Brutna löften om betalning ledde ofta till rättsliga konflikter, som när korpralen Karl Andersson stämdes till vintertinget 1697 av bonden Nils Månsson i Paddingetorp. De många beloppen med olika valörer och myntslag som anges i rättegångsprotokollet är svårbegripliga för en nutida läsare så därför har jag tagit detta som exempel att analysera och förstå de olika penningsummorna. Jag ger en konkret räkneövning för att förstå hur penningsystemet fungerade och förklarar hur man skall förstå de olika summorna angivna i daler, mark och öre i både silver- och kopparmynt.

Den brutna överenskommelsen

År 1694 träffade korpralen Karl Andersson och den drygt femtioårige bonden Nils Månsson i Paddingetorp, Bäckaby socken, en överenskommelse som bestod i att Nils skulle ta hand om och föda Karls lille son under tre års tid. Vem korpralen var och varför han behövde lämna bort sonen är inte vidare känt, men troligen hade hustrun gått bort och inga andra nära släktingar fanns som kunde hjälpa honom. De kom överens om att Nils skulle få 12 daler och 24 öre kopparmynt i ersättning för kost och husrum. För denna summa pengar fick man på den här tiden ungefär en tunna råg.

Men när tre år hade förflutit hade korpralen betalat endast sju mark silvermynt och inte orkat betala hela det överenskomna beloppet. Nils lät därför stämma korpralen till vintertinget 1697 där han förklarade att han endast fått sju mark silvermynt, vilket var två femtedelar av den överenskomna ersättningen.

Korpralen Karl infann sig emellertid inte till tinget trots att han fått stämningen i tid, vilket nämndemannen Per Andersson kunde intyga. Rätten beslutade därför att korpralen Karl Andersson skull betala den resterande skulden som uppgick 7 daler och 16 öre kopparmynt, samt ersätta Nils med 24 öre silvermynt för omkostnader i samband med rättegången. Korpralen dömdes också att böta två daler silvermynt för att ha uteblivit från rättegången. Korpralens extrakostnader på grund av att saken drogs inför tinget översteg den skuld som han hade till Nils Månsson i Paddingetorp.

Räkna med daler och mark

Myntsorterna i det här protokollet är snåriga och kan upplevas omöjliga att begripa. Men det går att reda ut! Jag vill inte göra gällande att jag är någon expert på området och ta därför mina tips för vad de är.

Valörerna som användes i det här fallet var daler, mark och öre och tiden var 1694-1697. I Sverige användes daler silvermynt (smt) mellan 1633 och 1776. Det gick fyra mark på varje daler, samt åtta öre på varje mark. Dessa valörer fanns i dessutom i silvermynt (smt) och kopparmynt (kmt). År 1665 fastställdes växelkursen till tre daler kmt för varje silvermynt.

Sammanfattningsvis:

1 daler smt = 4 mark smt = 32 öre smt
1 daler kmt = 4 mark kmt = 32 öre kmt
1 daler smt = 3 daler kmt = 12 mark kmt = 96 öre kmt

För att kunna jämföra penninguppgifterna i berättelsen med de olika valörerna räknar jag om dem till den lägsta enheten, vilket i det här fallet blir öre kopparmynt:

• Den ersättning som Nils Månson lovades var 12 daler och 24 öre kmt, vilket kan omräknas till:
• • 12*32+24 = 408 öre kmt
• Den betalning som Nils Månsson hade fått var sju mark smt, vilket kan omräknas till:
  • 7 mark smt = {8 öre per mark} = 8*7 öre smt = {3 kmt per smt} = 3*7*8 öre kmt = 168 öre kmt
• Det resterande beloppet som korpralen var skyldig angavs till 7 daler 16 öre kmt, vilket kan omräknas till:
  • 7*32+16 = 240 öre kmt

Betalningen som korpralen hade gjort plus den resterande skulden blir alltså: 168+240 = 408 öre kmt, vilket stämmer med den ursprungliga överenskommelsen.

Jag rekommenderar att läsa den lilla praktiska handboken ”Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar” av Lars O. Lagerqvist och Ernst Nathorst-Böös”. Den förklarar mynt och valörer genom olika tidsepoker samt ger priser på varor och tjänster mellan åren 1170 och 1995.

Slutord

Nils Månsson anges i dödboken vara född omkring 1640 i Paddingetorp. Fadern borde då vara Måns Börjesson som avled 1703 i Paddingetorp vilken finns omnämnd (med för- och efternamn) redan i 1641 års jordebok. I 1643 års mantalslängd heter hustrun heter Sigrid Mattsdotter och är med all sannolikhet Nils mor.

Måns Börjesson anges i dödboken ha uppnått den mycket höga åldern av 108 år! Man skall dock ta åldersuppgifter i tidiga dödböcker med en stor nypa salt, men faktum är att han blev mycket gammal vilket framgår av jordeboken från 1641 som nämndes ovan. Namnet Måns förekommer långt tidigare för Paddingetorp i boskapslängder och i landskapshandlingarnas tiondelängder och årliga räntan. Men dessvärre – får man säga – förekommer namnet Måns i stort sett obrutet redan från år 1600, vilket innebär att det måste röra sig om två eller flera olika personer med samma namn.

Måns uppges i en marktvist från 1698 vara ”gamble mannen Måns Börjesson i Paddingetorp om 100 åhr”; människor tenderade att bli 100 år när man använde en gammal person som skulle berätta om hur det var förr i tiden. Vid tidigare ägotvist från 1685 angavs hans ålder vara 74 år, vilket gör honom 10-15 år yngre.

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Kontakta då mig.

Vidare läsning

Byar och torp i Bäckaby; byarna och torpen i Bäckaby socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Databasen; de flesta av de förekommande personerna i denna berättelse finns i min databas som sammanlagt omfattar mer än 7.600 personer. De är huvudsakligen från församlingarna Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla i Jönköpings län (F), men även intilliggande församlingar är delvis med.

Västra Härads Dombok; valda utdrag av Västra Häradsrätt dombok. Det är sammandrag och avskrifter som jag samlat på mig och som hela tiden växer.

Boskapslängder; Detta register av Fröderyds, Bäckabys och Ramkvillas socknars boskapslängd omfattar åren 1632 och 1635, vilka är de som finns tillgängliga på riksarkivets digitaliserade material.

Bäckaby Dödbok 1688-1804; Denna avskrift av Bäckaby död- och begravningsbok omfattar åren 1688 till och med 1804 och omfattar 1295 döde, de allra flesta från dödböckerna. Men inte alla döde fördes in i dödboken. Under mitt letande i källmaterialet har jag hittat döde från andra källor, till exempel husförhörslängderna. För alla döde i dödboken fram till 1780 har jag skrivit av samtliga dödsnotiser. Sammanlagt är det 1001 avskrifter.

Hur gammal blev man på 1700-talet; Hur länge levde man på 1700-talet. Kanske har du hört någon berätta att medellivslängden förr i tiden var nedåt 30 år. Var det verkligen så? I mitt arbete med att skriva av Fröderyd sockens (församlings) dödbok har jag samlat på mig material som kanske kan bringa lite klarhet i denna fråga.

Källor

Huvuddelen av materialet är hämtat från Västra härads dombok och som finns avskrivet i Västra Härads Dombok. De två protokollen samt saköreslängden är:

• 1697-02-05 §76 Tvist om fordran

Övrigt:

• Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar, av Lagerqvist, Lars O. och Nathorst-Böös, Ernst, Borås 1997, ISBN 91-03343
• Daler silvermynt, Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Daler_silvermynt