Mina Anor

Firade man guldbröllop på 1700-talet? Ja, faktiskt så gjorde man det i form av en förnyad vigsel i kyrkan. Detta om man får tro Wikipedia. I den här artikeln skall vi undersöka hur långa äktenskap kunde bli i Fröderyd (F) socken i Småland. Perioden är avgränsad till 1700-talet. Metoden att finna långa äktenskap har varit att titta i Fröderyd dödbok 1688-1800. Det innebär att de ingångna äktenskapen sträcker sig från mitten av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Även om medelåldern…

Read More Read More

Över hur stora avstånd hade man sitt kontaktnät förr i tiden då man fann sin make/maka? Hur vanligt var det egentligen att båda två kom från samma församling? Och de som kom utifrån, varifrån kom de? Vi ska försöka besvara dessa frågor genom att titta närmare på Fröderyd och Bäckaby socknar som ligger i den södra delen av Vetlanda kommun, på det småländska höglandet, för att se hur man gjorde där. Enligt 1686 års kyrkolag ålades prästerskapet att genomföra årliga…

Read More Read More

Hur länge levde man på 1700-talet. Kanske har du hört någon berätta att medellivslängden förr i tiden var nedåt 30 år. Var det verkligen så? I mitt arbete med att skriva av Fröderyd sockens (församlings) dödbok har jag samlat på mig material som kanske kan bringa lite klarhet i denna fråga. Fröderyds socken ligger i den sydligaste delen av Jönköpings län på det småländska höglandet. Fröderyd dödbok börjar 1688. Registreringen och avskrift pågår och täcker så här långt åren 1754-1800….

Read More Read More

I dödböckerna förekommer äldre begrepp på sjukdomsnamn som man idag inte har hört talas om eller vet vad det är. Nedan har jag samlat ihop en del av de namn som förekommer i Fröderyds pastorats kyrkoböcker. Många fler gamla sjukdomsnamn finns samlade i Hjälpmedel – Dödsorsaker och sjukdomsnamn – förr och nu. Dragsjuka; kallas också krampsjuka. Stickningar i fötterna som sedan sprider sig i hela kroppen och allmänna ryckningar uppstår. Vid anfallen yrar och skriker den sjuke i raseri. Diarré…

Read More Read More

I kyrkböckerna, det vill säga födelse-, vigsel- och dödböckerna, använde prästerna emellanåt latinska ord. Dessa var inte så många så det kan vara bra att lära sig dem. Nedan har jag samlat ihop de som förekommer i Fröderyds pastorats kyrkoböcker. Aetas Ålder, levnadsålder Aetas ejus Dess ålder Cum qua (cum qva) med vilken [kvinna han fick] Dominica (dom) Söndag Ejusdem (ejus) Samma (tex samma månad) Eodem die Samma dag Hujus anni I år Ibidem (ibm, ibid) Därstädes, på samma ställe/ort…

Read More Read More

Då och då har jag stött på olyckor där små barn skållas av kokhett vatten. På den här tiden fanns ingen sjukvård att tala om, så dessa stackars barn fick lida oerhört innan de avled av sina skador. Dessa olyckor var inte vanliga,  men inträffade emellanåt och det skrevs om dem i tidningarna. Nedan ges ett axplock av träffar i tidningsarkivet (https://tidningar.kb.se). Nya Wexjöbladet 1859-07-15 ”Uppvidinge härad. Tisdagen den 5 dennes (juli) har bonden Jonas Peterssons i Målerås, Helleberga socken,…

Read More Read More

Inrikes Tidningar 1796-02-17, sid 2 ”Med samma hedersbelöning (Skådepenning), för Stenhusbyggnad och Stenmurar, hafwa jämwäl Torparen Carl Ericsson på Hulebo i Fröderyd socken och Jönköpings län, jämt Bonden Casper Swensson i Bebby, Augurums socken och Blekinge Län, blifwit hugkomne.” Den flitige torparen var Karl Eriksson, född 1745-03-13- i Medeltorp i grannsocknen Ramkvilla (F). Han gifte sig med 1766 med Ingegärd Karlsdotter (1737-1803) och de hade någon gång efter 1777 tagit upp ett nybygge under Hulebo, som kallades för Nybygget. Sedermera…

Read More Read More

En kort notis i Jönköpingsposten från lördagen den 11 mars 1871 fångar ett drama i en liten by på det småländska höglandet: Den 28 (februari) blev pigan Lowisa Carlsdotter från Ekehult häktad i Bäckaby socken såsom wållande sitt barns död. Samma notis dyker upp i tidningen följande onsdag, men sedan inget mer.  Vem var hon och vad hade hänt? Var hon en barnamördare och vad blev straffet? Enligt notisen kom hon från Bäckaby socken och byn Ekehult. Det finns emellertid…

Read More Read More

Den tidigaste befolkningsstatistiken i Sverige som inrättades 1749 kallades för Tabellverket. Genom inrättandet ålades alla sockenpräster att årligen, från 1752 vart 3:e år inlämna tabellsammandrag av befolkningsförhållanden som utdrag ur kyrkböckerna. Den ersattes senare av Statistiska beredningen och Statistiska tabellkommissionen, med uppgift att sammanställa befolkningsdata för hela riket. Den ersattes 1858 i Sverige av Statistiska centralbyrån. Första gången man räknar fram folkmängden, vilket var 1749, kommer man fram till att den är knappt 1,8 miljoner invånare. Det är mycket lägre…

Read More Read More