Gatlopp för den avhuggna tummen

Gatlopp för den avhuggna tummen

På Västra härads sommarting dömdes tremänningsryttaren Cort Giesterberg att löpa två gånger gatlopp för ett slagsmål i vilket hustru Sara Olofsdotter fick sin ena tumme avhuggen. Vad var det egentligen som hände i stugan den där söndagseftermiddagen 1713? Stora Torp i Ramkvilla socken I Stora Torp i Ramkvilla socken fanns 1713 två bönder; Erik Månsson och Gudmund Jonsson. Erik Månsson var gift med Sara Olofsdotter sedan två år tillbaka, men Sara hade dessförinnan varit gift med Arvid Svensson. Sara och…

Läs mer Läs mer

Effter dess egna muns Bekiännellse hafwa bedrifwet Enkelt hoor

Effter dess egna muns Bekiännellse hafwa bedrifwet Enkelt hoor

Märit dömdes på tinget för begånget enkelt hor, trots att de två utpekade männen hon umgåtts med hade friats. Hon fick alltså ta straffet för äktenskapsbrott trots att det inte fanns någon dömd gift man! Hur kunde det bli så? Ett utomäktenskapligt barn föds Märit Jakobsdotter var i trettiofemårsåldern men var ännu ogift och bodde hemma hos sina föräldrar i Älmesås i Skepperstad socken. Märit hade en bror Göran som var en så kallad tremänningsryttare. Han kom att ta över…

Läs mer Läs mer

Den otrogna soldathustrun

Den otrogna soldathustrun

Änkan och soldathustrun Kerstin Persdotter hade blivit gravid och övertalades av sin älskare att skylla på en annan soldat i samma by. Och sättet hon meddelade det på var minst sagt dramatiskt. Händelsen tilldrog sig vid påsktiden år 1700. Bara några månader tidigare hade fyra grannländer samtidigt förklarat Sverige krig vilket var upptakten det som skulle komma att kallas det Stora Nordiska kriget. Men i den lilla smålandssocknen var det nog inte så många som bekymrade sig om det just…

Läs mer Läs mer

Han svor sig fri från faderskapet

Han svor sig fri från faderskapet

I den här lilla berättelsen får vi följa ett lägersmål från 1725 och hur enkelt det var för mannen att slingra sig undan ansvaret. Ett utomäktenskapligt barn Rusthållarna Moses Håkansson och Samuel Nilsson brukade Solkaryd Norrgård i Skepperstad socken på det småländska höglandet. Hos sig hade de år 1724 två drängar och två pigor. Bland dem var Mats (Mattes) Jonsson och Elisabet Nilsdotter. Han som dräng och hon som piga. Elisabet var omkring trettioett år gammal. Hon var dotter till…

Läs mer Läs mer

Sven Danielsson Esping

Sven Danielsson Esping

Det här är berättelsen om Sven Danielsson Esping i Fröderyd socken på det småländska höglandet, vilken togs till soldat i slutet av det Stora Nordiska kriget. Indelningsverket förmådde inte längre leverera tillräckligt många soldater till armén och kriget, som under snart två årtionden hade dränerat landet på unga män. Därför tog myndigheterna till de så förhatliga tvångsutskrivningarna och Sven, som precis gift sig och drömde om att få börja ett liv med sin hjärtas utvalda, skickades iväg till garnisonerna i…

Läs mer Läs mer

Per Jonsson Esping – soldat under stormaktstiden

Per Jonsson Esping – soldat under stormaktstiden

Det här är berättelsen om soldaten Per Jonsson Esping från Fröderyd socken på det småländska höglandet. Hans levnad sammanfaller med Sveriges uppstigande till en av Europas stormakter. Berättelsen om Per är också en berättelse om hur det var att leva som soldat under 1600-talet. Han började som utskriven gemen soldat och genom åren klättrade han i den militära hierarkin tills han strax före sin död i Pommern blev löjtnant. Från Per och hans hustru Anna har det blivit fler än 3.000…

Läs mer Läs mer

Per Jonsson Esping i källorna

Per Jonsson Esping i källorna

Nedan följer en sammanställning av alla de källor i vilka soldaten och officeren Per Jonsson Esping förekommer. Det är domböcker, kyrkoräkenskaper, mantalslängder samt militära rullor. Vi är fler än 1.800 kända levande ättlingar till honom och hans hustru Anna Jönsdotter som levde i Fröderyd socken på det småländska höglandet i mitten av 1600-talet. De hade tre barn som uppnådde vuxen ålder, Daniel, Elisabet och Margareta. Margareta lämnade hembygden och vi vet inte så mycket mer om henne än det bördsbevis…

Läs mer Läs mer

Efterlysning

Efterlysning

Är det någon som känner igen paret på bilderna nedan? En möjlighet är att det har med Johannes Schultzéns (1862-1914) och Anna Lovisa Amanda Petersdotters (1866-1922) familj att göra, vilka bodde i Slageryd i Bäckaby socken. Om ni vet vilka det är, eller har någon ledtråd så kontakta mig.

Durchtågens plågoandar

Durchtågens plågoandar

”Hela allmogen här uthi Ösboo häradh klaga öffwer dhen stoora wåldh och orätt dhem ähr wederfaritt aff dhe många durchtogen aff Soldaterna”. Så börjar vintertinget 1667 där bönder från socknarna Rydaholm, Voxtorp, Tånnö, Värnamo, Åker och Byarum framförde klagomål på soldaternas framfart i deras hembygd. Trots att fred hade rått i riket under 1660-talet rörde sig skaror av soldater till fots utmed landsvägen till och från Skåne genom de småländska skogarna. Och det frestade hårt på bönderna som fick ställa…

Läs mer Läs mer

Utdrag ur Östbo härads dombok

Utdrag ur Östbo härads dombok

Nedan följer avskrifter ur Östbo härads dombok från åren 1667 och 1669, vilka handlar om allmogens klagomål på militärens genommarscher, de så kallade durchtågen. Dessa hade under 1666 plågat bönderna utmed häradsvägen som gick mellan Jönköping och Markaryd, samt den mellan Värnamo och Växjö. De marscherande soldaterna med sin befäl hade tagit sig friheter långt utöver det gängse sättet sådana här durchtåg skulle genomföras på. Har du synpunkter, hittat fel eller har kompletterande information? Kontakta mig genom harshult1711@gmail.com. Vintertinget 1667-02-25, §1…

Läs mer Läs mer

Hoppa till verktygsfältet