På skattetorpet Vresekull i Bäckaby socken bodde i slutet av 1500-talet en änka som inhyste sin spetälska syster. De levde i stor fattigdom och torpet låg under många år helt eller delvis öde.

Änkan och hennes spetälska syster

Vresekull i Bäckaby socken togs upp som nybygge och förekommer första gången i 1562 års tiondelängd. Den som tog upp detta nybygge var förmodligen Jöns som finns omnämnd i skattelängderna mellan 1563 och 1572. Hans efterlevande änka bodde sedan kvar på gården fram till 1591, vilket troligen var året för hennes död. Men från 1583 finns även en Olof omnämnd för skattetorpet och som synes ha tagit över brukningen.

Åren efter Jöns död var svåra för änkan på torpet i Vresekull. Det låg helt eller delvis  öde mellan åren 1573 och 1584. Skattelängderna vittnar om att änkan inhyste sin syster, en olycklig kvinna som drabbats av spetälskan. Hon omnämns i längderna som piga, men det var en benämning inte endast på ung kvinna utan även på en ogift kvinna.

I 1574 års tiondelängd står det att på torpet i Vresekull ”ligger En fatigh pigha på sottosängh”. I årliga räntan för 1575 låg torpet halvt öde och i detta ”bor dher spettelsk fattigh staker”. I prästernas beseglade längder för avkortningen från samma år står det att i ”Wresekull ähr en siuk pigha (som) haffuer i lengh tijdh legatt på sin sängh, och ähr så godt som ödhe”. I årliga räntan för 1577 står det att denna spetälska kvinna var husfattig – hon hade en hemvist och tak över huvudet men var för fattig för att kunna betala skatt – och fick gå från gård till gård och be om allmosor från socknens bönder. I 1577 års avkortning för årliga räntan, alltså skattebefrielse eller -lättnad, slapp hon betala ett lispund smör, två dagsverken, en halv skäppa råg (12.4 liter) samt bistå med två hästskjutsar.

I tiondelängden från 1578 framgår det att inte heller detta år kom det någon skatt från Vresekull eftersom man inget korn eller råg sått: ”En fatigh Enkia och haffuer sin syster siuk aff spitelskio och sår intit”. I tiondelängden året därpå, 1579, står det att den spetälska systern hade varit sjuk i över 12 år.

1584 är sista gången den spetälska kvinnan omnämns. Då erhöll Vresekull kungligt brev av Johan III:s regering om halv skattefrihet, förmodligen på initiativ av kyrkoherden herr Anders i Fröderyd. Från 1583 tog som sades tidigare Olof över brukningen av torpet, kanske en son eller måg till änkan. Från och med 1585 betalade Olof full skatt för sitt torp i Vresekull och troligen hade den spetälska kvinnan avlidit.

Slutord

Spetälska, av det fornsvenska order spetal som betydde hospital, och även känt som lepra, är en av de äldsta sjukdomar vi känner till och den fanns i Sverige långt in på 1900-talet. Till Sverige och norden kom spetälskan på 1100-talet. På 1500-talet fanns det omkring trettio hospital för spetälska i Sverige. Men den drabbade kvinnan i Vresekull bodde hellre hos sin syster som tog hand om henne, om än i stor fattigdom.

Spetälska är en kroniskt och vanställande infektionssjukdom som orsakas av en bakterie. Sjukdomen är inte särskilt smittsam och en person av hundra som utsätts för bakterien blir sjuk. Idag kan spetälska botas och finns inte i norden men det finns omkring omkring en miljon sjuka i världen enligt WHO.

En provinsialläkare från Hälsingland beskrev på 1850-talet en spetälsk kvinna att hon var ”mycket avmagrad. Sjukdomen började för sex år sedan, med blåröda fläckar här och var. Hon är matt och fryser och håller benen nära elden. Brännblåsor uppstår utan att hon märker det”. En kvinna från Hälsingland som växte upp med sin leprasjuka mamma har berättat att  mamman sprang undan när någon kom till det lilla småbruk där de bodde, och att hon skylde sig med förklädet om hon mötte någon på vägen.

Människor med spetälska som inte behandlas får ibland knotiga, förvridna ansikten. När spetälskan helt tagit över kan den sjuka i värsta fall se ut helt vanställd ut. De spetälska spred skräck omkring sig och man trodde att sjukdomen var ett straff från Gud. I Bibelns äldre delar beskrivs spetälska på flera ställen som en smutsig och skamlig sjukdom.

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Kontakta då mig.

Vidare läsning

Byar och torp i Bäckaby; byarna och torpen i Bäckaby socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Fröderyds gäld i landskapshandlingarna 1545-1629; Nedan följer valda delar ur landskapshandlingarna som jag samlat på mig genom åren och som jag nu delar med mig av; det är för närvarande över 4400 poster som täcker åren 1545 till 1629. I min forskning har jag framför allt sökt i Bäckabys, Fröderyds och Ramkvillas socknar i Jönköpings län (F). Dessa socknar ingick i Fröderyds gäld, vilket var en skattemässigt redovisande enhet. Förutom de förutnämnda socknarna ingick även i de tidigare längderna Södra Solberga och Skepperstad socknar. Även om just din socken eller by inte är med i det här registret, så är länkarna mycket användbara inom Västra härad då övriga socknar oftast bara är några sidor bort.

Fröderyds gäld i Älvsborgs lösen 1613; I detta inlägg delar jag med mig av mina avskrifter ur Älvsborgslösen 1613 vilka främst är inriktade på Bäckaby socken i Västra härad i Jönköpings län (F). Bäckaby socken tillhörde Fröderyds pastorat och gäld; den senare var en skattemässigt redovisande enhet. Även om just din socken eller by inte är med i det här registret, så är länkarna mycket användbara inom Västra härad då övriga socknar oftast bara är några sidor bort.

Livet i tre smålandssocknar under Älvsborgs Lösen 1613; Vad man kan få ut ur Älvsborgs lösen 1613, både ur ett släktforskarperspektiv och ur ett hembygdsperspektiv? Som utgångspunkt har jag tagit de tre socknarna Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby och visar vad uppbörds- och rannsakningslängderna berättar om människorna som levde där för drygt fyrahundra år sedan. Om deras kamp mot fattigdom, gårdar som brann upp och även ett dråp som begicks.

De Ogifta; hur vanligt var det att man gifte sig, eller tvärtom, att man förblev ogift på 1600- och 1700-talet? Och hur såg de ogiftas levnadsvillkor ut? Dessa och andra frågor försöker jag besvara i inlägget, samt ger några exempel på levnadsöden.

Källor

1. Landskapshandlingar
2. Wikipedia, Lepra
3. Populär Historia, Spetälskan drabbade Sverige – skammens sjukdom
4. SO-rummet, Spetälska