Historien om Sigrid Håkansdotter är en sorglig påminnelse om hur 1600-talets Sverige behandlade kvinnor som avvek från samhällets strikta moralkod. Genom rättsprotokollens ögon får vi en närgången skildring av hur en ung kvinna som först förälskar sig, sedan sviks, och slutligen dras inför tinget.

Karl i Slageryd

I byn Slageryd bodde den unge drängen Karl Andersson. Han växte upp i Östergården med sina föräldrar, vilka var kvartermästaren Anders Johansson och Britta Karlsdotter Reutersköld. De hade gift sig 1664 genom kungligt tillstånd då de var kusiner.

Modern Britta var, som hennes efternamn antyder, av god börd och hon var enda dottern till den adlade majoren vid Smålands kavalleriregemente, Karl Andersson Ryttersköld till Akernäs och Änghult i Nottebäcks socken.

Östergården var ett gammalt frälsehemman och det ägdes nu av morfadern Karl Reutersköld. Man kan föreställa sig att Karl med sina fina anor kände sig förmer än de andra bönderna i byn, som till exempel Abraham och Josef i Övergården.

Fadern Anders Johansson var en beryktad och ökänd kvinnokarl i bygden. Hans oskickliga leverne gav familjen så småningom dålig ekonomi och i mantalslängderna från och med 1685 anges han vara utfattig och i slutet av 1680-talet förekommer han några gånger på tinget i tvister om betalningar som han inte klarade av att fullgöra. Ekonomin var så dålig att hans svärfar som avled 1681 inte kunde ges en anständig begravning förrän i december 1684, tre år efter sin död.

Läs mer om Anders Johansson i inlägget: Horkarlen.

Modern dog i januari 1690 och 1693 flyttar Karl tillsammans med sin far till soldattorpet Hagalund under Östergården. Det här måste ha känts nesligt för den en gång så fina familjen i Slageryd.

Karl ställdes inför Västra härads höstting 1691 för ett påstått fylleri då han köpt brännvin och hade varit berusad på den första stora böndagen, som var fredagen den 24 april detta år. Länsmannen menade att han efter predikan varit så drucken att han hade ”skrijat så högt att dhet hörtz i heele byyn”. Men fadern Anders Johansson och flera andra försvarade Karl och hävdade bestämt att denne varken druckit sig berusad eller köpt brännvin den dagen. De menade att anklagelsen var orättvis och drevs av avund och illvilja. Saken sköts upp till nästa ting men togs aldrig mer upp igen. Jag tolkar det som att nog hade han varit berusat och skrikit och skämt ut sig, men inte på just den dagen som anklagelsen handlade om.

Sigrid Håkansdotter

Om pigan Sigrid Håkansdotter vet vi inte lika mycket. Hon var troligen född omkring 1666 i Paddingetorp i Bäckaby socken och i samma års mantalslängd är Håkan med hustru noterade, sannolikt hennes föräldrar. Sedan vet vi inte mer om henne förrän 1692 då hon arbetade som piga på Säby herrgård i Bäckaby och var då omkring 26 år gammal.

Det var under tiden på Säby som hon träffade Karl och det uppstod tycke dem emellan. Eter en kort förälskelse ville han ha henne och lovade äktenskap och som bevis på sin uppriktighet gav han henne gåvor. Det hela såg mycket ljust ut för Sigrid. Vi vet inte hur hennes förutsättningar såg ut på äktenskapsmarknaden och vilka tillgångar hon hade att bidra med vid bildandet av ett gemensamt bo, men tveklöst måste Karl ha varit ett gott parti.

Det hela slutade som så många gånger förut med lägersmål, det vill säga sexuell relation mellan två ogifta personer. Och deras relation kom till Säbys ägares kännedom, fru Katarina Silverhjelm. Då brottet, det vill säga lägersmålet, skett på hennes ägor hade hon rätt till en del av böterna och lät därför instämma Karl och Sigrid till vintertinget 1693.

Karl flyr bygden

Karl stod inte för sina fagra löften om äktenskap. Han kände hur snaran drogs åt och lämnade under hösten bygden. Sigrid bytte vid Mickelsmäss Säby och tog tjänst på frälsetorpet Gunnarstorp, och då troligen hos torparen Jöns Åkesson och Kerstin Svensdotter (den senare min ana).

Karl och Sigrid anklagades på vintertinget 1693 för lägersmål. Karl Andersson var inte närvarande utan sades ha tagit värvning vid livgardet vid kapten Palmkvists kompani. Sigrid uppvisade en attest från sin morbror Per Svensson i Vresekull, sin husbonde Jöns Åkesson i Gunnarstorp och Per Sigfridsson i Fågelleken vilka alla tre intygade att Karl givit henne äktenskapslöften och gåvor.

Eftersom Karl inte infann sig beslutade tinget att försöka kontakta generalfälttygmästaren för att förmå översten vid gardet att se till att Karl inställde sig vid nästa sommarting. Men det skulle visa sig bli svårt att få tag på Karl och det blev en utdragen rättsprocess.

