Fröderyd kyrkby har en lång historia, som till stor del går att följa genom de äldre skattelängderna, jordeböckerna och domböckerna. Genom dessa källor kan man se hur byn växer fram, hur gårdarna förändras och hur brukarna avlöser varandra genom århundradena. Det här inlägget är ett försök att, med hjälp av dessa bevarade handlingar, följa Fröderyds gårdar och deras brukare så långt tillbaka som källmaterialet tillåter.

Även om du inte har anor från just Fröderyd by kan brukarlängden vara av intresse – här finns nämligen länkar till de olika källorna som kan användas för forskning i hela Fröderyd socken, dess grannsocknar och Västra härad i stort. Förhoppningsvis kan den också inspirera dig – och andra med intresse för bygden – att upprätta en liknande längd för just din egen by.

Fröderyd by

Fröderyd by i Fröderyd socken består av tre gårdar: Norrgården, Södergården och Prästgården. Redan i den allra första bevarade jordeboken från 1548 finner vi två hela skattegårdar om ett mantal vardera, vilka med tiden kom att kallas Norrgården och Södergården.

I mantalslängderna och husförhörslängderna nämns både Norr- och Södergårdarna för första gången 1689. I domböckerna däremot finner vi Norrgården redan 1631, medan Södergården inte dyker upp förrän 1694. Fröderyd Mellangård omnämns däremot så tidigt som i 1618 års dombok, men sedan inte igen förrän 1690 och sista gången 1696.

Min tolkning är att Mellangården var det vedertagna namnet under 1600-talets första hälft, men att gården någon gång före 1689 bytte namn. Under en övergångsperiod verkar båda benämningarna ha använts om vartannat, fram till 1696 – det sista året jag funnit belägg för namnet Mellangården.

Namnet Mellangården antyder förstås att det har funnits en tredje gård, vilket rimligtvis bör vara prästgården. Prästgården är sannolikt av hög ålder, men den är förhållandevis osynlig i källmaterialet. Den förekommer inte alls i jordeboken under den undersökta perioden 1548–1700.

Första gången kyrkoherden i Fröderyd nämns i skattelängder är i 1625 års kvarntullängd. Samme kyrkoherde, Nicolaus Bringius, återfinns också i 1632 års boskapslängd, men saknas i den efterföljande från 1635. Av boskapslängden framgår att herr Nils var en förmögen man – hans utsäde var tre till fyra gånger större än de största gårdarnas i hela pastoratet.

Från och med 1643 års mantalslängd finns kyrkoherden Nicolaus Bringius noterad som “Mäster Pastor loci”, vilket fritt översatt betyder “den lärde pastorn på orten”. Han står där alltid först, ovanför rubriken för byns övriga brukare, och så fortsätter det till och med 1663. I 1665 års mantalslängd skrivs Prästgården ut för första gången, vilket den gör fram till 1671. Därefter, från och med 1673, saknas den helt i mantalslängderna.

Min tolkning är att prästgården inte upptas i jordeböckerna därför att den betraktades som kyrklig jord och därmed var befriad från kronoskatt. Prästens försörjning grundades i stället på tiondet och på prästbordets avkastning enligt dåtidens ordning. Att prästgården försvinner ur mantalslängderna efter 1671 kan hänga samman med samma sak – att kronans tjänstemän inte längre ansåg den relevant i ett dokument som främst redovisade skattepliktiga hushåll. Prästgårdar var vid denna tid ofta helt skattefria till jordeboken och noterades därför ibland endast administrativt, men utan ränteuttag (1686 års kyrkolag; SOU 1967:46, Kyrklig egendom; KSLA, “Jordägande”; M. Lindgren, Svenska jordnaturer 1718–1865; Skatteverket, De svenska skatternas historia).

Källmaterialet bakom brukarlängderna

Man kan fråga sig hur det är möjligt att följa gårdarna och deras brukare ända tillbaka till mitten av 1500-talet, när gårdsnamnen inte finns med i de äldre mantalslängderna. Svaret är att man kan följa människorna istället. Genom att notera samtliga brukare som förekommer i de olika källorna – år för år, så långt materialet räcker – går det att skapa en sammanhängande kedja av brukare. På det sättet kan man identifiera de olika gårdarna bakåt i tiden, om än med en viss försiktighet och med reservation för att misstag kan förekomma.

För att ta reda på vilka som brukade jorden har jag främst använt jordeböcker, tiondelängder, mantalslängder och husförhörslängder. Dessa källor sträcker sig över långa tidsperioder och ger en god kontinuitet i uppgifterna. Därtill kommer mer tillfälliga källor, som kvarntullängder, Älvsborgs lösen från 1613, boskapslängder samt olika längder över engångsskatter – till exempel humleskatten från 1558.

Läs mer i inlägget: Skattelängderna talar: att läsa jordeböcker, tionde- och mantalslängder

Genom att systematiskt gå igenom alla tillgängliga källor, år för år, får man en ganska tydlig bild av vilka som brukade de olika gårdarna. Ett enstaka år säger kanske inte så mycket, men när man ser uppgifterna i följd över en längre tid framträder mönstren tydligare – och man kan ofta följa både gårdar och brukare genom flera generationer.

Mellan 1557 och 1617 finns det vanligtvis två årliga skattelängder: tiondelängden och jordeboken. Från mitten av 1600-talet ökar därefter antalet brukare per gård i mantalslängderna, och det blir allt vanligare att en bonde endast brukade ett halvt eller en fjärdedels mantal. Vid en första anblick kan det ge intryck av att en förändring skett i själva jordfördelningen, men det behöver inte nödvändigtvis vara fallet. Troligare är att källmaterialet från denna tid blivit mer detaljerat och därmed redovisar förhållandena tydligare än tidigare.

Brukarlängd för Fröderyd by

I tabellen nedan har jag samlat alla de brukare som jag har kunnat identifiera i Fröderyd mellan åren 1548 och 1700. Arbetet bygger på uppgifter från jordeböcker, tiondelängder och mantalslängder med mera, och jag har valt att stanna vid sekelskiftet 1700 eftersom personerna därefter går att följa relativt enkelt i kyrkoböckerna.

I tabellens första kolumn finns klickbara länkar till originalkällorna. När länktexten är mörkblå leder den till Riksarkivets bildarkiv, och när den är ljusblå går den till motsvarande sida i ArkivDigital.
Tabellen ger på så sätt en samlad överblick över hur gårdarna i Äsprilla brukades genom generationerna.

Tips 1: Sök gärna i min databas där personerna i brukarlängden kan finnas med.

Tips 2: Om du inte är så hemmastadd i trakten, tag hjälp av Byar och torp i Fröderyd.

Har du synpunkter, hittat fel eller har kompletterande information? Kontakta då mig.