I socknen var prästen en viktig person, en auktoritet. Han var församlingens fader, en guds tjänare som förhörde sockenborna på deras kristendomskunskaper, särskilt guds bud. Han ledde de kyrkliga aktiviteterna under året såsom högmässa, dop, vigsel och begravning. Men han – för det var en man i äldre tider – var också ordförande i sockenstämman och hade viss domsmakt över församlingsborna. I det klassamhälle som Sverige då var, skilde sig prästen från bönderna med sin universitetsutbildning. Men å andra sidan levde han på en gård i bygden nära sina församlingsbor och delade deras glädje och sorg, i med- och motgångar.

Vid 1734 år riksdag beviljade Kungliga majestät att två kaplaner fick anställas i Fröderyds pastorat. Tidigare hade det bara funnits en som alternerade mellan kyrkorna i Pastoratet; Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby. Samma år, 1734, inköptes av pastoratet ett kaplansboställe åt socknens präst [7]. Det var Rösås Mellangård och var på ½ mantal. Den gamla gården lär ha varit byggd i två våningar om sammanlagt åtta rum och kök. Den förste präst som flyttade in här var Sven Moberg. Dessförinnan hade prästerna bott på olika ställen.

Bäckaby församling verkar med tiden ha blivit mindre attraktiv att söka sig till. Många av de präster som här har tjänat har sökt sig vidare, i några fall högre upp på karriärstegen som kyrkoherde. I slutet av 1920-talet var det så svårt att få någon sökande till tjänsten att den var vakant i fyra år.

Här nedanför redogör jag för församlingens komministrar, från den förste kände till 1941. Den följer huvudsakligen Växjö stifts herdaminne [1,2,3], med moderniserat språk och med några tillägg av mig från sådant jag funnit i Bäckabys kyrkböcker.

1. Oddo, [1309]

Erhöll 1/2 mark i Karl Ragufridsons testamente 1309-11-11. Det är oklart om han var kyrkoherde eller komminister här. Möjligen är han samme prästman som i kyrkoherde Pauls i Myresjö testamente 1314 erhöll 1/2 mark.

2. Andreas Benedicti, [1600]-[02]

Kallas ”pastor in Beckeby”. Omnämnd vid namn för tiondelängden för år 1600, var 1602-03 vice pastor i Fröderyd.

3. Håkan, [1604]-[10]

4. Petrus Torpelius, 1696-1732

Född i Moheda 1665, son till bonden Jöns Persson i Målen och Karin Jonsdotter (eller Håkansdotter?). Skolad i Växjö 1683 vid 18 års ålder, studerade i Lund 1692, prästvigd 1695, komminister här 1696. Underhölls ekonomiskt ett helt år av prosten Andreas Boman i Fröderyd, som även sedan var som en far för honom. Petrus sägs själv ha begravt sin mor, döpt sina barn och kyrktagit sin hustru, vilket prosten Andreas Unnerus betecknade som ”ohörligt, ja otroligt.”

Petrus bodde i Gudmundsås, Åslatorp och sist i Bäckaby Klockaregård där han avled 1732-11-24. Han var komminister i Bäckaby i hela 36 år.

Gift 1697 med Maria Eliedotter Schmiedell, dotter till mönsterskrivaren Elias Sebastiansson Schmiedell i Hörda, Ramkvilla socken. Hon avsade sig nådeåret efter makens död, då hon ej hade råd att avlöna vikarien, och anhöll på en sockenstämma 1733 om några skäppor säd till sitt understöd. Barn: 12 stycken, varav tio dog före fadern. Kända barn är: Beata, f 1699, död samma år. – Rebecka, gift 1733 med Karl Gustav Stråhl från Solberga (F). – Jonas, gift med Sara Nilsdotter.

5. Sven Moberg, 1737-1747

Född i Granhult (G) 1681-12-17, son till frälsefogden Johan Olsson i Mo och Rebecka Jönsdotter. Skolad i Växjö 1700, gymnasist på Visingsö 1705, studerade i Lund 1707, prästvigd 1709, komminister i Stenberga 1712 och i Åby (G) 1714.

