Den här sammanställningen av brukarna i Slageryd Övergård startar 1583 och sträcker sig till nutid. Idag (2021) finns en bonde kvar, Jörgen och Karin Svensson. Jörgen är tionde generationen i rätt nedstigande som har brukat jorden här.

Jag har gjort en detaljerad genomlysning av så gott som alla brukare och ägare under denna period. I detta inlägg berättar jag om den förste som vi med säkerhet kan härleda till Övergården, samt hans söner som delade på gårdsbruket efter honom. Efter dem ökade antalet gårdsbruk och i andra inlägg berättar jag mer om de enskilda gårdarnas historik.

Se även inlägget Slageryds by som redovisar de tidigaste kända bönderna i Slageryd under 1500-talet.

Antalet brukare i Övergård har genom åren varierat; från en brukare i de tidigaste källorna under slutet av 1500-talet till sex brukare i början på 1900-talet.

Slageryd Övergård var på ett mantal och var en kronoskattegård, vilket var likvärdigt med en skattegård [1]. En skattegård ägdes av bonden vilken betalade en grundskatt till kronan. Detta till skillnad från kronojord och frälsejord som ägdes av kronan respektive någon adlig person.

Jag har valt att använda den standardiserade stavningen ”Övergård”; emellertid används varianterna ”Övregård” och ”Övragård” än idag i olika källor.

Första gången namnet Övergård förekommer i källorna

I de tidigaste källorna, såsom mantalslängder och jordeböcker, skrivs inte de enskilda gårdarnas namn ut. Då står det endast ”Peer i Slagery”, till exempel.

Första gången jag finner att själva namnet ”Övergård” nämnas i källorna är i 1673 års mantalslängd [14]. ”Övergård” nämns första gången i Västra härads dombok år 1688 då en del av gården är på uppbud [2]. Samma år började kyrkans präster föra ministerialböcker (födelse-, vigsel- och dödbok samt husförhörslängd) för Bäckaby socken och i den första husförhörslängden namnges alla de fyra gårdarna, däribland Övergård.

Börje i Slageryd

Den förste brukaren som med säkerhet kan spåra tillbaka till Övergården är Börje. Han dyker upp i uppbörden för den årliga räntan som finns i landskapshandlingarna för Småland för 1583 [3]. Hans gård är en av de tre skattegårdarna i Slageryd. Börje återfinns därefter i dessa landskapshandlingar till och med 1614.

Vid en lagmanssyn från 1603 var Börje nämndeman i Västra Härads tingsrätt [4].

Han betalade skatt för de två första terminerna för det andra Älvsborgs lösen, det vill säga för 1613 och 1614. För det sistnämnda året är han antecknad som ”dödh blefuen” [10]. Börje avled således omkring 1614; skattelängderna upprättades i regel i slutet av året.

Börjes hustru omnämns som änka efter honom för uppbörden till Älvsborgs lösen 1615-17 och 1618-20. I den senare står det i marginalen om henna att hon är ”alldeless förlammadt” [8, 9].

Som jag spekulerade i inlägget Slageryds by var företrädaren i Övergården troligen Nils, vilken brukade gården mellan 1557 och 1667. Han avled det sistnämnda året och därefter, mellan 1568 och 1579, är ”änkan” upptagen i landskapshandlingarna. Sannolikt var det så att Nils och hans hustru gifte sig omkring 1557 då han övertog brukningen, och när han dog hade de ett eller några minderåriga barn. Därför brukade hustrun, ”änkan”, gården i drygt ett årtionde innan en son eller en dotter var giftasvuxen. Om Börje var sonen bör han alltså ha hetat Börje Nilsson, men han kan lika gärna ha varit ingift och ”änkan” var då hans svärmor.

När kan Börje ha varit född? Av källmaterialet att döma var Börje troligen född på 1560-talet. Han var då alltså i 50-årsåldern då han avled 1614 eller 1615.

Börjes barn

Börje och hans hustru fick flera barn. Två av dem, sönerna Nils och Per, tog över brukningen i Övergård och om dem återkommer vi till lite längre ned.

