När Elsa Lena bara var drygt en månad gammal gick hennes far ut i skogen för att arbeta. Vid dagens slut hade han inte kommit hem. Efter ett kort sökande hittades han livlös i skogen. Vad som hade hänt blev aldrig känt. Han var 43 år gammal och lämnade hustrun ensam med tre små döttrar. Det blev början på ett liv som skulle präglas av hårt arbete, fattigdom och många sorger, men också av familj och sammanhållning. Det är henne,…
Två kvinnoöden från Avelsbol Bland mammas minnen från sin barndom återkommer ibland berättelsen om två äldre kvinnor som bodde hos dem. De kallades fru Wirén och tant Marie och hade båda hyrt övervåningen hos min mormor och morfar i Avelsbol. För mamma var de en del av vardagen under 1930- och 1940-talen, men för mig var de länge bara namn och fragment av berättelser. Vilka var de egentligen? Varför hade två äldre kvinnor hamnat hos min mormor och morfar på…
En bondesläkt och dess grenar i Fröderydsbygden under 1600-talet För den som har rötter i Fröderydsbygden är Måns Åkesson, son till Åke Brunk, en intressant person. Under mer än femtio år brukade han Fröderyd Norrgård, och genom honom och hans många efterkommande går det att följa hur en släktgren från gården spreds vidare till flera gårdar i bygden under 1600-talet. Samtidigt tecknar källorna en bild av människorna bakom släktskapen – deras liv, arvsskiften och öden i en tid då det…
Arv, konflikter och en ny generation brukare i 1600-talets Småland Denna del tar sin utgångspunkt i Jöns Karlsson, som efter fadern Karl Persson kom att överta bruket av Norrgården i Äsprilla. Genom honom kan gårdens fortsatta utveckling följas under senare delen av 1600-talet och en bit in på 1700-talet, i en tid då källorna blir rikare och en mer sammanhängande bild träder fram. Hos Jöns möter vi inte bara en brukare av jorden, utan också en man med uppdrag i…
Om en gårdshalva, dess brukare och villkoren i krigstidens Småland Denna del av berättelsen om Äsprilla Norrgård tar sin utgångspunkt i Karl Persson och den gårdshalva han brukade under 1600-talets första hälft. Genom honom går det att följa hur gården brukades, hur familjen växte fram och vilka villkor som präglade livet i en småländsk bondby under denna tid. Liksom i den tidigare delen bygger framställningen på mantalslängder, domböcker, kyrkliga räkenskaper och andra samtida källor. Genom dessa fragment går det att…
I detta inlägg presenterar jag den del av Alf Åbergs Smålands ryttare som behandlar perioden 1791–1891. Framställningen bygger på hans arbete i boken Kungliga Smålands husarregementes historia (1975). Alf Åberg, en framstående historiker och arkivarie, var doktor i historia och hade en lång och framgångsrik karriär som forskare och skribent. Med stor expertis och engagemang har han skildrat den småländska ryttarhistoriens utveckling. Åberg, som även var chef för Krigsarkivet mellan 1979 och 1982, är känd för sina omfattande bidrag till…
I detta inlägg presenterar jag den del av Alf Åbergs Smålands ryttare som behandlar perioden 1724–1790. Framställningen bygger på hans arbete i boken Kungliga Smålands husarregementes historia (1975). Alf Åberg, en framstående historiker och arkivarie, var doktor i historia och hade en lång och framgångsrik karriär som forskare och skribent. Med stor expertis och engagemang har han skildrat den småländska ryttarhistoriens utveckling. Åberg, som även var chef för Krigsarkivet mellan 1979 och 1982, är känd för sina omfattande bidrag till…
I detta inlägg presenterar jag den del av Alf Åbergs Smålands ryttare som behandlar perioden 1679–1699. Framställningen bygger på hans arbete i boken Kungliga Smålands husarregementes historia (1975). Alf Åberg, en framstående historiker och arkivarie, var doktor i historia och hade en lång och framgångsrik karriär som forskare och skribent. Med stor expertis och engagemang har han skildrat den småländska ryttarhistoriens utveckling. Åberg, som även var chef för Krigsarkivet mellan 1979 och 1982, är känd för sina omfattande bidrag till…
I detta inlägg presenterar jag den del av Alf Åbergs Smålands ryttare som behandlar perioden 1679–1699. Framställningen bygger på hans arbete i boken Kungliga Smålands husarregementes historia (1975). Alf Åberg, en framstående historiker och arkivarie, var doktor i historia och hade en lång och framgångsrik karriär som forskare och skribent. Med stor expertis och engagemang har han skildrat den småländska ryttarhistoriens utveckling. Åberg, som även var chef för Krigsarkivet mellan 1979 och 1982, är känd för sina omfattande bidrag till…
I detta inlägg presenterar jag den del av Alf Åbergs Smålands ryttare som behandlar perioden 1608–1629. Framställningen bygger på hans arbete i boken Kungliga Smålands husarregementes historia (1975). Alf Åberg, en framstående historiker och arkivarie, var doktor i historia och hade en lång och framgångsrik karriär som forskare och skribent. Med stor expertis och engagemang har han skildrat den småländska ryttarhistoriens utveckling. Åberg, som även var chef för Krigsarkivet mellan 1979 och 1982, är känd för sina omfattande bidrag till…