Hade ett oroligt sinne och levde i Åby i strid med sin pastor, prosten Nydelius. Sedan han bland annat på ett bröllop lurat prosten att hastigt äta skållhet kål, och denne närapå bränt sig till döds, avsattes han 1728 från tjänsten och blev nådårspräst i Kråksmåla. Här bötfälldes han 1731 av Uppvidinge häradsrätt, då han vid prästänkans avflyttning okvädat henne och hennes sällskap. Han avsattes 1732 men bodde kvar i Kråksmåla till 1735, då han återfick ämbetet. Han kallades av bönderna i Åby allmänt för ”Knaggeluen”, därför att det var så han brukade benämna dem.

Enigt anteckningen i dödboken fick han tjänsten den förste maj 1735 [5], men tillträdde som komminister i Bäckaby först 1737. Samma år avled pastoratets kyrkoherde i Fröderyd. Två år senare tillträdde den nya kyrkoherden, Samuel Rogberg, och genast såg denne över tillståndet i pastoratet. På Bäckabys sockenstämma den 2 juli 1739 frågade kyrkoherden församlingen om alla lärde sin barn att läsa i bok, vilket de besvarade jakande. Detta gladde kyrkoherden och han sade att han längre fram skulle skulle förvissa sig om riktigheten i påståendet. Vid samma stämma granskade han kyrkboken och då ”ei den redighet eller ordning befans war”, skulle man införskaffa en ny bok då den ”den gambla nu mäst woro utskrifwen”. Samtidigt uppmanade han församlingsmedlemmarna att de ”som hafwa barn att christna, eller lik att begrafwa, skulle sig härom strax hos Pastor angifwa, så det han den i boken richtigt måtte inskrifwa.” Med anledning av denna reprimand började Sven att föra en ny kyrkobok över församlingen födda, vigda och döda, med början i maj månad [8].

Sven klagade 1741 över lönedelningen mellan honom och den andre kaplanen.

Sven och hans familj bodde i Rösås Mellangård, där han också avled 1747-09-11.

Gift 1) med Anna Margareta Gradman, f 1695, död 1723-04-28, dotter till komministern i Stenberga Andreas Gradman; 2) 1724-10-21 med Anna Maria Gålle. Barn i första giftet: Samuel, f 1712, studerade i Lund 1732 (tog moderns namn). – Andreas. – Jonas, f 1716. – Daniel. Barn i andra giftet: Alexander, f 1726, ryttare, död 1754. – Helena Rebecka, f 1735-03-02, död 1744-04-30. Tre andra barn, till namnet okända.

6. Jonas Wickell, 1748-86

Född i Burseryd 1716-09-10, son till bonden Arvid Jonsson i Vickelsbo och Karin Petersdotter. Skolad i Växjö 1727, studerade i Lund 1738, prästvigd 1745, komminister i Bäckaby 1748, men tillträdde 1749.

Jonas var en ärlig och pålitlig man, men hade svaga ämbetsgåvor. Om en äktenskapshandel, som han 65-årig förehade med en 20-årig flicka, skriver han 1782 till domkapitlet: ”Just och jämt för ett år sedan reste jag tillika med min Pastor Herr Magister Lund på Herr Professorns Samuel Heurlins trägna persvasion [övertalning] till Åseda prästegård att försöka min lycka genom äktenskap med Herr Pastor Adam Strelings fosterdotter, jungfru Schelle: var hos Herr Professorn över 2:ne nätter: mig gjordes goda löften, särdeles av Herr Professorn, om god hjälp hos Pastor Streling, ja, efter hans död, få med jungfru Schelle åtminstone halva dess egendom, varpå skedde allt för hastigt pactum nuptiale och trolovning. Pastor Streling sade emellertid ock dessförinnan att, därest han bliver änkling gifter han sig. Reste därpå hem, men 2 dagar därefter skrev jag till Herr Professorn, begärandes anstånd med lysning, som han ville skulle ske strax söndagen därpå: anstånd skedde dock. Det samma begärte jag märker att jag ock av Herr Pastor Streling med någon hjälp av penningar, fick av den senare detta svar av den 21 okt. 1781: ”Som jag märker att N. N. pactum nuptiale [syftet med äktenskapet] mera haft sitt avseende på åtnjutandet av vår lilla egendom än flickans person och i så måtto begärer anstånd med lysningen tills vidare, vilket vi samteliga icke allenast tills vidare samtycka utan ock in eternum [evighet].” Sedan har [jag] icke sett Åseda.” Jonas begärde nu trolovningsskillnad, mot vilken ingen hade något att invända. Trots stark kropp dog han hastigt efter en häftig ordväxling med sin dräng 1786-09-03.

