Bondens avkastning år 1600
Vilken avkastning hade våra förfäder på sina åkrar på 1500- och 1600-talet? Och hur mycket utsäde använde de?
Dessa frågor skall jag försöka besvara på genom att använda en uppgift från en gammal skattelängd om använt utsäde för år 1600 och följa upp hur skörden därefter blev. Jag har som exempel tagit socknarna i Fröderydbygden – Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby.
Utsäde och avkastning i Bäckaby
I en längd över hjälpskatten för år 1600 finns för ovanlighetens skull noterat vilken mängd utsäde bönderna använt. Jag har sökt igenom landskapshandlingarna för Fröderydbygden för samtliga år (1545-1629) och ingen annanstans har jag funnit uppgift om utsädet. Så det här ger oss en unik insikt inte endast hur mycket utsäde bönderna i den här bygden använde, utan även vilken avkastning de hade.
Utsädet är angivet i 1600 års längd och om det verkligen avsåg helåret 1600 eller halvårsskiftet 1599 till halvårsskiftet 1600 är osäkert. Emellertid tror jag att bönderna använde någorlunda lika mycket utsäde från år till år, åtminstone sett som genomsnitt i en hel socken, varför denna osäkerhetsfaktor inte borde vara så avgörande.
Vad det gäller skörden har jag tidigare kommit fram till att det är troligt att tiondet avsåg föregående års skörd, varför jag har använt mig av 1601 års tiondelängd för att beräkna skörden tillhörande 1600 års utsäde.
I Fröderydbygden och i Västra härad i allmänhet odlades råg och korn. I alla fall är det de sädesslagen som förekommer i tiondelängderna. Ytterst sällan noterades havre och då i mycket små mängder. Fördelningen var ungefär 1 tredjedel råg och två tredjedelar korn.
Jag har samlat utsäde och skörd för samtliga bönder i Fröderydbygdens socknar under kapitlet ”Tabeller” lite längre ned i inlägget.
I min analys har jag endast tagit med bönder med hela hemman (skatte-, krono-, frälse-) eftersom det är svårt att bedöma torpens och nybyggenas sanna storlek och de skulle därför kunna förskjuta resultatet åt det ena eller andra hållet.
Bönderna i Bäckaby använde i genomsnitt 3.6 tunnor utsäde och skördade 18 tunnor spannmål år 1600. Avkastningen var således i 5 gånger. Men variationerna var stora. Per Eriksson i frälsehemmet i Slageryd Östergård fick endast 3.3 gånger utsädet, medan Erengisle i skattehemmet Slageryd Västergård fick 7.2 gånger utsädet.
Från mitt inlägg Skördarna i en smålandssocken 1556-1618, ser vi att åren 1599 och 1600 gav goda skördar som låg högre än genomsnittet för perioden 1556-1618. För Bäckabys del var skörden år 1600 omkring 20-25 procent högre.
Utifrån resultatet från 1600 års utsäde och skörd, har jag i tabellen nedan uppskattat avkastning och skörd för år med missväxt och med rekordskörd. För ett normalår kunde förvänta sig en skörd på 15 tunnor. När man sedan räknar bort tiondeskatten och det faktum att bonden måste spara samma mängd utsäde till nästa år, blev behållningen omkring 10 tunnor.
Tabell 1. Uppskattad avkastning och skörd för en bonde med ett helt mantal hemman i Bäckaby socken.
| Socken | Utsäde | Avkastning | Skörd | Tionde | Nästa års utsäde | Behållning | |
| Tunnor | Tunnor | Tunnor | Tunnor | Tunnor | |||
| Bäckaby | Missväxt | 3.6 | 1.9 | 7.0 | 0.7 | 3.6 | 2.7 |
| Bäckaby | Normalår | 3.6 | 4.2 | 15.0 | 1.5 | 3.6 | 9.9 |
| Bäckaby | 1600 | 3.6 | 5.0 | 18.0 | 1.8 | 3.6 | 12.6 |
| Bäckaby | Rekordår | 3.6 | 7.8 | 28.0 | 2.8 | 3.6 | 21.6 |
Jag har här antagit att bönderna i Bäckaby i genomsnitt använde samma mängd utsäde, 3.6 tunnor, även under år av missväxt. Om så inte var fallet, är det svårt att se hur skördarna kunde öka så tvärt efter en period av missväxt. Två exempel på detta är från 1575 till 1576 och 1603 till 1604 då skörden i båda dessa fallen gick från bottennivåer på omkring sju tunnor per helt hemman till mer än det dubbla. Det tyder på att man även under kärva år höll med en viss mininivå av utsäde.