Gudmund Börjesson i Hättebo, som omnämns vid försäljning av Övergård i Västra häradsrätt 1664, var kanske den äldste sonen till Börje [VH 1664-06-03, §50]. Man kan följa honom från 1607 till 1628 i landskapshandlingarna (med några luckor), i jordeboken från 1631 och i mantalslängderna från 1643 till 1659. Gudmund avled förmodligen det sistnämnda året eftersom hustrun är upptagen som änka från 1660. För åren 1646 och 1649 är endast hustrun upptagen och inte Gudmund. Det skulle kunna innebära att han var ute i fält som soldat eller ryttare, men det är dock mindre troligt då Gudmund borde ha varit till åren kommen. Ett annat alternativ är att han var mantalsbefriad, exempelvis på grund av längre tids sjukdom.

Hättebo var upptaget som skattetorp i räkenskaperna från 1607. I jordeboken för 1635 är det preciserat till ett fjärdedels mantal.

Gudmunds hustru hette Kerstin och hon levde åtminstone fram till 1662 då det är sista gången hon är upptagen i mantalslängden. Efternamnet är oklart och anges i de tre första mantalslängderna till Börjesdotter, Gudmundsdotter och Bryngelsdotter. Därefter anges inte efternamnet någon mer gång.

Gudmund och Kerstin hade två barn som är kända; Anna och Jöns. Dessa båda säljer sin halva andel i Hättebo, en åttondels mantal, till Abraham Bosson i Övergården 1685 [VH 1685-06-24, §55].

Håkan synes ha varit en fjärde son till Börje. Denne hade en son, Per Håkansson som bodde i Hjärtaryd i Hylletofta socken 1664. Håkan var avliden 1664 då Per Börjesson säljer halva gården till Josef Jonsson [VH 1664-06-03, §50].

I samma domboksprotokoll där Per Börjesson säljer halva gården omnämns en eller möjligtvis två döttrar till Börje som båda var avlidna 1664 [VH 1664-06-03, §50].

Andra Älvsborgs lösen

Gustav II Adolf var bara nyss 17 år fyllda då han år 1611 blev kung och fick ett rike i ett ansträngt läge. Han hade ärvt tre krig och i kriget mot danskarna 1611-13 förlorades (gamla) Älvsborgs fästning i Göteborgs hamninlopp. Efter freden i Knäred 1613 ålades Sverige att betala till Danmark en miljon riksdaler silvermynt för att få tillbaka fästningen, den så kallade Älvsborgs lösen. För att samla ihop denna ofantliga summa pengar fick alla vuxna i hela Sverige betala en årlig extra skatt mellan 1613 till 1618. Extraskatten var olika för olika grupper. Medan en präst fick betala 16 riksdaler, betalade en bonde eller ett hjonelag 2 riksdaler, en dräng 1 riksdaler och en piga ½ riksdaler [6].

Därför upprättades redan samma år som freden ingicks längder över den skattskyldiga befolkningen. För Slageryds del hittar vi fyra bönder med hustrur:

• Peer i Slagery h(jonelag)
• Suen Matsson ibm h(ustru)
• Börie ibm h
• Per Benktsson ibm h

Börje är bonden i Övergård; det framgår inte här men genom att följa brukarhistoriken framåt i tiden kan man sluta sig till det.

Mellan åren 1619-1622 tillkom rannsakningslängder och restlängder, avseende 1613 års lösen. Kronan hade inte fått in alla pengar som man förväntade sig. Dessa längder sammanfattade de sex föregående åren och de innehåller utförligare förklaringar än i de vanliga uppbördslängderna. I rannsakningslängden för 1620 finner vi återigen Börje [10] och där anges han ”dödh blefuen”. Några rader längre ner hittar dessutom en ”Peer Biörsson”, det vill säga sonen Per Börjesson.

Nils och Per Börjesöner

Börje hade som nämnts ovan två söner som stannade kvar i Slageryd och de delade på gårdsbruket. Nils var sannolikt den äldre av dem och står första gången med i landskapshandlingarnas räkenskaper för 1611, medan Per dyker upp första gången fyra år senare.