Gift 1) 1742 med Anna Elisabet Starkelia, f 1721-07-13, död 1779-01-29, dotter till kyrkoherden i Torup, Göteborgs stift, Andreas Starkelius; 2) 1782-11-12 med Margareta Katarina Kraner, f 1732-11-10, död 1815, husjungfru på Säby. Barn (4 söner, 10 döttrar): Ebba, f 1743-01-03, död 1799, gift 1) 1770 med Per Zakrisson i Kyrkotorp; 2) 1783 med Sven Isaksson i samma by. – Maria Katarina, f 1746-02-02, död 1817, gift 1768-05-25 med Per Persson i Slageryd, Bäckaby. – Eva Ulrika, f 1748-02-19, död 1778-07-22, gift 1771-06-09 med Måns Persson i Slageryd, Bäckaby. – Anna Greta, f 1750-03-28, död i augusti samma år av ”inslagen massel”. – Stina Aina, f 1751-06-22, död 1811, gift 1776 med Johan Månsson i Slageryd. – Anna, f 1753-05-22, d 1757-06-17. – Elisabet, f 1755-12-08, gift med Måns Persson i Stora Sandebo. – Andreas, f 1758-02-11. -Sigrid Ingegärd, f 1759-03-30, död 1826, gift 1781-02-18 med Göran Ingemundsson från Målen, Ramkvilla. – Samuel, f 1762-05-12, död 1819-04-04, kyrkoherde i Adelöv. – Arvid, f 1764-03-15, död samma år, – Anna Margareta, f 1765-07-16, död samma år, – Anna Margareta, f 1767-08-09, död 1768-07-13.

7. Herman Erasmus Beckman, 1787-99

Född 1749-07-12, son till en tullskrivare i Växjö. Studerade i Lund, prästvigd 1776. Huspredikant hos vice amiralen friherren Johan von Rajalin samma år, vikarie vid Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona 1777, vice pastors titel 1783, komminister i Bäckaby 1787 och senare i Gällaryd 1799. Berömmes för att ha varit en god predikant. ”En stilla och nog saktfärdig man”. Pastorsstommen, den som han innehade istället för sitt boställe i Gällaryd och som låg i Rydaholms socken, skötte han väl. Han anlade där, med stort besvär på stenbunden mark, en vacker träd- och kryddträdgård. Död 1817-06-06.

Gift 1787-02-11 med Sofia Kristina Spelin, f 1745-12-24, dotter till kyrkoherden i Urshult Nils Spelin. Barnlös.

8. Jonas Almark, 1800-05

Född 1759-10-10, son till komministern i Algutsboda Andreas Almark och Elsa Colliander. Studerade i Uppsala 1780 och prästvigd 1785. Komminister i Hylletofta 1797, därefter i Bäckaby 1800 och sist i Lemnhult 1805. Död 1839-12-11.

Gift med Sofia Beata Unbeck, f 1754-06-25, dotter till en befallningsman. Barn: Elsa Sara, f 1798-09-01, död 1880, gift med en husar Gren i Lemnhult.

9. Carl Anders Bruhn, 1805-18

Född i Askaremåla i Älmeboda 1763-11-05, son till löjtnanten Olof Anders Bruhn och Barbro Rebecka Gärffelt. Skolad i Växjö gymnasium 1777 och studerade i Lund 1783 och i Uppsala 1787, prästvigd 1788. Fick komministertjänsten i Bäckaby 1805 som han innehade till 1818, varefter han blev komminister i Gällaryd till sin död 1824. Alla hans predikningar följde honom i graven. Död 1824-06-03.

