Hur mycket skörd kunde en bonde räkna med att få på 1500- och 1600-talet? Och hur mycket kunde den variera mellan goda och dåliga år? Dessa frågor skall jag försöka svara på genom att använda uppgifter från tiondelängderna. Som exempel har jag tagit de tre socknarna Fröderyd, Ramkvilla Bäckaby på det småländska höglandet, med en fördjupning i skördeutfallet för bönderna i Bäckaby.

Tiondelängderna

I tiondelängderna noterades den mängd spannmål som bönderna var skyldiga att lämna i skatt och som namnet avslöjar var den en tiondel av skörden. Detta ger därmed ett mått på hur god skörden varit. I Fröderydbygden och i Västra härad i allmänhet odlades råg och korn. I alla fall är det de sädesslagen som förekommer i tiondelängderna. Ytterst sällan noterades havre och då i mycket små mängder.

För Fröderydbygdens tre socknars vidkommande finns tiondelängder bevarade från 1557 till 1619 och i diagrammet nedan visar jag hur mycket tionde som dessa erlade årligen.

Fröderyd och Ramkvilla socknar var ungefär lika stora och klart större än Bäckaby. I genomsnitt levererade bönderna i Fröderyd årligen 56 tunnor spannmål i tionde, i Ramkvilla 53 tunnor och i Bäckaby 31 tunnor för den undersökta perioden.  Men variationerna var stora. Skillnaden mellan rekordåret 1589 och bottenåret 1576 var 4½ gånger för Fröderyd och Ramkvilla och hela sju gånger för Bäckaby!

När man studerar tiondet mer ingående så märker man att inte så få kunde vara helt eller delvis befriade från skatten. Detta kunde bero på om gården stod för en ryttare eller knekt; då ingick man i regel i den så kallade avkortningen och erlade inget tionde alls. Sedan fanns det andra skäl och omständigheter till skattelättnad eller -befrielse, som till exempel den före detta fänriken Per Karlsson i Ljunganäs vilken sedan 1571 genom en serie kungliga brev skattebefriades på först sitt hemman i Kallsjö och sedan i Ljunganäs. År 1600 är sista gången han förekommer i tiondelängden och i samma års avkortningslängd står det att ”Peer Karllsson en gamall Fändrick hafua fritt i sin lifztijdh en gårdh i Liunganäs i Fröarydh Soken däär oppå K:M: hertigh Karlls bref datum dhän 16 Julij 94”. Hertig Karl blev sedermera kung Karl IX och far till Gustav II Adolf.

Exempelvis var år 1600 nästan tjugo procent av Fröderyds tiondeskatt avkortad på det här sättet. Motsvarande siffra för Bäckaby var tolv procent och för Ramkvilla fem procent. Men sedan fanns det år då mycket litet avkortades. Detta kan därför ge en felaktig uppfattning om hur skörden varierade från år till år.

Skördarna i Bäckaby 1556-1618

Diagrammet över tiondet i föregående kapitel är förhållandevis enkelt att skapa, förutsatt att man först hittat rätt volym och sida i landskapshandlingarna. För perioden 1557-1619 blir det sammanlagt 48 volymer att hitta rätt i.

De ovan påpekade bristerna om tiondelängden går att komma runt vilket ger en riktigare bild av hur goda eller dåliga skördar bönderna hade. Metoden är att endast ta med de bönder som levererade tionde och bortse från de befriade. Skörden har sedan beräknats genom att multiplicera levererat tiondet med tio och därefter dividera detta tal med summan av mantalet för de gårdar som erlade tionde. På så sätt får man fram förväntad skörd per helt hemman, det vill säga en gård med storleken ett mantal.

Metoden är enkel men är arbetskrävande om man skulle göra detta för samtliga bönder för de tre socknarna. För att begränsa arbetet har jag valt Bäckaby socken och endast tagit med hela hemman, i regel de fjorton hela skattehemmanen i socknen. Ibland har även något eller några av de hela krono- och frälsehemmanen räknats in, beroende på hur tiondelängden är upplagd.

Eftersom tiondet rapporterades med ett års fördröjning, gäller skördeuppgiften från 1556 till 1618.

