I Älvsborgs lösen 1613 upprättades årsvis de så kallade hjonelagslängderna, vilka var en förteckning på i stort sett alla hushåll i en socken. Denna längd undertecknades av kyrkoherden och av sexmännen som var denne behjälplig i detta viktiga och ansvarsfyllda arbete. I det här inlägget ger jag namnen på sexmännen för socknarna Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby mellan 1613 och 1620.

Sexmannen

En sexman var en av sex förtroendemän i en socken som hade att se till att fattade beslut på sockenstämman verkställdes, ansvara för underhåll av kyrkobyggnader och prästgård samt att hjälpa kyrkoherden att övervaka kyrkotukten i socknen. Sexmännen hjälpte även kyrkoherden att upprätta och kontrollera hjonelagslängderna för Älvsborgs lösen, samt intygande dess riktighet med att sätta sina bomärken under den.

För att bli vald till sexman, vilket var ett mycket hedervärt uppdrag, måste man vara en väl betrodd och aktad sockenbo.

Fröderyds gäld

Hjonelagslängderna upprättades av kyrkoherden och de omfattade i huvudsak dennes pastorat. I dessa och andra skattelängder använde man begreppet gäld, i det här fallet Fröderyds gäld. Ibland undertecknades längderna sockenvis och då skrev socknens sexmän under, ibland undertecknades hela Fröderyds gäld och då var det två sexmän från vardera socknen.

1613

1613 års hjonelagslängd undertecknades av kyrkoherden Nicolaus Bringius med orden ”Att detta så i sanningh ähr under Predikantens Signet sampt kyrkionnes Nämbdh bomärker Neder under”, följt av sexmännens bomärken för:

• Måns Åkesson i Fröderyd och Per Karlsson i Hökhult (Fröderyd)
• Karl Olofsson i Rösås och Börje i Slageryd (Bäckaby)
• Jon i Svinaryd samt Måns i Rulla (Ramkvilla

Vanligtvis var sexmännens bomärke endast första bokstaven i förnamnen, men lägg märke till Karls och Börjes annorlunda krumelurer.

1614

1614 års sexmän var:

• Måns Åkesson i Fröderyd kyrkby och Lars Karlsson (Fröderyd)
• Per i Torp och Jon i Svinaryd (Ramkvilla)
• Karl Olofsson och fjärdingsmannen Jon Andersson, båda från Rösås (Bäckaby)

Karl Olofsson i Rösås hade nu en annan variant på sitt bomärke.

1615

1615 års sexmän var:

• Lars och Per Karlsson från (troligtvis) Hökhult (Fröderyd)
• Måns Stocke i Hallsnäs, Per i Torp (Ramkvilla)
• Karl Olofsson i Rösås och ryttaren Per Gudmundsson i Bäckaby kyrkby (Bäckaby)

1616

För detta år underskrevs hjonelagslängden för Fröderyds och Bäckabys socknar av respektive sockens sexmän, medan sexmännen från Ramkvilla och Södra Solberga skrev under för hela gäldet.

Sexmännen för Fröderyd var:

• Måns Åkesson i Fröderyd, Lars Karlsson i Hökhult, Nils Olofsson i Ljunganäs, Sven i Holmeshult, Måns i Gärdeskvarn samt Börje Månsson i Fröderyd.

Kyrkoherden Nicolaus Nils Bringius intygade hjonelagslängden för Bäckaby med följande ord: ”Att så i sanning ähr granneliga och fullkomliga rådsakat, witnar iag Nicolaus Bringius P[astor] uthi Frörydz Gäld, ähr under med mitt eget Signet och underskrifwit med min egne handh, och kyrk[ans] sex Mäns boende uthi Beckaby Sochn”. Dessa sexmän var:

• Karl Olofsson och Jon Andersson i Rösås, Per Mårtensson i Slageryd, ryttaren Per Gudmunsson i Bäckaby, Gudmund i Hättebo och Per i Knutstorp. Gudmund i Hättbo var son till Börje i Slageryd.

Jon Anderssons bomärke avvek från de andras och liknade en blomma. Karl Olofsson var med för fjärde och sista gången och hans bomärke, som han ändrade varje år, liknade denna gång ett ”C”.

Sexmännen för Ramkvilla och Södra Solberga:

• Nils i Svinaryd, Per i Torp, Simon i Skärbäck, Per Gudmundsson (Ramkvilla)
• Nils i Björnhult och Bonde i Erikstorp (S Solberga)

Per i Torp använde ett mer personligt bomärke.

1617

1617 års sexmän för Fröderyds gäld var:

• Lars Karlsson i Hökhult och Börje Månsson i Fröderyd
• Jon Andersson i Rösås och Per Mårtensson i Slageryd (Bäckaby)
• Måns i Ramkvilla och Per i Torp (Ramkvilla)

1618

Sexmännen som intygade Fröderyds uppbördslängd för 1618 var:

• Sven i Holmeshult, Måns G[-]son i Notteryd, Karl i Ljunganäs, Nils Olofsson i Ljunganäs, Börje Månsson i Fröderyd samt Nils i Hökhult

Sexmännen som intygade Bäckabys uppbördslängd för 1618 var:

• Jon Andersson i Rösås, Gudmund i Hättebo, Per i Knutstorp, Per Mårtensson i Slageryd, Lars i Åslatorp samt Tor i Gunnarstorp

Jon Andersson behöll samma bomärke liksom som föregående två år.