Gift 1806 med Maria Katarina Gahm, f 1772-10-29 i Söraby, död 1839-08-01, dotter till löjtnanten Nils Gahm och Maria Sofia von Boisman. Barnlös.

10. Johan Niclas Tellander, 1818-46

Född i Moheda 1778-09-27, son till komministern i Jät Isak Tellander och Hedvig Helena Gumaelius. Skolad i Växjö 1795, studerade i Lund 1802, prästvigd 1803, kommunister här 1818, tillträdde 1820, tjänstebefriad för sinnessjukdom 1836. Död 1846-01-18.

Gift 1812-01-09 med Elin Mattsdotter Rönn, f 1783-03-20, soldatdotter från Älmeboda. Barn: Johanna, f 1811-12-16, gift 1828-06-29 med bonden Peter Jansson i Rösås, Bäckaby. – Ulrik, f 1815-08-06. – Isak, f 1820, död samma år. – Peter Gustaf, f 1822.

11. Jonas Gerhard Almén, 1846-58

Född i Åsenhöga 1814-04-07, son till kyrkoherden Johannes Almén och Kristina Elisabet Angelin. Studerade i Lund 1834 och prästvigd 1839. Komminister i Bäckaby 1846 och tillträdde tjänsten 1848. Lämnade denna tjänst då han blev komminister i Anderstorp 1858 och blev senare kyrkoherde i Björkö 1874, som han innehade till sin död 1896. Han var till gestalten storväxt och grov, men hade ett enkelt och okonstlat uppträdande och umgicks gärna med allmogen, till exempel vid gästabud. I yngre dagar sades det att han varit en gärna hörd predikant. Hans framträdande drag var plikttrogenhet, ordningssinne och att hålla sitt ord. Ännu in på ålderdomen bevarade han sitt friska, humoristiska lynne, som gav en livlig färg åt de berättelser om gångna tider som han gärna underhöll sin omgivning med. Han avled 1896-05-07 vid 82 års ålder, efter en kort tids sjukdom.

Gift 1848 med Helena Petersson, f i Flisby 1812-05-02, död 1878-07-02, dotter till säteriägaren Peter Svensson och Katarina Johansdotter. Barn: Johan Petrus Gerhard, f 1848-10-04, lantbrukare, död 1925-06-26. – Emilia Elisabet Karolina, f 1849-08-03, död ogift 1923-12-29. – Axel Emil Kristian, f 1851-09-02, död som studerande 1869. – Amanda Matilda Helena, f 1853-11-08, död ogift 1929-12-24. – Alma Margareta Konstantia, f 1856-05-17.

12. Peter Rudolf Holmquist, 1858-67

Född i Södra Sandsjö 1816-11-12, son till hemmansägaren Gumme Håkansson och Elisabet Jönsdotter. Efter studier i Karlshamn och Växjö, studerade han i Lund 1842 och i Uppsala 1844, prästvigd 1845. Han fick komministertjänsten i Bäckaby 1858, vilken han innehade till 1865 då han blev komminister i Gällaryd. Därefter blev han kyrkoherde i Hemmesjö 1883 och denna tjänst hade han intill sin död 1907-07-17.

Holmquist är ett exempel på hur en smålandspojke med en enkel bakgrund men med viljekraft kämpade sig fram i världen. Redan 10-årig var han på det klara med att han ville bli präst, men fattigdom lade länge hinder i vägen. När fadern koleraåret 1832 avled, måste den då 16-årige Peter jämte en 12-årig bror överta gårdsbruket. Sedermera köpte en svåger gården och Peter gav sig iväg till skräddarelära i Karlshamn.