Vid missväxt kunde då avkastningen bli så litet två gånger utsädet behållningen blev mindre än ynka tre tunnor. Förmodligen fick man under svåra år låna ur sockenmagasinet för att klara livhanken och ha utsäde till året därpå.
Omvänt, för ett rekordår med en skörd på uppåt 28 tunnor spannmål, blev behållningen nästan 22 tunnor. Det betydde att en skillnad på fyra gånger mellan rekordskörd och missväxt resulterade i åtta gångers skillnad i behållningen.
Jämförelse med bönderna i Fröderyd och Ramkvilla
Bönderna i Bäckaby använde i genomsnitt 3.6 tunnor i utsäde och skördade 18 tunnor år 1600. Avkastningen var 5 gånger.
Som jämförelse använde bönderna i:
- Fröderyd i genomsnitt 4.2 tunnor i utsäde och skördade 21.2 tunnor. Avkastningen var 5.1 gånger.
- Ramkvilla i genomsnitt 4.3 tunnor i utsäde och skördade 25½ tunnor. Avkastningen var 6.1 gånger.
Vi ser alltså att bönderna i Bäckaby använde något mindre i utsäde än bönderna i Fröderyd och Ramkvilla. De hade samma avkastning som fröderydsbönderna men fick då en lägre skörd.
Ramkvilla sticker ut i den här jämförelsen. Skördarna i Ramkvilla låg år 1599 ungefär 40 procent över medelvärdet och hela 70 procent över år 1600, se Skördarna i en smålandssocken 1556-1618. Bönderna med de rikligaste skördarna i Ramkvilla var:
- Nils Germundsson i skattehemmet i Höreda som fick 34 tunnor och med en avkastning på hela 8.5 gånger utsädet.
- Jon i skattehemmet i Svinaryd som fick nästan 36 tunnor och med en avkastning på 7.2 gånger utsädet.
- Simon som brukade frälsehemmet i Skärbäck fick hela 40 tunnor med en
avkastning på 8 gånger.
Den allra högsta avkastningen – nästan nio gånger utsädet – fick Filip i frälsehemmet i Dragsnäs.
De bönder i Bäckaby med de största skördarna och som kunde mäta sig med dem i Ramkvilla var:
- Anders Karlsson i Rösås med 31.7 tunnor. Han använde 4½ tunnor i utsäde och fick en avkastning på sju gånger.
- Börje i Slageryd med 25 tunnor. Han använde lite mer – 5 tunnor i utsäde – men hade en sämre avkastning på 5 gånger.
Sämst gick det för Börje i skattehemmet Gudmundsås som använde tre tunnor i utsäde men fick bara tio tunnor i skörd. Hans avkastning blev detta år bara 3.3 gånger.
Tabeller
Tabell 2. Utsäde, skörd och avkastning för Bäckaby socken år 1600. Av Thomas Lindgren.
