Om du är intresserad av att se hur dina anfäders gård var värd i förhållande till andra och hur värdeutvecklingen på jordbruksfastigheter var så kan detta inlägg vara av intresse. Min lilla undersökning spänner över perioden från 1780 till 1900 och visar som jämförelse konsumentprisindex och löneutvecklingen.

Inledning

Har du någon gång funderat över hur värdet på dina anfäders gård var värd i jämförelse med andra gårdar och hur detta värde förändrades över tid? För att försöka svara på dessa frågor har jag använt mig av bouppteckningarna från Bäckaby och Fröderyds socknar i Jönköpings län. Bouppteckningarnas inventariegenomgång börjar alltid med att redogöra för fastighetens värde, om sådan finns.

Det  är emellertid endast en mindre andel av bouppteckningarna som uppger innehav av fastighet. Många hade ingen egen gård, som till exempel torpare och backstugusittare. Var bonden och hans hustru till åren komna när de dog så hade de i regel redan tagit undantag och överlåtit gården och jordbruket till ett av sina barn. Men ibland dog en av dem när de fortfarande brukade jorden och då framgår det i bouppteckningen vad deras gemensamma fastighet var värd.

En bouppteckning från 1851

Ett exempel på ett sådant fall var bouppteckningen efter Lena Katrina Jonasdotter från Slageryd Västergård, Bäckaby socken, som avled den elfte juli 1851 av bröstsjukdom. Hon var gift med hemmansägaren Nils Svensson och de hade fått fyra 4 barn av vilka tre ännu var i livet. Lena Katrina blev bara 46 år gammal. Den sextonde augusti förrättades bouppteckningen och i denna står det att läsa att hon och maken ägde sin gård på en fjärdedels mantal och att den värderades till 700 Riksdaler Specie.

Värde- och prisutvecklingen

Jag har valt att avgränsa den undersökta perioden från 1780 till och med 1900. Resultatet av undersökningen visas i diagrammet nedan där jag har sammanställt 125 jordbruksfastigheters värde omräknat till ett helt mantal.

År 1855 införde man i Sverige riksmynt och denna period kallas för riksmyntsperioden. Från de bouppteckningar som jag har gått igenom, främst inom Bäckabys socken, finner jag att till och med 1857 används riksdaler banco och från och med 1858 riksdaler riksmynt. Vid denna övergång växlade man in en riksdaler banco till 1:50 riksdaler riksmynt. I diagrammet nedan har jag justerat värdet på fastigheterna så att de är 2/3 efter 1858 för att motsvara en riksdaler banco. Vid nästa myntreform 1873 infördes kronan och jag har använt samma värde, det vill säga 1 riksdaler riksmynt är lika med en krona.

Varje fastighets värde är markerad med en blå ring. I Lena Katrina Jonasdotters bouppteckning från 1851 var fastigheten på en fjärdedels mantal och värdet multipliceras därför med fyra för att omräknas till ett helt mantal och visas då som 4×700=2800 Riksdaler.

Den röda kurvan visar det årliga medelvärdet. År 1782 var ett mantal i genomsnitt värderat till litet under 1000 riksdaler. Från 1782 och de kommande femtiofem åren var gårdarnas värde tämligen likartat och skilde sig inte så mycket åt från varandra. Värdet ökade i genomsnitt med två och en halv procent årligen fram till omkring 1835. Under de nästkommande femton åren föll värdet för att från 1851 till 1862 stiga med tio procent årligen. Värdet på ett helt mantal hade 1862 nu ökat till 6000 riksdaler.

Efter 1862 hände det något märkligt; värdet tog ett språng 1863 och ökade med ungefär tre gånger på bara ett år! Ett mantal var nu värderat till omkring 18000 riksdaler. Samtidigt ser vi att spridningen ökar och varierar betydligt från år till år.

Efter 1863 låg det genomsnittliga värdet praktiskt taget stilla. Värdeökningen av jordbruksfastigheter över perioden som helhet gick från 1000 kronor för ett helt mantal 1782 till 19000 kronor år 1900.

Ett mått på inflationen är konsumentprisindex som mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen; de priser konsumenten faktiskt betalar. Detta index visas som den blå kurvan i diagrammet nedan [1]. Som man kan se var prisutvecklingen måttlig för den undersökta perioden; priserna ligger nästan stilla efter 1860 och den genomsnittliga ökningen för perioden som helhet var 1.6 procent per år.