Läslusten var dock stark hos honom, och på lediga stunder sökte han få tillfälle till studier. En kapellpredikant Quiding lånade honom böcker och pengar samt sökte intressera sina vänner för den vetgirige smålandspojken. Efter 2 års vistelse i Karlshamn begav han sig till Växjö, där vicerektorn vid trivialskolan åtog sig honom och förde honom till biskop Tegnér. Genom dennes och vicerektorns förenade bistånd kom han in på gymnasiet. Han drabbades då av en ögonsjukdom, så att ena ögat blev ohjälpligt skadat. Ändå lyckades han efter två år avlägga sin studentexamen och efter en provpredikan i Stockholms storkyrka erbjöds han anställning hos dåvarande pastor Abraham Petersson. Han vågade dock inte ta denna tjänst, utan fortsatte sina studier i Uppsala, med ekonomiskt stöd av bland annat ärkebiskopen af Wingård. Vid ärkebiskopens död 1851 måste han avbryta studierna och återgå till kyrkan.

Att Holmquist begåvning var av mindre vanligt slag, framgår av denna hans ungdomshistoria. Flera av samtidens mest stora män bemödade sig om hans stöd.

Redan som student var Holmquist en flitig versmakare, men hans poetiska produktion ansågs något dimhöljd, vilket föranledde mycket skämt från kamraters sida som kallade honom ”Dimholm.” Även på äldre dagar skrev han gärna vers, vanligtvis sorgekväden vid vänners och bekantas bortgång. Från hans tid i Gällaryd berättades en lustig historia. En skojare vid namn Orre hade lyckats locka till sig en präktig flickas kärlek, och i sin förtvivlan bad föräldrarna Holmquist om råd att kunna avstyra detta. Han tröstade dem och lovade att ordna saken. Vid ett kalas i hemmet läste Holmquist upp en egen författad dikt till flickans ära, där varje vers slutade med orden:

Tänk, vad sällhet hon skall röna,
när hon blivit Orres höna!

De närvarande höll på att kikna av skratt, men flickan blev förargad och gjorde slut med fästmannen. Anekdoten visar att Holmquist hade både humor och var påhittig.

Peter avled i Hemmesjö 1907-07-17.

Gift 1859-12-06 i Södra Unnaryd med Anna Sjölin, f 1838-09-09, död 1887-10-28, dotter till soldaten Nils Sjölin och Stina Andersdotter. Barn: Elisabet Kristina, f 1860-09-25, död 23 december samma år. – Petrus Viktor, f 1861-09-16, bergsman i Nordamerika. – Josua Gottfrid Stanislaus, f 1863-05-07, lantbrukare. – Aron Kaleb Natanael, f 1865-08-24, död i Nordamerika 1891. David Salomon Esaias, f 1867-12-27, kamrer vid Växjö-Alvesta järnväg. – Ernst Robert Abraham, f 1870-01-11, fanjunkare vid Västmanlands trängkår. – Sigfrid, f 1872-03-01, död samma dag. – Karl Sigfrid Emanuel, f 1873-05-16, död 1890-04-06. – Axel Enok, f 1875-02-20, död 1906-07-25. – Julia Elisabet, f 1879-12-30, död 1900-03-27. – Ester Eugenia, f 1885-02-11, död 1890-04-01.

13. Johan Axel Linnér, 1868-82

Född i Nottebäck 1837-01-05, son till sedermera kyrkoherden i Algutsboda Peter Linnér och Kristina Sofia Engstrand. Studerade i Uppsala 1857, prästvigd 1868 i Stockholm och tillträdde samma år komminister i Bäckaby. Han lämnade denna tjänst då han blev utnämnd till kyrkoherde i Bäckseda 1882. Var regementspastor vid Kalmar regemente mellan åren 1889 och 1894, och senare kyrkoherde i Korsberga 1890. Han var en man som drevs av nit om Guds rike. Han hade ett fint och hänsynsfullt sätt och han var en gärna hörd predikant. Med hans fromma leverne vittnade han om vilka linjer hans väg gick fram genom världen.

