat den som vilket skjul som helst, säger advokat Henrik Sjöman, ombud för museet. (TT)

Göteborgs-Posten 2001-09-02.

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Kontakta då mig.

Vidare läsning

Kungliga brev; i detta inlägg finns valda delar ur landskapshandlingarnas avskrifter av kungliga brev som jag hittills samlat på mig och som jag nu delar med mig av: Det är främst material från Jönköpings län och i synnerhet från Fröderydbygden.

Bäckaby sockenstämmoprotokoll; i detta inlägg finns valda utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Bäckaby (F). Det är sammandrag och avskrifter som jag samlat på mig. Materialet kommer att växa över tid då jag successivt lägger in mer.

En gammal bänklängd för Bäckaby kyrka: På den allra första sidan i den första ministerialboken för Bäckaby finns en bänklängd upprättad. Den angav var sockenborna skulle sitta i kyrkan, beroende på vilken gård och by de kom ifrån. Bänklängden är odaterad, men gissningsvis är den från slutet av 1600-talet. Kanske från 1688 då boken börjar.

Fröderyds gäld i landskapshandlingarna 1545-1629; Nedan följer valda delar ur landskapshandlingarna som jag samlat på mig genom åren och som jag nu delar med mig av; det är för närvarande över 4400 poster som täcker åren 1545 till 1629. I min forskning har jag framför allt sökt i Bäckabys, Fröderyds och Ramkvillas socknar i Jönköpings län (F). Dessa socknar ingick i Fröderyds gäld, vilket var en skattemässigt redovisande enhet. Förutom de förutnämnda socknarna ingick även i de tidigare längderna Södra Solberga och Skepperstad socknar. Även om just din socken eller by inte är med i det här registret, så är länkarna mycket användbara inom Västra härad då övriga socknar oftast bara är några sidor bort.

Kornetten Per Bengtsson Bäckman; Maken, fadern, sonen och brodern Per Bengtsson Bäckman vilar i en grav någonstans utanför Krakow i södra Polen. Han dog här för drygt 300 år sedan, den 3 december 1702. Han var en av uppskattningsvis 200,000 män från Sverige och Finland som förlorade livet i det Stora Nordiska kriget varade mellan 1700 och 1721. Vem var Per? Denna berättelse tar med oss till en liten by på det småländska höglandet under andra halvan av 1600-talet och följer honom från ungdomsåren till slutet.

Byar och torp i Bäckaby; byarna och torpen i Bäckaby socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Prästerna i Bäckaby socken; I socknen var prästen en viktig person, en auktoritet. Han var församlingens fader, en guds tjänare som förhörde sockenborna på deras kristendomskunskaper, särskilt guds bud. Han ledde de kyrkliga aktiviteterna under året såsom högmässa, dop, vigsel och begravning. I det klassamhälle som Sverige då var, skilde sig prästen från bönderna med sin universitetsutbildning. Men å andra sidan levde han på en gård i bygden nära sina församlingsbor och delade deras glädje och sorg, i med- och motgångar.

Källor

Uppgifterna från tiondelängderna och avkortningen är hämtade från landskapshandlingarna vilka jag för Bäckabys del har skrivit av och finns här.

Övrigt:

• Bäckaby Historia, Växjö 1975. Smålandspostens Boktryckeri AB.
• Bäckaby kyrka, Wikipedia
• Södra Råda Timmerkyrka, LÄNK
• Kyrkan brinner! Vad händer sedan? Rapport från Riksantikvarieämbetet 2004:2
• Hansson, A., & Linderson, H. (2021). Dendrokronologisk omanalys av Lars Löfstrands prover från Bäckaby kyrka gamla kyrka, Växjö stift. (Dendrorapporter i Lund; Vol. 2021:88). Lund University
• Släktresan (s 130, 132, av Christian Braw, ISBN 91-7123-106-4, sid 130