| By | Mantal | Jordnatur | Namn | Utsäde Tunnor |
Skörd Tunnor |
Avkastning | |
| Rösås | 1 | Skattehem | Anders Karlsson | 4.5 | 31.7 | 7.0 | |
| Rösås | 1 | Skattehem | Jon | 3.0 | 16.7 | 5.6 | |
| Rösås | 1 | Skattehem | Bengt | 3.0 | 16.7 | 5.6 | |
| Gudmundsås | 1 | Skattehem | Jon Ille | 4.5 | 21.7 | 4.8 | |
| Gudmundsås | 1 | Skattehem | Börje | 3.0 | 10.0 | 3.3 | |
| Åskog | 1 | Skattehem | Änkan | ||||
| Puketorp | 1 | Skattehem | Jon | 3.0 | 12.5 | 4.2 | |
| Slageryd | 1 | Skattehem | Mårten | 3.5 | 20.0 | 5.7 | |
| Slageryd | 1 | Skattehem | Erengisle | 3.0 | 21.7 | 7.2 | |
| Slageryd | 1 | Skattehem | Börje | 5.0 | 25.0 | 5.0 | |
| Tostatorp | 1 | Skattehem | Mats | 3.0 | 15.0 | 5.0 | |
| Knutstorp | 1 | Skattehem | Jöns | 5.0 | 18.3 | 3.7 | |
| Bäckaby | 1 | Skattehem | Nils | 3.0 | 16.7 | 5.6 | |
| Hättebo | 0.5 | Skattehem | Jon | 3.0 | 16.7 | 5.6 | |
| Norrskog | 0.5 | Skattehem | Per | 2.0 | 8.3 | 4.2 | |
| Vresekull | 0.5 | Skattehem | Olof | ||||
| Ärnamåla | 0.5 | Skattehem | Olof | 2.0 | 4.2 | 2.1 | |
| Gammalstorp | 0.5 | Skattehem | Lars | 1.5 | 5.0 | 3.3 | |
| Paddingetorp | 1 | Kronohem | Måns | 3.0 | 11.7 | 3.9 | |
| Ekekull | 0.5 | Kronotorp | Per | 2.0 | 8.3 | 4.2 | |
| Åslatorp | 0.5 | Kronotorp | Håkan | ||||
| Bäckaby | 0 | Kyrkohem | Herr | Anders | |||
| Säby | 1 | Frälsehem | Olof | ||||
| Slageryd | 1 | Frälsehem | Per | 4.5 | 15.0 | 3.3 | |
| Fågelleken | Frälsetorp | Hans | |||||
| Bråten | Frälsetorp | Håkan | |||||
| Gunnarstorp | Frälsetorp | Jöns | |||||
| Sandebo | Hertig Karls land | Jon | |||||
| Bäckaby | 1 | Skattehem | Ryttaren | Per Gudmundsson | |||
| Doestorp | 0.5 | Skattetorp | Jon | ||||
| Bäckaby | 1 | Kronohem | Mats | ||||
| Ärnamåla | Jon Sonesson |
Tabell 3. Utsäde, skörd och avkastning för Fröderyd socken år 1600. Av Thomas Lindgren.
| By | Mantal | Jordnatur | Namn | Utsäde Tunnor |
Skörd Tunnor |
Avkastning | |
| Fröderyd | 1 | Skattehem | Måns Börjesson | 5.0 | 28.3 | 5.7 | |
| Ljunganäs | 1 | Skattehem | Nils Månsson | 6.0 | 26.7 | 4.4 | |
| Ljunganäs | 1 | Skattehem | Nils Persson | 5.0 | 25.0 | 5.0 | |
| Äsprilla | 1 | Skattehem | Per Månsson | 5.0 | 20.0 | 4.0 | |
| Äsprilla | 1 | Skattehem | Per Åkesson | 5.0 | 23.3 | 4.7 | |
| Årset | 1 | Skattehem | Per Persson | 6.0 | 30.0 | 5.0 | |
| Årset | 1 | Skattehem | Håkan | 3.5 | 18.3 | 5.2 | |
| Hökhult | 1 | Skattehem | Sven Nilsson | 4.5 | 23.3 | 5.2 | |
| Hökhult | 1 | Skattehem | Per Mårtensson | 4.5 | 17.5 | 3.9 | |
| Hökhult | 1 | Skattehem | Per Karlsson | 4.5 | 23.3 | 5.2 | |