Sexmännens undertecknande av 1618 års hjonelagslängd för Bäckaby socken i Älvsborgs lösen. Bild: Riksarkivet. Källa: Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/29 (1618-1620), bildid: A0066033_00390.

Större delen av längden för Ramkvilla saknas, men sista sidan med sexmännens finns kvar, och dessa var för 1618:

• Nils i Ramkvilla, Simon i Skärbäck, Håkan i Dragsnäs, Nils Tuvesson, Per i Torp samt Karl i Bosnatorp

1620 års rannsakningslängd

Den rannsakningslängd som tillkom två år senare underskrevs av följande sexmän:

• Måns Åkesson i Fröderyd och Sven i Holmeshult (Fröderyd)
• Per i Torp och Nils i Ramkvilla (Ramkvilla)
• Gudmund i Hättebo och Lars i Åslatorp (Bäckaby)

 

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Kontakta då mig.

Vidare läsning

Fröderyds gäld i Älvsborgs lösen 1613; I detta inlägg delar jag med mig av mina avskrifter ur Älvsborgslösen 1613 vilka främst är inriktade på Bäckaby socken i Västra härad i Jönköpings län (F). Bäckaby socken tillhörde Fröderyds pastorat och gäld; den senare var en skattemässigt redovisande enhet. Även om just din socken eller by inte är med i det här registret, så är länkarna mycket användbara inom Västra härad då övriga socknar oftast bara är några sidor bort.

Älvsborgs lösen 1613 var på en miljon riksdaler för att kunna återinlösa fästningen som förlorats till danskarna. Denna stora summa pengar skulle betalas i silver och dess vikt var 25½ ton! I det här inlägget berättar jag om vad man kan få ut av räkenskaperna på riksnivå: hur skatteindrivningen utvecklades över de sex åren samt hur mycket de olika landskapen bidrog med.

Jönköpings län i Älvsborgs lösen 1613; Vad kan man få ut av räkenskaperna för Älvsborgs lösen 1613? Det tänkte jag berätta om i det här inlägget då jag har fördjupat mig i Jönköpings län i Småland. Räkenskaperna på länsnivå berättar om befolkningens sammansättning, vilka som betalade skatt och vilka som var skattebefriade, samt hur mycket skatt de olika kategorierna betalade. Jag visar även hur skatteindrivningen förändrades över de sex åren samt att Älvsborgs lösen ger oss också en inblick i hur stor befolkningen var i häraderna och för länet som helhet. Allt detta sammantaget borde vara intressant för både släktforskaren och hembygdsforskaren.

Kyrkoherdarna i Fröderyds pastorat; I socknen var prästen en viktig person, en auktoritet. Han var församlingens fader, en guds tjänare som förhörde sockenborna på deras kristendomskunskaper, särskilt guds bud. Han ledde de kyrkliga aktiviteterna under året såsom högmässa, dop, vigsel och begravning. I det klassamhälle som Sverige då var, skilde sig prästen från bönderna med sin universitetsutbildning. Men å andra sidan levde han på en gård i bygden nära sina församlingsbor och delade deras glädje och sorg, i med- och motgångar. Det här inlägget går igenom alla kyrkoherdar i Fröderyds pastorat fram till 1928.

Byar och torp i Fröderyd; byarna och torpen i Fröderyd socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Byar och torp i Ramkvilla; byarna och torpen i Ramkvilla socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Byar och torp i Bäckaby; byarna och torpen i Bäckaby socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Slageryd Övergård genom 450 år: Den här sammanställningen av brukarna i Slageryd Övergård startar 1583 och sträcker sig till nutid. Idag (2021) finns en bonde kvar, Jörgen och Karin Svensson. Jörgen är tionde generationen i rätt nedstigande som har brukat jorden här.

Gumme i Hättebo: Gudmund Börjesson var bonde i Hättebo, Bäckaby socken, mellan åren 1607 och 1659. Det ger den aktningsvärda brukarperioden om hela 52 år.

Ryttaren Per Gudmundsson i Bäckaby; Det här är berättelsen om ryttaren Per Gudmundsson i Bäckaby socken på det småländska höglandet. Han levde 1570 till 1654 och under hans ryttarkarriär var krigen många. Han var med på båda sidor i inbördeskriget då kung Sigismund avsattes. Han skickades mer än en gång till andra sidan Östersjön för att försvara de svenska intressena där. Han var med i Kalmarkriget och brände stad och landsbygd i Skåne. Hur många äventyr kunde han inte berätta för sin hustru och sina barn? Kanske dessa berättelser lockade sönerna att även de vilja ge sig ut som ryttare? Men i motsats till Per var de alls inte lika lyckosamma; den ene sonen efter den andra blev slagen i främmande land.

Databasen; en del av omnämnda personerna finns i min databas som sammanlagt omfattar mer än 6.000 personer. De är huvudsakligen från församlingarna Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla i Jönköpings län (F), men även intilliggande församlingar är delvis med.

Källor

• Källa: Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/27 (1613-1615), bildid: A0066031_00125.
• Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/27 (1613-1615), bildid: A0066031_00280.
• Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/28 (1615-1617), bildid: A0066032_00060.
• Kyrkoherdens intygande och sexmännens undertecknande av 1616 års hjonelagslängd för Bäckaby socken i Älvsborgs lösen. Bild: Riksarkivet. Källa: Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/28 (1615-1617), bildid: A0066032_00269.
• Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/29 (1618-1620), bildid: A0066033_00046.
• Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/29 (1618-1620), bildid: A0066033_00389.
• Sexman, Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Sexman