Nils är upptagen i landskapshandlingarna 1611 men därefter, 1612-14, är det Börje och sedan 1615 är det Nils igen. Mellan 1616-1617 är det däremot Per Börjesson som är upptagen i räkenskaperna och sedan förekommer de omväxlande men aldrig samtidigt fram till 1628 som är det sista året för landskapshandlingarna.

För det andra Älvsborgs lösen betalade Per Börjesson skatt 1613-20. I restlängden för 1620 anges han ha varit ryttare och ute på tåg åren 1613 och 1615-18. För 1614 skickade han däremot iväg en ”en suen tienar” (en sventjänare), det vill säga en annan person var ute i hans ställe.

I jordeboken som börjar 1631 är Nils Börjesson upptagen och det är bara han som omnämns för Övergården fram till 1645. För 1650 och 1660 är det Per som står för Övergården. Uppgifterna om befolkningen är knapphändiga i jordeböckerna . Ofta anges skattskyldigheten för ett helt hemman, även om detta var delat på flera hemmansdelar. Så därför är det inte så konstigt att till exempel Nils ensam står i jordeboken 1631-45.

Sammantaget ger uppgifterna i källorna bilden av att Nils och Per Börjessöner brukade varsin halve i Övergården efter Börjes död 1614 eller 1615.

I 1643 års mantalslängd, som är den första för Jönköpings län, finner vi bönder för fyra olika gårdar i Slageryd. Gårdarna är inte namngivna, men genom att följa brukarhistoriken framåt i tiden kan man sluta sig till att den andra gården är Övergård. Det står bara ”Ibidem”, vilket är latin och betyder ”på samma ort” och syftar på Slageryd. Därefter är sex personer uppräknade. Det är de två bröderna Per och Nils Börjesson och deras hushåll, söner till Börje i Slageryd.

I det första hushållet finner vi Per Börjesson och hans hustru Märit Ambjörnsdotter. Märit var med möjligen dotter till Ambjörn Svensson i Huluboda i grannsocknen Fröderyd. Dessutom finns hos dem en Lusse Persson. Namnet Lusse är ovanligt och skulle ha kunnat tolkas som flicknamnet Lucia om inte patronymikonet varit så tydligt ”Persson”. Följande år är dottern eller pigan Kerstin Persdotter upptagen hos dem, och därefter under fyra års tid Lucia Persdotter. Kan det ha skett ett missförstånd vid nedteckningen av 1643 år längd, så att Lusse var Lucia Persdotter?

Det andra hushållet är Nils Börjesson hans hustru Märit Persdotter samt sonen, eller drängen, Per Nilsson.

Nils Börjesson återfinns i mantalslängderna för Övergård fram till 1650. Följande år är endast hustrun Märit upptagen och året därpå står hon som ”Enka Marit”.

Från 1653 dyker Josef Jonsson upp i mantalslängden. Han hade gift sig med Per Börjessons dotter Malin och övertagit Nils och Marits brukningsdel. Själva köpet genomfördes emellertid några år senare, på Västra Härads sommarting 1664.

Per Börjesson och hans hustru drev gårdsbruket till 1654. Då gifte sig den yngre dottern Elisabet med Sven Jonsson och de tog över gården. Sven var soldat och blev så småningom fältväbel. Det var var en tjänstegrad inom armén för kompaniets äldste underofficer. Han var framförallt truppbefäl samt ansvarig för att underofficerarna och soldaterna skötte sin tjänst [5]. Sven avled troligen 1662, då hustrun Elisabet omnämns som änka för 1663 års mantalslängd.

Gårdarna och brukarna i Övergård 1643-1960

I bilden nedan redovisar jag alla brukare som jag funnit i Slageryd Övergård från 1614 till 1960; de börjar med år 1614 då bröderna Per och Nils Börjesöner hade en varsin del i gården. Här har jag också försökt illustrera hur de olika hemmansdelarna delas och slås ihop för att till slut bli de gårdar som fanns vid ingången av 1900-talet; Övergård 3:2, 3:3, 3:4, 3:5 och 3:8/3:9.