| Hökhult | 1 | Skattehem | Lars Karlsson | 4.5 | 24.2 | 5.4 | |
| Kallsjö | 1 | Skattehem | Bryngel | 5.0 | 23.3 | 4.7 | |
| Huluboda | 1 | Skattehem | Ambjörn | 5.0 | 28.3 | 5.7 | |
| Fröset | 1 | Skattehem | Jöns Torsson | 3.5 | 18.3 | 5.2 | |
| Fröset | 1 | Skattehem | Lars | 4.0 | 17.5 | 4.4 | |
| Hultatorp | 0.5 | Skattehem | Olof | 3.5 | 11.7 | 3.3 | |
| Äsprilla | 0.5 | Skattehem | Per Börjesson | 3.5 | 13.3 | 3.8 | |
| Träde | 0.5 | Skattehem | Måns | 3.0 | 16.7 | 5.6 | |
| Äsprilla | 1 | Kronohem | Börje | 3.5 | 15.0 | 4.3 | |
| Klev | 0.5 | Kronohem | Erik | 4.0 | 21.7 | 5.4 | |
| Västerkvarn | Kronotorp | Hans Nilsson | |||||
| Ryd | 0.5 | Kronotorp | Lars | 2.5 | 10.0 | 4.0 | |
| Näs | 0.5 | Kronotorp | Nils | 2.5 | 8.3 | 3.3 | |
| Hultatorp | 1 | Kyrkohem | Måns | 4.0 | 18.3 | 4.6 | |
| Kristerstorp | 1 | Kyrkohem | Josef | 2.5 | 15.0 | 6.0 | |
| Årset | 1 | Frälsehem | Per Jönsson | 3.0 | 11.7 | 3.9 | |
| Röshult | 1 | Frälsehem | Lars | 3.0 | 21.7 | 7.2 | |
| Hörnebo | 1 | Frälsehem | Sven | ||||
| Notteryd | 1 | Frälsehem | Måns | 4.0 | 16.7 | 4.2 | |
| Holmeshult | 1 | Frälsehem | Måns | 3.5 | 21.7 | 6.2 | |
| Angseboda | 1 | Frälsehem | Måns | 4.0 | 25.0 | 6.3 | |
| Fröset | 1 | Frälsehem | Änkan | 3.0 | 16.7 | 5.6 | |
| Notteberg | 0.5 | Nybygge | Erengisle | 2.0 | 12.5 | 6.3 | |
| Gärdeskvarn | 0.5 | Nybygge | Änkan | 1.5 | 5.8 | 3.9 |
Tabell 4. Utsäde, skörd och avkastning för Ramkvilla socken år 1600. Av Thomas Lindgren.
| By | Mantal | Jordnatur | Namn | Utsäde Tunnor |
Skörd Tunnor |
Avkastning | |
| Moshult | 1 | Skattehem | Hemming | 4.0 | 13.3 | 3.3 | |
| Hörjesås | 1 | Skattehem | Börje | 4.0 | 12.5 | 3.1 | |
| Tossegärde | 1 | Skattehem | Karl | ||||
| Höreda | 1 | Skattehem | Gudmund | 4.0 | 28.3 | 7.1 | |
| Höreda | 1 | Skattehem | Nils Germundsson | 4.0 | 34.2 | 8.5 | |
| Svinaryd | 1 | Skattehem | Jon | 5.0 | 35.8 | 7.2 | |
| Svinaryd | 1 | Skattehem | Per | 5.5 | 30.0 | 5.5 | |
| Svinaryd | 1 | Skattehem | Måns | 6.0 | 28.3 | 4.7 | |
| Bosnatorp | 1 | Skattehem | Jöns | 6.0 | 31.7 | 5.3 | |
| Södraskog | 1 | Skattehem | Per | 5.0 | 23.3 | 4.7 | |
| Skärbäck | 1 | Skattehem | Per | 5.0 | 30.8 | 6.2 | |
| Skärbäck | 1 | Skattehem | Änkan | 5.0 | 30.0 | 6.0 | |
| Bränderyd | 0.5 | Skattehem | Jon | 3.0 | 23.3 | 7.8 | |
| Brånskog | 0.5 | Skattehem | Lars | 2.0 | 11.7 | 5.8 | |
| Brånskog | 0.5 | Skattehem | Per | 1.5 | 10.0 | 6.7 | |
| Skärbäck | 0.5 | Skattehem | Gudmund | ||||
| Moshult | 0.5 | Skattehem | Börje | 2.0 | 5.0 | 2.5 | |
| Broddatorp | 0.5 | Skattehem | Börje | 3.0 | 30.8 | 10.3 | |