I samma diagram visas även värdeutvecklingen för lönearbete som den röda kurvan [1]. Med det menas att det arbete som år 1782 gav 1000 riksdaler i lön hade stigit i värde till 14200 kronor år 1900. Vi noterar att värdet på lönearbete ungefär följde värdeutvecklingen på jordbruksfastigheter, sett över hela den undersökta perioden.

Värdestegringen 1862-1863

Jag har funderat en del kring den plötsliga värdestegringen från 1862 till 1863. Det är så abrupt att man blir nyfiken på vad som ligger bakom det.

Vad jag kan finna var det ingen bakomliggande valutaförändring; övergången till riksdaler riksmynt infördes i praktiken 1858 är justerad för. Och inte heller var det någon plötslig inflation som slog till. Det måste ha varit något annat.

En möjlig förklaring, enligt min mening, var att bouppteckningsförrättarna ändrade sättet hur de värderade jordbruksfastigheterna. Före 1855 synes värderingen ha varit schablonmässig och ganska likartad. Variationerna var små och värdet följde i stort sett konsumentprisindex.

Troligen var det så att detta inte avspeglade marknadspriset och därför gav en felaktig värdering av boets tillgångar. En annan orsak kan vara att mantalsmåttet inte längre var så användbart eftersom gårdarna hade avsöndrats till mindre enheter och avkastningen ökade genom till exempel nyodlingar.

Hypotesen är alltså att bouppteckningarna skulle uppta jordbruksfastigheterna till gällande marknadsvärde. Ett stöd för detta är att formuleringen i i bouppteckningarna för åren kring 1862-1862 går från uppskattat fastighetsvärde till att ange taxeringsvärdet. Detta skulle alltså kunna förklara både den plötsliga värdeökningen och den ökade variationerna som bottnade i gårdarnas olika beskaffenhet.

Det vore intressant att jämföra bouppteckningarnas värderingar mot faktiskt försäljningsvärde vilket borde gå att få fram ur domböckerna. Detta är emellertid ett mycket tidsödande arbete som jag inte har haft tid att ägna mig åt.

Om riksdaler, riksmynt och kronor

Kronan infördes som valuta i Sverige år 1873. Före 1873 existerade inte kronan som en valutaenhet. För att uppnå motsägelsefria nominella serier har dock en del forskare tolkat 1 krona som 1 riksdaler riksmynt 1855-1873 (eftersom 1 krona sattes lika med 1 riksdaler riksmynt år 1873), 1 riksdaler riksgälds 1789-1855 (eftersom 1 riksdaler riksmynt sattes lika med 1 riksdaler riksgälds år 1855), 1 riksdaler (specie) 1777-1788 (eftersom 1 riksdaler riksgälds var lika mycket värd som 1 riksdaler specie när de första riksgäldssedlarna gavs ut 1789).

Denna text är tagen från [1], se källreferenser längst ned på sidan.

Avslutning

Den gjorda undersökningen gäller för de två undersökta socknarna Bäckaby och Fröderyd i Jönköpings län. Både geografiskt område och statistisk underlag är litet då antalet bouppteckningar är relativt få. Möjligen kan resultatet gälla för angränsande socknar inom Västra och Östra härader, men kan kanske fortsatt arbete ge svar på om tid och intresse infinner sig.

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Har du prisuppgifter om en försåld jordbruksfastighet i Västra härad är jag intresserad av att få reda på den. Kontakta då mig.

Vidare läsning

Byar och torp i Bäckaby; karta med byar och torp inom Ramkvilla socken.

Byar och torp i Fröderyd; byarna och torpen i Fröderyd under 1700-talet, med karta.

Västra Härads Dombok; valda utdrag av Västra Häradsrätt dombok. Det är sammandrag och avskrifter som jag samlat på mig och som hela tiden växer.

Källor

1. Prisomräknare från medeltiden till 2100, Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292, http://historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm
2. Konsumentprisindex, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/
3. Vikt-, mått- och myntenheter, https://www.lokalhistoria.nu/vart-att-veta/vikt-matt-och-myntenheter