Hur såg livet ut i Äsprilla för nästan 500 år sedan – och vilka var människorna som brukade jorden där? Genom gamla skattelängder, jordeböcker och andra arkivhandlingar går det faktiskt att följa gårdarna och deras brukare långt bak i tiden. I det här inlägget berättar jag om hur Äsprilla by växer fram i källorna, vilka gårdar som fanns redan på 1500-talet och hur jag har försökt kartlägga dem som brukade jorden under de följande seklerna.

Även om du inte har anor från just Äsprilla by kan brukarlängden vara av intresse – här finns nämligen länkar till de olika källorna som kan användas för forskning i hela Fröderyds socken, dess grannsocknar och Västra härad i stort. Förhoppningsvis kan den också inspirera dig – och andra med intresse för bygden – att upprätta en liknande längd för just din egen by.

Äsprilla by

Äsprilla by i Fröderyds socken bestod redan i den allra första bevarade jordeboken från 1548 av fyra gårdar med en sammanlagd storlek om tre och ett halvt mantal – två hela och ett halvt skattehemman samt ett helt frälsehemman.

Norrgården och Södergården utgjorde de två hela skattehemmanen på ett mantal vardera, medan Östergården var det halva skattehemmanet. Västergården omfattade ett helt mantal och var fram till 1573 ett frälsehemman, men därefter ett kronohemman.

Gårdarnas namn dyker upp förhållandevis sent i källorna. Södergården nämns för första gången i mantalslängden från 1673, medan Norrgården och Östergården inte förekommer förrän 1689 – och Östergården dessutom i jordeboken året därpå. I domböckerna finner vi Norrgården första gången 1681, Södergården redan 1631, Östergården 1710 och Västergård 1719. I 1603 års tiondelängd benämns den halva skattegården som Lillgården, men det är också enda gången jag stött på det namnet. Norrgården benämns som Storgården i domboken 1666-09-18 (§40) – mig veterligen den enda gången detta namn förekommer i källmaterialet.

Man kan då fråga sig hur det ändå är möjligt att följa gårdarna och deras brukare ända tillbaka till mitten av 1500-talet, när gårdsnamnen inte ens finns med i de äldre mantalslängderna. Svaret är att man kan följa människorna istället. Genom att notera samtliga brukare som förekommer i de olika källorna – år för år, så långt materialet räcker – går det att skapa en sammanhängande kedja av brukare. På det sättet kan man identifiera de olika gårdarna bakåt i tiden, om än med en viss försiktighet och med reservation för att misstag kan förekomma.

Källmaterialet bakom brukarlängderna

För att ta reda på vilka som brukade jorden har jag främst använt jordeböcker, tiondelängder, mantalslängder och husförhörslängder. Dessa källor sträcker sig över långa tidsperioder och ger en god kontinuitet i uppgifterna. Därtill kommer mer tillfälliga källor, som kvarntullängder, Älvsborgs lösen från 1613, boskapslängder samt olika längder över engångsskatter – till exempel humleskatten från 1558.

Läs mer i inlägget: Skattelängderna talar: att läsa jordeböcker, tionde- och mantalslängder

Genom att systematiskt gå igenom alla tillgängliga källor, år för år, får man en ganska tydlig bild av vilka som brukade de olika gårdarna. Ett enstaka år säger kanske inte så mycket, men när man ser uppgifterna i följd över en längre tid framträder mönstren tydligare – och man kan ofta följa både gårdar och brukare genom flera generationer.

Mellan 1557 och 1617 finns det vanligtvis två årliga skattelängder: tiondelängden och jordeboken. Från mitten av 1600-talet ökar därefter antalet brukare per gård i mantalslängderna, och det blir allt vanligare att en bonde endast brukade ett halvt eller en fjärdedels mantal. Vid en första anblick kan det ge intryck av att en förändring skett i själva jordfördelningen, men det behöver inte nödvändigtvis vara fallet. Troligare är att källmaterialet från denna tid blivit mer detaljerat och därmed redovisar förhållandena tydligare än tidigare.

Brukarlängd för Äsprilla by

I tabellen nedan har jag samlat alla de brukare som jag har kunnat identifiera i Äsprilla mellan åren 1548 och 1700. Arbetet bygger på uppgifter från jordeböcker, tiondelängder och mantalslängder med mera, och jag har valt att stanna vid sekelskiftet 1700 eftersom personerna därefter går att följa relativt enkelt i kyrkoböckerna.

I tabellens första kolumn finns klickbara länkar till originalkällorna. När länktexten är mörkblå leder den till Riksarkivets bildarkiv, och när den är ljusblå går den till motsvarande sida i ArkivDigital.
Tabellen ger på så sätt en samlad överblick över hur gårdarna i Äsprilla brukades genom generationerna.

Tips 1: Sök gärna i min databas där personerna i brukarlängden kan finnas med.

Tips 2: Om du inte är så hemmastadd i trakten, tag hjälp av Byar och torp i Fröderyd.

Har du synpunkter, hittat fel eller har kompletterande information? Kontakta då mig.