| Urås | 0.5 | Skattehem | Olof | 2.5 | 19.2 | 7.7 | |
| Karstorp | 0.5 | Skattehem | Håkan | 2.0 | 16.7 | 8.3 | |
| Herrelida | 0.5 | Skattehem | Nils | 3.0 | 22.5 | 7.5 | |
| Medeltorp | 1 | Kronotorp | Olof | ||||
| Hulu | 1 | Kronotorp | Anders | 3.0 | 20.8 | 6.9 | |
| Barkaryd | 1 | Vadstena Landbo | Sten | 3.0 | 16.7 | 5.6 | |
| Torp | 1 | Kyrkohem | Jöns | ||||
| Målen | 1 | Kyrkohem | Håkan | 3.0 | 22.5 | 7.5 | |
| Hörjesås | Kyrkohem | ||||||
| Kyrkotorp | 1 | Kyrkohem | Lusse | 3.0 | 18.3 | 6.1 | |
| Viaskog | 1 | Kyrkohem | Jon | ||||
| Nygård | 1 | Frälsehem | Per | 4.5 | 26.7 | 5.9 | |
| Ramkvilla | 1 | Frälsehem | Per | 3.0 | 23.3 | 7.8 | |
| Ramkvilla | 1 | Frälsehem | Nils | 4.5 | 30.0 | 6.7 | |
| Hörjesås | 1 | Frälsehem | Håkan | 3.0 | 13.3 | 4.4 | |
| Rulla | 1 | Frälsehem | Måns | 6.0 | 26.7 | 4.4 | |
| Hallsnäs | 1 | Frälsehem | Måns | ||||
| Dragsnäs | 1 | Frälsehem | Filip | 3.0 | 26.7 | 8.9 | |
| Skärbäck | 1 | Frälsehem | Simon | 5.0 | 40.0 | 8.0 | |
| Skärbäck Lillgård | 0.5 | Frälsehem | 1.5 | 7.5 | 5.0 | ||
| Perstorp | 0.5 | Frälsehem | Olof | 2.5 | 16.7 | 6.7 | |
| Marbäckshult | 0.5 | Frälsehem | Per | 2.5 | 20.0 | 8.0 | |
| Högarör | 0.5 | Frälsehem | Måns | 1.5 | 3.3 | 2.2 | |
| Varhester | 0.5 | Frälsehem | Mikael | ||||
| Tröskillatorp | 0.5 | Frälsehem | Mats | ||||
| Humlatorp | 0.5 | Frälsehem | Jöns | 1.0 | 4.2 | 4.2 | |
| Enebäckstorp | 0.5 | Frälsehem | Änkan | ||||
| Höreda | 1 | Hertig Karls arv och eget | Nils Gudmundsson | 3.5 | 23.3 | 6.7 | |
| Österkvarn | Hertig Karls arv och eget | Bengt |
Slutord
Bönderna till de hela hemmanen, det vill säga en gård på ett helt mantal, i smålandssocknen Bäckaby använde i genomsnitt 3.6 tunnor i utsäde år 1600, vilket gav en skörd på 18 tunnor spannmål. Avkastningen blev därmed fem gånger utsädet.
Åren 1599 och 1600 gav goda skördar och låg över genomsnittet för perioden 1556-1618. Under ett ”normalår” var skörden 15 tunnor spannmål och under antagandet att samma mängd utsäde användes var avkastningen då lite drygt fyra gånger utsädet. Efter avräkning för tiondeskatten och sparande för kommande års utsäde, blev behållningen omkring 10 tunnor.
Bönderna i de större grannsocknarna Fröderyd och Ramkvilla, använde i genomsnitt 4.2 tunnor i utsäde.
I en instruktion utfärdad 1566 till fogdarna på rikets slott och gårdar, skrev Gustav Vasa bland annat att varje spann råg utsäde skulle ge åtta spannar vid skörd, medan motsvarande mängd korn skulle ge nio spannar. Någon sådan avkastning kunde bönderna i Fröderydbygden knappast räkna med, förutom under mycket goda år.