Resultatet visas i diagrammet nedan. Här ser vi den uppskattade årliga skörden i tunnor spannmål per helt hemman i Bäckaby socken. Medelskörden för hela perioden var 15 tunnor råg och korn. Men variationerna var stora med svängningar från sex tunnor som bottennotering och 28 tunnor som rekordskörd.

1560-talet gav svaga skördar som alla låg under medelvärdet, förutom 1567 som var något bättre med 15.2 tunnor. Trenden var nedåtgående och fortsatte in på 1570-talet med bottennoteringen 1575 som gav endast 7.1 tunnor spannmål per helt skattehemman. Det var lika illa som missväxten och peståren 1601-1604.

Men sedan vände det och från och med 1576 blev skördarna rejält bättre.

År 1578 drog ett oväder in över Bäckaby och skadades skörden för bönderna i Rösås och för Erengisle i Puketorp. För Erengisle noteras att den var av ”hagell förderffwat” och han erlade inget tionde alls detta år. Men trots hagelstormen så blev det en god skörd detta år och skattebönderna fick i genomsnitt 16 tunnor råg och korn, räknat för ett helt skattehemman. Om man räknar bort Rösås och Puketorp blev skörden istället nästan 18 tunnor per helt mantal. Men tiondelängden berättar även att detta år – 1578 – såddes ingen råg skattetorpet Norrskog och frälsetorpen Gunnarskog och Fågelleken.

Början på 1580-talet gav mycket goda skördar. Från hela Bäckaby socken blev tiondet 55 tunnor 1581, 67 tunnor 1582 och 77 tunnor 1583. De största skördarna hade Börje i Slageryd och Jon Brunk i Bäckaby. Börje gav under dessa år mellan 15 till 17 skäppor i tionde, vilket motsvarade ungefär en skörd på 25-28 tunnor. Jon Brunk gav för samma period mellan 13-26 skäppor i tionde, motsvarande en skörd på 22-43 tunnor.

Därefter, i mitten av 1580-talet, kom några år med något svagare skördar, för att 1588 slå till med en rekordskörd. Nu fick Börje 33 tunnor i skörd och Jon Brunks gård i Bäckaby, som detta år representeras av Per (Pedher), fick hela 43 tunnor.

Under hela 1580-talet erlade samtliga 14 skattebönder i Bäckaby tionde – förutom Nils Persson i Åskog 1587. Möjligen var han död eftersom han inte förekommer mer i skattelängderna och en tjugoårig odlargärning var därmed till ända.

I 1586 års räkenskaper fick Jon Brunk 8 tunnor spannmål i ersättning för en förlorad häst i Ryssland. Samma år fick han en skörd på 23 tunnor.

Anders Karlsson var storbonden i Rösås de sista årtiondena av 1500-talet och han kunde räkna med skördar som var större än sina två grannar tillsammans.

Vintern anlände tidigt år 1600 och med den kom en period av katastrofala väderförhållanden. Den efterföljande sommaren 1601 var bland den kallaste i mannaminne och inledde tre år av missväxt och hungersnöd. Sedan kom pesten som drog in över stad och land under 1602-1603, vilket decimerade den av hunger försvagade befolkningen. Läs mer om de svåra åren i inlägget ”Missväxten och pesten 1601-1604: Analys av skördar och ödehemman”.

Från 1604 förbättrades skördarna avsevärt och steg över medelvärdet för att sedan falla tillbaka något 1607 och 1608. År 1608 hade några kalla frostnätter och Tore i Gunnarstorp fick så dålig skörd att han inte erlade något tionde alls.

Från 1615 steg skördarna återigen och 1618 bjöd på den näst högsta noteringen för den undersökta perioden – 25½ tunnor spannmål per helt hemman.

Slutord

En bonde i Fröderydbygden under andra halvan av 1500-talet och en bit inpå 1600-talet kunde räkna med att få ungefär 15 tunnor spannmål för ett helt hemman. Fördelningen var en tredjedel råg och två tredjedelar korn.

Men skördarna kunde variera mycket. En bonde med ett helt hemman kunde för åtta av tio år räkna med en skörd på mellan nio och 21 tunnor. För ungefär ett år av tio kunde skörden bli så dålig att den underskred nio tunnor, och likaså var tionde skörd så god att det blev mer än 21 tunnor.