Gift 1) 1868-08-14 med Hulda Margareta Eneroth, f 1841-06-08, död 1882-10-23, dotter till kyrkoherden i Långaryd Karl Emanuel Eneroth; 2) 1884-07-16 med Ebba Johanna Tillström, f 1845-09-21, död i Stockholm 1930-10-30, dotter till kyrkoherden i Dädesjö Erik Georg Tillström. Barn (alla i första giftet): Hulda Johanna Kristina, f 1869-10-13, gift med kyrkoherden i Skirö Oskar Fredrik Hagstrand. -Axel Peter Emanuel. f 1/1 1872-01-01, död 12/2 1874-02-12. – Elin Emma Maria, f 1874-06-28, folkskollärarinna i Stockholm. -Sigfrid Natanael, f 1877-09-13, landshövding i Uppsala, statsråd. -Kerstin Klara Elisabet, f 1877-09-13 (tvilling), bosatt i Stockholm 1939. -Rut Astrid Margareta, f 1881-05-09, gift med komministern i Färgaryd Anders Georg Lekander.

14. Karl Friberg, 1882-88

Född i Hovmantorp 1852-01-23, son till hemmansägaren Lars Friberg och Sara Lisa Johansdotter. Studerade i Uppsala 1874, prästvigd i Älghult 1876. Fick tjänsten som komminister i Bäckaby 1882 och tillträdde 1885. Fick senare komministertjänsten i Gårdsby 1888, därefter kyrkoherde i Hallaryd 1899 och slutligen kyrkoherde i Hemmesjö 1908. Han efterträdde Peter Holmquist (se nr 12 ovan). Denna tjänst innehade han i 16 år till sin död 1924-11-16.

Hans schartauanskt* formade predikningar innehöll ett rent och klart Guds ord, tolkat i enlighet med kyrkans bekännelse. Särskilt i Gårdsby var han gärna hörd, och sökande själar från andra håll samlades till hans predikningar.

I Fribergs kynne låg anlag för despotism; endast han skulle styra. Med denna läggning kom han lätt i stridigheter. Värst var det i Hallaryd, där han redan vid tillträdet väckte församlingens ovilja genom obetänksamma yttranden. Han uppgav bland annat att sockenborna sedan gammalt haft svårt att skilja mellan mitt och ditt. Det höll på att bli upplopp i kyrkan när detta lästes upp av biskopen som var där på visitation. En gång, när Friberg efter motgångar på en sockenstämma förklarade att han skulle söka sig en annan plats, reste sig en del av bönderna och lovade att gratis flytta hans tillhörigheter.

Med tiden blev den av naturen tyste Friberg alltmera dyster. Allt nytt var för honom en styggelse, och särskilt frikyrklighet såg han överallt.

Han hade små behov och hans förmögenhet växte, så att han efter småländska förhållanden blev en mäkta rik man. I det tysta kunde han skänka bort ansenliga summor och han gav ekonomisk stöd åt fattiga studerande släktingar.

Gift 1883-05-22 med Edla Charlotta Risling, f 1855-08-22, dotter till komministern i Härlunda Johan Erik Risling och Kristina Lovisa Ullberg. Barnlös.

* Schartauanism; en sträng och konservativ religiös riktning inom Svenska kyrkan, uppkallad efter prästen Henrik Schartau [4].

15. Gustaf Adolf Oskar Johansson,1889-1912

Född i Edshult i Linköpings stift 1851-12-01, son till hemmansägaren Johan Peter Jonsson och Helena Kristina Karlsdotter. Studerade i Lund 1879 och i Uppsala 1882. Prästvigd 1887, komminister här 1889, tillträdde tjänsten i 1892. En anspråkslös och ödmjuk man. De ringa tankar han hyste om sin förmåga vållade honom, åtminstone under hans första prästår, en viss rädsla för att uppträda offentligt. Han saknade ej begåvning för sitt kall och predikade varmt och väckande, alltid i överensstämmelse med kyrkans bekännelse. Hans sinne var utan svek, fridsamt och vänsällt. Då man hörde något om honom, kunde det ej vara annat än gott. I det enskilda umgänget var han, så länge hälsan stod bi, ovanligt jovialisk och godmodig. Han log bokstavligen med hela ansiktet, då han fann något löjligt. Men evighetstankarna låg aldrig fjärran från honom. I sin ungdom hade han haft att kämpa mot fattigdom, i mannaåren fick han strida mot sjuklighet. Han var flera år tjänstledig för svår sjukdom och vårdades under sista halvåret på Serafimerlasarettet i Stockholm, där han avled 1912-02-08.