Har du kommentarer eller vet mer?
Har du synpunkter eller vet mer? Kanske har du också uppgifter om skördar och avkastning från förr i tiden? Kontakta då mig.
Vidare läsning
Skördarna i en smålandssocken 1556-1618; Hur mycket skörd kunde en bonde räkna med att få på 1500- och 1600-talet? Och hur mycket kunde den variera mellan goda och dåliga år? Dessa frågor skall jag försöka svara på genom att använda uppgifter från tiondelängderna. Som exempel har jag tagit de tre socknarna Fröderyd, Ramkvilla Bäckaby på det småländska höglandet, med en fördjupning i skördeutfallet för bönderna i Bäckaby.
Missväxten och pesten 1601-1604: Analys av skördar och ödehemman; Vintern anlände tidigt år 1600 och med den kom en period av katastrofala väderförhållanden. Den efterföljande sommaren 1601 var bland den kallaste i mannaminne och inledde tre år av missväxt och hungersnöd. Sedan kom pesten som drog in över stad och land under 1602-1603, vilket decimerade den av hunger försvagade befolkningen. Jag kommer i det följande visa hur man ur tiondelängder och fogderäkenskaper kan följa utvecklingen av de årliga skördarna och antalet ödehemman, vilket ger en tämligen god inblick i händelseförloppet och omfattningen av de svåra åren 1601-1603. Som exempel har jag tagit Fröderydbygden som består av socknarna Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby på det småländska höglandet. Även de drabbades av missväxten och pesten, med dramatiskt minskade skördar och där var fjärde gård helt eller delvis låg öde när det var som värst. Men efter tre svåra år kunde de glädjas sig åt att skörden 1604 blev mycket god. Efter alla prövningar gick livet så sakteliga tillbaka till det normala igen och nya brukare fyllde ödehemmanen som i flera år stått tomma.
Fröderyds gäld i landskapshandlingarna 1545-1629; Nedan följer valda delar ur landskapshandlingarna som jag samlat på mig genom åren och som jag nu delar med mig av; det är för närvarande över 4400 poster som täcker åren 1545 till 1629. I min forskning har jag framför allt sökt i Bäckabys, Fröderyds och Ramkvillas socknar i Jönköpings län (F). Dessa socknar ingick i Fröderyds gäld, vilket var en skattemässigt redovisande enhet. Förutom de förutnämnda socknarna ingick även i de tidigare längderna Södra Solberga och Skepperstad socknar. Även om just din socken eller by inte är med i det här registret, så är länkarna mycket användbara inom Västra härad då övriga socknar oftast bara är några sidor bort.
Byar och torp i Fröderyd; byarna och torpen i Fröderyd socken under 1700-talet, med översiktskarta.
Byar och torp i Ramkvilla; byarna och torpen i Ramkvilla socken under 1700-talet, med översiktskarta.
Byar och torp i Bäckaby; byarna och torpen i Bäckaby socken under 1700-talet, med översiktskarta.
Livet i tre smålandssocknar under Älvsborgs Lösen 1613; Vad man kan få ut ur Älvsborgs lösen 1613, både ur ett släktforskarperspektiv och ur ett hembygdsperspektiv? Som utgångspunkt har jag tagit de tre socknarna Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby och visar vad uppbörds- och rannsakningslängderna berättar om människorna som levde där för drygt fyrahundra år sedan. Om deras kamp mot fattigdom, gårdar som brann upp och även ett dråp som begicks.
Källor
Huvuddelen av materialet är hämtat från tiondelängder i landskapshandlingarna, se avskrift i Fröderyds gäld i landskapshandlingarna 1545-1629.
Uppgifterna om avkastningen enligt Gustav Vasas instruktion från 1556, se Hallenberg sid 111.
Övrigt:
- Hallenberg, Mats: Kungen, fogdarna och riket – Lokalförvaltningen och statsbyggande under tidig Vasatid, ISBN 91-7139-528-8