Utestängd från den kyrkliga gemenskapen

På det följande sommartinget anmälde morbrodern i Vresekull att Karl Andersson ännu inte dykt upp. Då saken inte kunde avgöras försattes Sigrid i en besvärlig belägenhet. Så länge lägersmålet var ouppklarat var hon utestängd från den kyrkliga gemenskapen vilket för människorna på den här tiden var ett hårt straff i sig. Och det är inte otänkbart att kvinnor gav henne gliringar och spydiga kommentarer om hur hon kunde ge sig till den där slarverns Karl; det visste väl alla hur han var. Och för att inte tala om hans far – horkarlen! Sådan far sådan son!

Rätten förstod dock flickans problem och uppmanade henne att be om en rekommendation från tinget till landshövdingen, som genom brev skulle kunna försöka förmå Karl Andersson att närvara vid nästa ting.

Karl återkom dock till Slageryd upp i slutet av 1693 då han hälsade på sin gamle far, den i socknen så beryktade före detta kvartermästaren Anders Johansson, vilken på ålderdomen och genom sitt oskickliga leverne hamnat i fattigdom och bodde nu på soldattorpet Hagalund under Slageryd Östergård.

Sigrids morbror Per i Vresekull fick kännedom om Karls besök och sökte omgående upp länsmannen. Denne gav i laga tid Karl en stämning till kommande vinterting 1694, men det visade sig att Karl inte hade för avsikt att ta sitt straff utan avvek återigen från trakten.

På vintertinget den sjunde februari 1694 frågade länsmannen rätten hur han skulle hantera detta lägersmål som inte kunde tas till avslut och där den stackars flickan fortfarande, efter ett helt år, fortfarande var utestängd från den kyrkliga gemenskapen. Rättens beslut blev att man ännu en gång genom brev till regementet skulle försöka få Karl inställd till tinget, men att Sigrid under tiden skulle intas i den kyrkliga gemenskapen.

Slutet

Blev Sigrid äntligen upptagen i kyrkans gemenskap efter mer än ett års väntan? Dessvärre inte. Hon tillbringade sin sista tid hos mostern och morbrodern i Vresekull. Hon låg sjuk då morbror Per begav sig vintertinget i Sävsjö i början av februari månad. När han kom hem med den glädjande nyheten att Sigrid skulle återintas i kyrkan, fann han henne döende och hon avled den elfte februari 1694 efter två veckors sjukdom, 28 år gammal.

Jag vill gärna tro, att när slutet närmade och kyrkoherden herr Gudmundus Stapelius tillkallades, fick Sigrid av honom syndernas förlåtelse och hon blev återigen upptagen i den kyrkliga gemenskapen för att sedan få den sista nattvarden. Hon fick därigenom frid i sitt sinne innan hon lämnade det eländiga och orättvisa jordelivet.

Om denna Sigrid Håkansdotter står det i dödboken att hon var ”född i Paddingetorp af Ehrlige och gudfruchtige föräldrar” och ”sedhan tiänt hoos godt folck i 8 åhr”. Hon begravdes invid Bäckaby kyrka.

Slutord

Vad hände med Karl Andersson? Enligt tingsprotokollet tog han värvning vid gardet vid kapten Palmkvists kompani. Och det stämmer väl. Karl tog värvning 1 oktober 1692 som musketerare nr 119 i Karl Gustav Palmquist kompani för det Kungliga livgardet till fots. Han tog sig namnet Hagenlund, efter faderns boställe Hagalund under Slageryd Östergård.

Han mönstrade i januari 1693 på Nya Stallgården i Stockholm och förflyttades till pikenerare nr 45 den 1 februari 1693.

Men Karls Hagenlunds militära bana blev kort. Han ”bekom afskied för Siuukligheet” den 13 april 1694 efter endast 1½ års tjänstgöring. Därefter försvinner han in i historiens dunkel.

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Kontakta då mig.

Vidare läsning

Byar och torp i Bäckaby; byarna och torpen i Bäckaby socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Databasen; de flesta av de förekommande personerna i denna berättelse finns i min databas som sammanlagt omfattar mer än 7.600 personer. De är huvudsakligen från församlingarna Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla i Jönköpings län (F), men även intilliggande församlingar är delvis med.

Västra Härads Dombok; valda utdrag av Västra Häradsrätt dombok. Det är sammandrag och avskrifter som jag samlat på mig och som hela tiden växer.

Ingegärd och Måns – en kort romans med konsekvenser; Ingegärd arbetade som piga på en herrgård och efter en kort romans blev hon gravid och dömdes senare på tinget för lägersmål. En inte helt ovanlig händelse som inte vore värd en egen berättelse om det inte hade varit för det som tilldrog sig vid barnets födelse. Det som då skedde kom att dras inför rätta och ge oss en unik inblick i människornas liv och tankar för över 300 år sedan.

Källor

Huvuddelen av materialet är hämtat från Västra härads dombok och som finns avskrivet i Västra Härads Dombok. De två protokollen samt saköreslängden är:

1. 1693-02-16 §11 Lägersmål
2. 1693-06-12 §13 Lägersmål
3. 1694-02-07 §49 Lägersmål

Övrigt:

1. Jordebok 1671, Bäckaby, Jordeböcker, Jönköpings län, SE/RA/55201/55201.06/44 (1671), bildid: A0055322_00107
2. Jordebok 1690, Bäckaby, Jordeböcker, Jönköpings län, SE/RA/55201/55201.06/57 (1690), bildid: A0055326_00439
3. Adliga ätten Ryttersköld nr 537