Gift 1892-06-22 med Hulda Amalia Magnusson, f 1868-01-15, dotter till lantbrukaren Karl Johan Magnusson och Matilda Kristina Petersson. Bosatt i Linköping 1932. Barn: Signe Hulda Matilda Helena, f 1893-03-04. – Karl Johan Gustaf Uno, f 1898-08-03, kontorist. – August Ebbe Sigfrid Natanael, f 1902-03-05, tandläkare i Linköping.

16. Johannes Emil Floren, 1912-17

Född i Bäckaby 1859-05-15, son till lantbrukaren Johan Magnus Petersson och Sara Holmberg i Puketorp. Familjen kom på obestånd och måste gå från gård och grund och betecknas i husförhörslängderna som inhyses. De bodde på andra våningen på gården som de förut hade ägt. 1872 sändes den då tolvårige Johannes ensam och med en adresslapp över atlanten till USA. Den övriga familjen följde två år senare efter [7].

Efter studier vid Augustana College i USA, blev han prästvigd i Rockford 1885 till pastor i Monmouth i Illinois. Senare blev han pastor i Salina i Kansas 1887-1909, lärare vid Bethany College i Lindsborg 1890-93, och 1900-07, artium (konst) magister i Lindsborg 1890, filosofie doktor vid Wittenbergs College i Ohio 1897, studerade i Jena, Uppsala och Tübingen 1909-11. Inträdde 1912 i svenska kyrkan, komminister i Bäckaby samma år och tillträdde 1913, kyrkoherde i Fröderyd 1917 och tillträdde 1918. Död ogift 1928-04-10.

Vid 12 års ålder utvandrade Johannes med sina föräldrar till Amerika, där han begynte studera och sedermera blev präst. Trots att han längre fram kom i besittning av stora jordegendomar Mexiko och blev en mycket förmögen man, tog hemlängtan till Småland över. Han var ensam sökande till komministertjänsten i sin födelsesocken, Bäckaby, och fick denna. Efter kyrkoherde Peterssons död i Fröderyd valdes han med överväldigande majoritet till dennes efterträdare.

Johannes var en stilla, tystlåten man, enkel och gemytlig till sitt sätt, varför han tillvann sig folkets aktning och tillgivenhet. Han var en mycket vetgirig och även beläst man. Han ägde ett stort bibliotek och hans kunskaper ökade genom många och långa resor i gamla och nya världen, bland annat till Egypten, Arabien, Syrien och Palestina. Han höll gärna föreläsningar om dessa färder och kunde så gå upp i sina minnen, att han nästan glömde att sluta. Även på predikstolen berättade han ofta om sina upplevelser i fjärran land och talade för övrigt i regel utan någon på förhand uppgjord plan. Han kunde därvid, särskilt vid tillfällighetstal, förirra sig ganska långt från ämnet.

Han värderade Amerika högt och framhöll ofta förhållandena där som mönster för oss svenskar.

Ofta fann man Johannes på kyrkliga möten av olika slag, dit han dock kommit mera för att träffa kolleger än för att lyssna på förhandlingarna. Hemma levde han mycket indraget, i hög grad ekonomisk som han var. Han lär ha väckt sina sockenbons förtrytelse, då han en gång av dem fått pengar till en päls men i stället satte dessa i banken och inköpte en ytterkappa av det slag som bönderna använde då de vintertiden körde till stationen med sin ved.

Sin prästgård lät han förse med elektriskt ljus men skaffade sig endast en bordslampa med en sladd, enligt uppgift ”så lång som midgårdsormen”, vilken han vid lampans förflyttning drog efter sig från det ena rummet till det andra.