Tiondelängderna för hela socknen avspeglar tämligen väl goda såväl som dåliga år av skördar. Men mängden erlagt tionde är beroende på omfattningen av avkortningen – de som skattebefriats helt eller delvis. I tider av oro och krig ökade andelen utskrivna knektar och ryttare vilket drog ned tiondet och kan ge sken av år med sämre skördar än vad det verkligen var. Andra bidragande orsaker kan vara en hög andel ödehemman som bidrog till lägre tionde men som inte påverkade de odlande bönderna.

I diagrammet nedan har jag jämfört erlagt tionde (den orange kurvan) med den beräknade skörden (blå kurva) per helt skattehemman. Båda kurvorna är normaliserade till medelvärdet under hela perioden så att de går att jämföra. Som man ser följs tiondet och skörden åt mycket väl, med undantagen för 1567-1575 och 1601-1602 där tiondet ger bilden av att missväxten var något värre än vad den egentligen var.

 

 

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Kanske har du också uppgifter om skördar från den här tiden? Kontakta då mig.

Vidare läsning

Missväxten och pesten 1601-1604: Analys av skördar och ödehemman; Vintern anlände tidigt år 1600 och med den kom en period av katastrofala väderförhållanden. Den efterföljande sommaren 1601 var bland den kallaste i mannaminne och inledde tre år av missväxt och hungersnöd. Sedan kom pesten som drog in över stad och land under 1602-1603, vilket decimerade den av hunger försvagade befolkningen. Jag kommer i det följande visa hur man ur tiondelängder och fogderäkenskaper kan följa utvecklingen av de årliga skördarna och antalet ödehemman, vilket ger en tämligen god inblick i händelseförloppet och omfattningen av de svåra åren 1601-1603. Som exempel har jag tagit Fröderydbygden som består av socknarna Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby på det småländska höglandet. Även de  drabbades av missväxten och pesten, med dramatiskt minskade skördar och där var fjärde gård helt eller delvis låg öde när det var som värst. Men efter tre svåra år kunde de glädjas sig åt att skörden 1604 blev mycket god. Efter alla prövningar gick livet så sakteliga tillbaka till det normala igen och nya brukare fyllde ödehemmanen som i flera år stått tomma.

Fröderyds gäld i landskapshandlingarna 1545-1629; Nedan följer valda delar ur landskapshandlingarna som jag samlat på mig genom åren och som jag nu delar med mig av; det är för närvarande över 4400 poster som täcker åren 1545 till 1629. I min forskning har jag framför allt sökt i Bäckabys, Fröderyds och Ramkvillas socknar i Jönköpings län (F). Dessa socknar ingick i Fröderyds gäld, vilket var en skattemässigt redovisande enhet. Förutom de förutnämnda socknarna ingick även i de tidigare längderna Södra Solberga och Skepperstad socknar. Även om just din socken eller by inte är med i det här registret, så är länkarna mycket användbara inom Västra härad då övriga socknar oftast bara är några sidor bort.

Byar och torp i Fröderyd; byarna och torpen i Fröderyd socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Byar och torp i Ramkvilla; byarna och torpen i Ramkvilla socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Byar och torp i Bäckaby; byarna och torpen i Bäckaby socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Livet i tre smålandssocknar under Älvsborgs Lösen 1613; Vad man kan få ut ur Älvsborgs lösen 1613, både ur ett släktforskarperspektiv och ur ett hembygdsperspektiv? Som utgångspunkt har jag tagit de tre socknarna Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby och visar vad uppbörds- och rannsakningslängderna berättar om människorna som levde där för drygt fyrahundra år sedan. Om deras kamp mot fattigdom, gårdar som brann upp och även ett dråp som begicks.

Kungliga brev; i detta inlägg finns valda delar ur landskapshandlingarnas avskrifter av kungliga brev som jag hittills samlat på mig och som jag nu delar med mig av: Det är främst material från Jönköpings län och i synnerhet från Fröderydbygden.

Källor

Huvuddelen av materialet är hämtat från tiondelängderna som finns avskrivet i Fröderyds gäld i landskapshandlingarna 1545-1629.