Domböckerna i 1600-talets Sverige vittnar om hur rykten kunde smutskasta och förtala en person, och oftast försökte den utsatte få upprättelse på tinget. Men än allvarligare blev det om ryktet gjorde gällande ett begånget brott, som att ha dödat sitt nyfödda barn. Barnamörderskor straffades med döden!

Ingeborg och Jöns i Åslatorp

Det är i början av 1647, i fjärdingshemmanet Åslatorp i Bäckaby socken. Här bor Ingeborg Persdotter tillsammans med sin nye man Jöns Jakobsson. Denne Jöns hade under året som gått flyttat till henne i Åslatorp.

Ingeborg var sedan några änka då hennes förre man dött i Horns krig i Skåneland 1644. De hade gift sig för ungefär elva år och hade fått sönerna Gustav, Erik och dottern Elin, samt troligen även sonen Elias. Ingeborg hade med andra ord varit ensamstående med fyra små barn, och samtidigt stått före jordbruket.

Ryktet

Ingeborgs och Jöns väntade på deras första gemensamma barn och det föddes i slutet 1646 eller i början av 1647 . Allt såg ut att gå bra, men barnet var till deras stora sorg dödfött.

De hade en piga vid namn Gertrud Jonsdotter hos sig. Denne Gertrud visade sig vara falsk och ville sin matmor illa. Gertrud lät sprida ett rykte i bygden att ”thet barnet war fulgångit fulbordet och icke dödt födt”. Hon menade med andra ord att Ingeborg dödat sitt barn – en mycket allvarlig anklagelse. Vidare visste Gertrud att berätta att Jöns inte skulle vara barnafadern; hennes matmor hade alltså varit lössläppt och haft en annan före Jöns i sitt änkestånd.

Varför spred Gertrud dessa rykten? Drog hon inte jämnt med sin matmor och ville hämnas för en oförrätt, var hon avundsjuk, ville hon bara vara intressantare än vad hon var och få uppmärksamhet? Vi lär aldrig få veta.

Snart talades det i var och varannan stuga i socknen och man undrade om det var sant, det som sades, att hustru Ingeborg i Åslatorp dödat sitt nyfödda barn? Och den där unge ryttaren som hon nyligen gift med, var han fadern när allt kom omkring?

På häradstinget

Ett sådant här rykte med så allvarliga anklagelser om barnamord måste utredas. Länsmannen Anders Persson från Hökhult i grannsocknen Fröderyd stämde in Ingeborg, Jöns och Gertrud till Västra härads vintertingt i mars 1647, vilket hölls i Sävsjö.

Jöns svarade inför häradsrätten att han visst kändes vid barnet och var ”thess sanna barnafader och gör sin hustru oskyldig för Lägrismål”. Han fortsatte med att försvara Ingeborg och sade att hon icke varit med ”annor manfolk och aldrig wara sin fosters dödz willia wållande”.

Förmodligen skrämd av stundens allvar föll Gertrud till föga och tog tillbaka alltsammans. Hon sade nu att hon ”weth ther till ingen beskedh och bodz före”; menandes att hon inte kunde förklara närmare det hon tidigare sagt.

Häradsrätten konstaterade att Gertrud inte ägde någonting och därför ”hafuer intet at böta med”, och inte fanns det någon som ville eller kunde gå i borgen och betala för henne. Hon sattes i förvar, eller i ”kistan” som man kallade till morgonen därpå så att hon inte skulle löpa sin iväg.

Vid nästa dags fortsatta förhandlingar trädde grannar fram ”af samma bygd”. De vittnade ”thet hustru Ingabor lade ingen dulsmål hwarken å barn eller byrda sin”. Med detta menades att hon inte försökt dölja sitt havandeskap och omedelbart berättat för andra om det dödfödda barnet.

Domen

I domen friades Ingeborg fullständigt från alla misstankar och beskyllning om sitt barns död, då rätten skrev att ”hustru Ingabor frij sades för sådana mistanke wanryckte ath wara sins fosters med willie dödz wållande.”

Hur det gick för Gertrud framgår inte.

Hur gick det sedan?

Jöns och Ingeborg fick ett långt liv tillsammans, över 40 år. Jöns Jakobsson avled i slutet av 1688, inte långt efter det att han förlorat gården i en segsliten rättsprocess som varade i tio år.

Ingeborgs och Jöns bakgrund

Ingeborg Persdotter var dotter till ryttaren och rusthållaren Per Gudmundsås i Bäckaby kyrkby. Föräldragården övertogs av hennes syster Märit.

Jöns Jakobsson var son till Jakob Andersson i Ingaboda i Fröderyd socken. Han förekommer med titeln fogde i Västra härads dombok mellan åren 1679-87, det vill säga han innehade den sysslan intill sin död.

Har du kommentarer eller vet mer?

Kanske du vet mer, till exempel när och var Jöns Jakobssons hustru Ingeborg dog? Kontakta då mig.

Mer läsning

Köpet som gick i stöpet; om hur Jöns och Ingeborg förlorade rätten till gården mot systersonen i kyrkbyn.

Ryttaren och löskonan; om hur Ingeborgs man i första äktenskapet begår äktenskapsbrott och döms till döden.

Ryttaren Per Gudmundsson i Bäckaby; Ingeborgs far som levde 1570 till 1654 och under hans ryttarkarriär var krigen många. Berättelsen om honom ger en inblick i människors villkor och hur deras liv gestaltade i Sverige i början av 1600-talet under den tidiga Stormaktstiden.

Källor

Huvuddelen av denna berättelse bygger på mål från 1647 nedan i Västra härads dombok. Denna och många andra mål finns avskrivna här: Västra härads dombok

1. Västra härads dombok 1647-03-01, §9 Smädesord, Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:27 (1631-1650) Bild 2640