Av sin förmögenhet hade han tänkt testamentera till allmännyttiga ändamål i Fröderyd och Bäckaby, men han avled innan han hunnit upprätta sitt testamente. I full tjänstgöring in i det sista hittades han en morgon livlös i sin bädd. Ende arvingen var en förmögen broder i Amerika, med vilken han där ägt sina jordegods.

Som en ovanlig hedersman bevaras Johannes i minnet av alla dem som lärde känna honom.

17. Natanael Westenius, 1920-22

Född i Misterhult 1886-09-10, son till sedermera kyrkoherden i Rumskulla, Linköpings stift, Anders Peter Westenius och Matilda Sofia Gustafsson. Efter studier vid Lunds privata elementärskola tog han studentexamen där 1909. Studerade i Lund 1912 och prästvigdes i Linköping 1919. Komminister här 1920. Blev 1922 komminister i Tåby, Linköpings stift, kyrkoherde i Hult i samma stift 1925.

Gift 1920-05-15 med Alma Maria Josefina Dahlgren, f 1888-09-16, dotter till handlanden M.A. Dahlgren. Barn: Rut Solvig Margareta, f 1923-01-15. – Stig Anders Natanael, f 1925-05-01.

18. Axel Anton Genarp, 1922-24

Född i Genarp, Lunds stift, 1892-08-07, son till arrendatorn Anders Andersson och Maria Kristersson. Efter studier vid Lunds privata elementärskola tog han studentexamen där 1914, studerade i Lund samma år. Prästvigd i Lunds stift 1918, komminister här 1922, tillträdde 1923. Tillträdde som komminister i Bjursholm, Luleå stift 1924.

Gift 1924-02-27 med Dorotea Maria Holmgren, f i Riseberga 1902-11-08, dotter till hemmansägaren Johan Holmgren och Kristina Nilsson. Barn: Anders Urban Ingvar, f 1925-04-10.

Efter Axel Genarp var tjänsten vakant 1924-1927 då ingen sökte tjänsten.

19. Karl Torsten Emanuel Aquilin, 1927-31

Född i Tvärred, Älvsborgs län, 1899-05-11, son till folkskolläraren och organisten Karl Johan Oskar Aquilin och Hildur Judit Charlotta Kjerrulf. Efter studier vid Lunds privata elementärskola tog han studentexamen 1921, studerade vidare i Lund 1923 och prästvigdes 1927. Komminister här samma år. 1931 kyrkoherde i Mortorp, Kalmar län, vilken han tillträdde 1933.

Gift 1927-07-12 med Alfhild Franziska Ingeborg Arnholtz, f 1898-12-30 i Oskarström, dotter till förrådsförvaltaren Franz Georg Arnholtz och Albie Beatrice Andersson.

20. Astolf Ragnar Leander Olofsson, 1931-1941

Född i Allmundsryd 1909-07-15, son till kommissionären August Magnus Olofsson och Anna Olofsson. Tog studentexamen i Växjö 1927, studerade i Lund 1928, prästvigdes 1930. Komminister här 1931, därefter kyrkoherde i Kristvalla [6].

 

 

Källor

1. Växjö Stifts Herdaminne, av Gottfrid Virdestam, fjärde delen, Konga och Uppvidinge. Växjö 1930, Smålandspostens Boktryckeri AB.
2. Växjö Stifts Herdaminne, av Gottfrid Virdestam, femte delen, Västbo och Östbo. Växjö 1931, Smålandspostens Boktryckeri AB.
3. Växjö Stifts Herdaminne, av Gottfrid Virdestam, sjätte delen, Västra och Östra härad. Växjö 1932, Smålandspostens Boktryckeri AB.
4. Wikipedia, Schartauanism, https://sv.wikipedia.org/wiki/Schartauanism.
5. Bäckaby (F) C:3 (1739-1804) Bild 128 / sid 239
6. Kristvalla församling, https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristvalla_f%C3%B6rsamling
7. Bäckaby – En smålandssockens historia, Växjö 1975, Smålandspostens Boktryckeri AB
8. Bäckaby (F) C:3 (1739-1804) (AID: v33349.b6.s1, NAD: SE/VALA/00051)