Mina Anor

En ryttare i kronans tjänst, en välbärgad bonde i Småland och en man vars namn ännu ekade i domböckerna trettio år efter hans död. Jon Brunk levde mitt i 1500-talets stormiga brytningstid – han red vid Narvas blodiga stormning, mönstrade under inbördeskriget 1598 och steg i graderna till kvartermästare. Vem var han egentligen – mannen som levde sitt liv mellan gården i Bäckaby och krigsskådeplatserna i öster? Inledning Jon Brunk framträder i källorna som mer än en vanlig bonde i…

Läs mer Läs mer

En sensommardag år 1695 förändrades stämningen i den lilla kyrkbyn. Det som utåt sett var ett ordnat liv – gård, hustru och en ansedd ställning i bygden – kom under några sommarveckor att brytas ned av oro och svårmod. Vad var det som drev en etablerad skattebonde till en handling som vid denna tid betraktades som både brott och synd? Detta är berättelsen om Nils Nilsson från Fröderyds kyrkby. Nils från kyrkbyn i Fröderyd Nils var son till Nils Nilsson…

Läs mer Läs mer

Detta är berättelsen om Olof Persson och hans ättlingar, som under 1600-talet brukade Södergården i Äsprilla. När Olof tog över skattegården kring sekelskiftet 1600 stod Sverige på tröskeln till en ny tid. Åren dessförinnan hade landet drabbats av svår missväxt; hunger och pest hade dragit fram över bygderna och skördat många liv – däribland Olofs far. Under Olofs långa tid som brukare – från Karl IX:s dagar, genom Gustav II Adolfs och drottning Kristinas regering, och vidare in i Karl…

Läs mer Läs mer

En lejd soldat i 1600-talets krig I stormaktstidens krig försvann tusentals unga män ut i Europa, många utan att någonsin återvända. De flesta lämnade få spår efter sig – ett namn i en rulla, ett datum, ibland bara ett tyst tomrum i hembygden. Denna berättelse handlar om en av dem: Erik Jonsson, en ung man från det småländska höglandet, vars liv kom att släckas i krigets skugga. För den som har rötter i Fröderydbygden finns här något mer än ännu…

Läs mer Läs mer

En soldats ungdomsår under stormaktstidens krig På 1600-talet drogs tusentals unga män bort från sina hem och byar för att tjäna kronan i krig som utkämpades långt från deras vardag. De flesta försvann spårlöst ur historien, endast kända genom korta notiser i gamla längder och rullor. Men ibland går det att spåra dem längre, steg för steg, från hembygden och ut i stormaktstidens värld. Per Jonsson Esping är ett sådant namn. För många släktforskare i Fröderydbygden är han välbekant, vem…

Läs mer Läs mer

Om roteringslängder, lottdragning och ett liv i ständig fruktan För allmogen på 1600-talet var utskrivningarna en återkommande börda och djupt hatade. Varje år kunde kronan kräva ännu en ung man, och varje gång levde familjerna med rädslan att för alltid mista en son eller en bror. Den här berättelsen följer hur utskrivningarna slog mot Äsprilla by på det småländska höglandet och de unga män som togs ut under 1620-, 1630- och 1640-talen – och vad som sedan blev deras öde….

Läs mer Läs mer

Detta register över Roterings- och Utskrivningslängder omfattar i huvudsak socknarna i Fröderyd gäld – Fröderyd, Bäckaby och Ramkvilla – i Västra Härad och Jönköpings län. Det omfattar för närvarande 3085 poster mellan åren 1621 – 1659 och kommer att växa med tiden. Utskrivningslängden sammanfattar sockenvis vilka som skrivits ut som soldater. Även om det primära intresset för släktforskaren är att hitta sin soldat, kan det vara givande att studera roteringslängden. Roteringslängderna upptar alla gårdar och ger oftast namn på bonden…

Läs mer Läs mer

När skattebonden och ryttaren Åke Brunk i Äsprilla gick ur tiden år 1581 tog sonen Per Åkesson över gården. Det var ett Sverige i förändring – Gustav Vasas tid låg ännu nära, och bönderna i Småland kämpade med fädernas jord och fick ömsom goda och ömsom dåliga år med skördar. Vid sekelskiftet 1600 brukades Äsprillas två hela skattegårdar av två bönder med samma förnamn – båda hette Per – och båda dog inom ett års mellanrum. Där, mitt i svår…

Läs mer Läs mer

Fröderyd kyrkby har en lång historia, som till stor del går att följa genom de äldre skattelängderna, jordeböckerna och domböckerna. Genom dessa källor kan man se hur byn växer fram, hur gårdarna förändras och hur brukarna avlöser varandra genom århundradena. Det här inlägget är ett försök att, med hjälp av dessa bevarade handlingar, följa Fröderyds gårdar och deras brukare så långt tillbaka som källmaterialet tillåter. Även om du inte har anor från just Fröderyd by kan brukarlängden vara av intresse…

Läs mer Läs mer