De allra flesta är medvetna om att barnadödligheten i Sverige för 200-300 år sedan var mycket högre än vad den är idag. Men hur hög var den? I detta inlägg försöker jag ta reda på det för några socknar på det småländska höglandet under 1700-talet. Jag är ingen expert på demografi och jag gör inget anspråk på att detta håller för en vetenskaplig granskning. Men alla uppgifter kommer från tillgänglig data ur födelse- och dödböcker.

Vad menar vi egentligen med barnadödlighet? Det vara på sin plats att närmare definierar några begrepp så att det blir lättare att förstå den kommande redovisningen:

• Spädbarnsdödlighet: andelen födda barn som dör under sitt första levnadsår (0 år) [1]
• Barnadödlighet: andelen barn som dör innan de hunnit fylla 5 år (0-4 år) [2]
• Ungdomsdödlighet: andelen barn som dör innan de fyllt 16 år  (0-15 år); min egen definition. Jag tycker den är relevant eftersom den inkluderar alla som inte uppnådde vuxen ålder. Gränsen 15 år är något godtycklig satt, men är inte så kritisk eftersom mortaliteten mellan 15-20 år var låg; se diagram.

Framgent använder jag lite förenklat barnadödlighet om samtliga tre kategorier, om inte annat sägs.

Jag har försökt mäta dödligheten för de tre kategorierna ovan för socknarna Bäckaby och Fröderyd i Jönköpings län (F) för perioden 1720-99. För båda dessa socknar finns födelse- och dödböcker i en (nästan) obruten följd från 1688 och framåt. Under de första åren är inte dessa böcker så pålitliga; alla födda och döda skrevs helt enkelt inte in i dem. Men med tiden blev det bättre ordning. Därför har jag valt att börja perioden med 1720. Från och med 1749, då tabellverket startade, blir uppgifterna än mer pålitliga.

Det bästa sättet att mäta barnadödligheten hade (förstås) varit att följa upp varje barn som fötts inom den undersökta perioden och ta reda på hur gammalt det blev (eller åtminstone undersöka om det överlevde dess 15-årsdag). Detta vore mycket tidsödande, samt att det inte hade varit möjligt att spåra alla barn. Den metod jag istället valt är att ur dödboken räkna fram (ungefärligt) födelseår. Jag har upprättat ett register för alla döda i Bäckaby och Fröderyd som även innehåller den dödes ålder, se döda i Bäckaby 1688-1804 och döda i Fröderyd 1688-1804. Ett barn noterat som 0 år, antas därför vara fött samma år, fast det kan lika gärna vara fött året dessförinnan. Detta fel är dock försumbart om man räknar medelvärdet över en tioårsperiod. Andra felkällor är att familjer som flyttar från socknen inte registreras, men å andra sidan blir inflyttade barn födda i en annan socken men som dör i socknen felaktigt registrerade. En rimlig bedömning är att dessa två felkällor tar ut varandra, då ingendera av Bäckaby eller Fröderyd socknar vid denna tid varken var en in- eller utflyttningsort.

Eftersom socknarna är tämligen små, varierar antalet årligen födda ganska mycket. Jag har därför delat in perioden i åtta 10-årsperioder (1720-29, 1730-39 osv); dessa tidsintervall kallas för kohorter inom demografin [3] . För den undersökta perioden föddes det mellan 109 och 214 barn per 10-årsperiod i Bäckaby och mellan 204 och 294 i Fröderyd. Fröderyd är den större socknen; se inlägget ”Befolkningen i Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla Socknar”.

I diagrammen nedan visas dödligheten per 1000 levande födda barn. De blå staplarna visar spädbarnsdödligheten, de blå+orangea staplarna visar barnadödligheten (0-4 år) och slutligen de blå+orangea+gråa staplarna visar ungdomsdödligheten (0-15 år).

Från diagrammen kan vi dra några intressanta slutsatser:

• Spädbarnsdödligheten är tydligt dominerande och står för omkring 60% av dödsfallen inom den undersökta gruppen.
• Spädbarnsdödligheten är totalt sett +33% högre för Bäckaby.
• Ungdomsdödligheten är totalt sett +15% högre för Bäckaby.
• Dödligheten toppar i perioden 1760-69.

Överraskande är att ungdomsdödligheten, och spädbarnsdödligheten i synnerhet, är signifikant högre i Bäckaby än för Fröderyd. Bäckaby ligger högre i alla kohorter (10-årsintervall). Man kan tycka att de båda socknarna borde ha i stort sett liknande levnadsförutsättningar.

Att dödligheten toppar 1760-69 är starkt förknippat med de stora epidemierna av framförallt smittkoppor och rödsot som ständigt återkom och var särskilt intensiva under 1760- och 1770-talen. Se diagram i inlägget ”Vad dog våra förfäder av?” som visar detta.

I statistiken har jag räknat bort alla dödfödda barn. Dessa kom inte med i födelseboken (eftersom de inte döptes). De skrevs i regel in i dödboken, men räknades inte in i antalet döda för året som gått (för att de aldrig levat). Dödsorsaken angavs endast undantagsvis i dödboken före 1749 (då tabellverket skapades), så vi bör räkna med att denna grupp är underrepresenterad före 1749. För den undersökta perioden är antalet dödfödda 43 i Bäckaby och 44 i Fröderyd. Det betyder att 2-3% av alla födda barn var dödfödda. Men mellan 1750 och 1780 var denna andel så hög som 6% i Bäckaby.

Som svar på den inledande frågan, kan vi säga att barnadödligheten (0-4 år) i Bäckaby och Fröderyd låg på 250-300 döda barn per 1000 levande födda. Det innebar att mellan vart fjärde och vart tredje barn aldrig fick uppleva sin femårsdag. Allra värst var det under 1760-talet då barnadödligheten kulminerade på 350 döda. I medeltal uppnådde lite drygt hälften av barnen i en familj vuxen ålder.

Barnadödligheten sjönk under 1800-talet, bland annat tack vare vaccination och potatisens intåg. Spädbarnsdödligheten på landsbygden var 162 per 1000 levande födda barn på 1820-talet, och sjönk ytterligare till 95 på 1880-talet [4].

Jämför dessa siffror med spädbarnsdödligheten i Sverige idag som ligger på 2 döda per 1000 levande födda barn, samt barnadödligheten som är 3 per1000. Värst är det i Nigeria och Somalia idag där barnadödligheten är 117 per 1000 levande födda [1, 2]. I 1700-talets Bäckaby och Fröderyd var siffran 2-3 gånger högre!

Källor

1. Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/spadbarnsdodlighet/
2. Globalis, Barnadödlighet, https://www.globalis.se/Statistik/barnadoedlighet
3. Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Kohort_(demografi)
4. ”Spädbarnsdödlighet i 1800-talets Sverige, Till exempel Ljustorp, Tynderö och Selånger”, MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Historia C Januari 2009, av Sören Padel, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:326572/FULLTEXT01.pdf