Att bruka gården var inte alltid detsamma som att äga den, även om det oftast var så; Övergård var ett skattehemman med självägande bönder. Men ibland arrenderades gården som någon annan ägde, och ibland stod man före gårdsbruket några år innan man löste ut den från till exempel svärföräldrarna.

Per Börjessons gård brukades vidare genom dottern Elisabet och blir så småningom den gård som idag kallas Övergård 3:2. Denna gård har en stabil historik med få ägarbyten och långa brukarinnehav. Den siste brukaren som jag tagit upp är min farfars bror, hemmansägaren Aron Lindgren (1896-1971).

År 1684 kom en ny brukare till Övergård och som så småningom blev dagens 3:4. Den är troligen en avsöndring från 3:2. Troligen säger jag, för det är inte alltid möjligt att med säkerhet reda ut hur gårdarna delas och slås samman. Även denna gård har en stabil historik med få ägarbyten och långa brukarinnehav. Den siste brukare på denna gård som jag tagit upp i bilden ovan är hemmansägaren Sigfrid Svensson (1903-1988), men hans barnbarn Jörgen Svensson och hans fru äger och brukar gården än idag.

Nils Börjesson och hans hustru Märit Persdotter synes ha varit barnlösa, åtminstone nådde inga barn vuxen ålder. Deras gård gård brukades vidare genom brorsdottern Malin Persdotter och hennes make Josef Jonsson och blir så småningom de gårdar som idag kallas Övergård 3:3, 3:8 och 3:9.

Efter Nils Josefssons död kommer två nya brukare, Sven Svensson Lindbom och Jon Månsson Slagman, vilka båda innehar gårdsbruket under en 30-årsperiod. Därefter är brukartiderna kortare och antalet brukare pendlar mellan två och fyra.

År 1826 delas den gård som en gång brukats av Sven Svensson Lindbom i två delar. Den ena delen uppgår för en tid i 3:2, för att senare brytas ut och bli 3:5. Den siste brukaren som jag tagit upp för denna hemmansdel är hemmansägaren Gillis Bergdahl (1923-1992).

Jon Månsson Slagmans gård delas på 1870-talet i två åttondelar, men där ena delen (3:3) slås ihop med en annan åttondel så att den återigen blir en fjärding. Den siste brukaren som jag tagit upp är hemmansägaren Frans Petersson (1874-1953).

Den avsöndrade delen från 3:3 blir så småningom dagens 3:8 och 3:9, vilka 1929 brukas tillsammans som en enhet. Den sista brukaren i min lista är Anton Svensson (1898-1965).

En mer detaljerad berättelse om de olika gårdarna redovisar jag i separata inlägg.

Har du kommentarer eller vet mer?

Kontakta mig.

Källor

1. Nordisk familjebok (1911)
2. Västra härads tingsrätt, uppbud Slageryd Övergård 1688-03-05, https://sok.riksarkivet.se/domboksregister?Plats=slageryd+%c3%b6v*&Socken=b%c3%a4ckaby&page=2&postid=Dombok_1688-03-05_120-4&tab=post#tab
3. Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1583: 2 (1583), bildid: A0047574_00152
4. Västra härads tingsrätt 1636-05-16 §28, https://sok.riksarkivet.se/domboksregister?Fornamn=b%c3%b6rje&Plats=slageryd&page=1&postid=Dombok_1636-05-16_280-12&tab=post#tab
5. Fältväbel, https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4ltv%C3%A4bel
6. Hembygdsforska! Steg för steg, av Per Clemetsson, Kjell Andersson. ISBN-91-27-33945-9
7. Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/27 (1613-1615), bildid: A0066031_00279
8. Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/28 (1615-1617), bildid: A0066032_00059
9. Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/29 (1618-1620), bildid: A0066033_00043
10. Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/32 (1620), bildid: A0066036_00138
11. Jordebok 1631, SVAR, Jordeböcker Jönköpings län, SE/RA/55201/55201.06/1 (1631), bildid: A0055311_00001
12. Mantalslängder 1642-1820 Jönköpings län, Arkiv Digital
13. Mantalslängder 1642-1820, Jönköpings län, SVAR
14. Mantalslängder 1642-1820 Jönköpings län 1643-1820 (F) 31 (1673) Bild 530 / sid 51