Den äldsta bevarade domboken för Västra härad är från 1611 och därefter finns en mer eller mindre obruten serie in till våra dagar. Man kan då tro att inget äldre material står att finna. Men det finns det. I vasafogdarnas räkenskaper i landskapshandlingarna finns diverse inkomster redovisade och en av posterna är sakören, det vill säga böter som utdelades på tinget och där en viss del gick till kungen. Saköreslängderna är mycket summariskt skrivna men de ger ändå en glimt om vad människorna på denna tid kunde dömas för. I detta inlägg delar jag med mig vad bäckabyborna dömdes för från den allra äldsta domen 1555 till 1605.

1555

Året 1555 sakfälldes inte färre än sex bäckabybor på tinget för Kilbo fjärding. Kilbo fjärding omfattade då socknarna Fröderyd, Bäckaby, Ramkvilla och Skepperstad, och ordet fjärding syftade på en (urspunglig) fjärdedel av Västra härad.

Bengt i Åskog dömdes för att stulit ett rävskinn från sin granne när det hängde på tork och fick böta en oxe. Per i samma hemman var uppenbarligen i maskopi med Bengt då han dömdes för att ha undandolt rävskinnet. Per i Gudmundsås dömdes för att ha flått samma räv och även ha undandolt den och för det fick han böta 4½ marker. Det är oklart vad som exakt skett emellan dessa tre bönder då saköreslängderna inte är några domstolsmål utan endast kortfattade noteringar om böter som skulle erläggas.

Gudmund i Slageryd dömdes för att ha tröskat säd mot sin grannes vilja och sedan fört iväg den. För det fick han böta två oxar. Denne Gudmund finns omnämnd i årliga räntan (jordeboken) och tiondelängder mellan 1558 och 1565 för ett av de tre skattehemmanen i Slageryd, sannolikt det som senare kom att kallas för Västergården.

Germund i Rösås dömdes att böta två oxar samt sex lod (79 gram) silver för det han stulit ett lispund (8½ kg) lax från sin granne. Germund finns omnämnd i årliga räntan för ett av de tre skattehemmanen i Rösås mellan 1548 och 1558.

Påvel i Gudmundsås åkte dit för ett av de vanligaste brotten och som kom att uppta en stor del av tingsrättens domar de kommande århundradena. Han fick böta två oxar för hor, det vill säga olovligt (sexuellt) umgänge med en kvinna. Han finns upptagen i den årliga räntan från 1548 till 1557.

1558

1558 dömdes Sven i Knutstorp tillsammans med fyra bönder i Ramkvilla för att ha levererat ”falskan kalksten the sände thill Cronoberg” slott, förmodligen kalksten av dålig kvalitét eller kanske inte ens kalksten. För detta tilltag fick de fem bönderna plikta med fyra oxar.

Sven i Knutstorp finns omnämnd i den årliga räntan för skattehemmanet Knutstorp från 1548 till 1567.

1567

1567 ertappades Olof Persson i Ekekull för hor och dömdes att betala fyra oxar i böter. Det finns en Olof för kronotorpet Ekekull från 1574, men det är oklart om han är densamme som Olof Persson.

1577

1577 dömdes Per Eriksson i Slageryd att å sin hustrus vägnar betala två oxar för hennes ”snapperij”, det vill säga snatteri. Per Eriksson brukade frälsehemmanet, idag känt som Östergården, från 1576 eller möjligen redan från 1572. Han brukade gården med säkerhet fram till 1587 och kanske är det samme Per (utan angivet efternamn) som omnämns sista gången 1611.

1583

1583 ertappades Bondes hustru i Paddingetorp med hor och för det fick han böta två oxar.

Bonde finns upptagen i årliga räntan och tiondelängder för kronohemmanet Paddingetorp mellan 1581 och 1599, varefter han synes ha delat brukningen och förekommer omväxlande med Måns fram till och med 1610 som är det sista året han omnämns.

1585

1585 dömdes en ung man med efternamnet Jönsson i Gudmundsås att betala fyra marker i penningar och en oxe för mökränkning. Begreppet mökränkning innebar sexuellt umgänge mellan två ogifta personer. Förnamnet går inte att läsa då sidan är skadad på vänstersidan men möjligen var det Jöns Finnes son; av namnet att döme härstammandes från Finland.

1604

1604 dömdes Lars Håkansson i Åslatorp och Jon Gislesson i Puketorp för olovlig djurskjutning, vilket sannolikt var rådjur eller hjortar. För det fick de böta sex daler vardera.

Lars i Åslatorp förekommer i tiondelängder och årliga räntan från 1604 till och med 1619 men det är bara i denna saköreslängd som jag sett hans efternamn.

I Puketorp finns namnet Jon i årliga räntan och tiondelängderna från den äldsta tiden, 1548, fram till det sista året för landskapshandlingarna, 1629. Det är naturligtvis inte samma Jon. I 1603 års tiondelängd står det ”Jon, Jon, Jon”! Alltså tre brukare med samma namn. En av dessa var Jon Gislesson och hans efternamn finns utskrivet endast i 1619 års tiondelängd. Således kan vi med hjälp av saköreslängden säga att hans brukartid åtminstone omfattade åren 1604 till 1619.

1605

1605 fick Mats i Bäckaby böta två marker för ett slagsmål som han varit inblandad i. Förmodligen var det med Per Persson i Årset (Fröderyd) och Håkan i Skärsjö (Skepperstad) då dess båda herrar står på de två följande raderna i saköreslängden.

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Kontakta då mig.

Vidare läsning

Byar och torp i Bäckaby; byarna och torpen i Bäckaby socken under 1700-talet, med översiktskarta.

Databasen; de flesta av de förekommande personerna i denna berättelse finns i min databas som sammanlagt omfattar mer än 7.600 personer. De är huvudsakligen från församlingarna Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla i Jönköpings län (F), men även intilliggande församlingar är delvis med.

Västra Härads Dombok; valda utdrag av Västra Häradsrätt dombok. Det är sammandrag och avskrifter som jag samlat på mig och som hela tiden växer.

Brott och straff i Bäckaby 1611-1660; På tinget avhandlades allehanda ting, såsom uppbud och köp av fastigheter, tvister om arv, skulder och betalningar samt olika sorters brottmål. I det här inlägget berättar jag i 28 korta berättelser om alla de bäckabybor som dömdes på Västra häradsting mellan åren 1611 och 1660.

Brott och straff i Bäckaby 1661-1687; Föreställ dig att kliva in i Bäckaby socken under 1600-talet, en värld fylld av dramatik, mänskliga relationer med dåtidens lagar. Möt människorna vars handlingar prövades inför tinget, där varje rättsfall är en unik berättelse om moral, heder och straff från en svunnen tid. Oavsett om det är den ansedde länsmannen, den bedragna pigan eller den förargade bonden, bjuder varje fall på spänning och en ny vinkel på livet under denna tid. Det är en tid där äktenskapslöften kunde förvandlas till skamstraff, där stöld av ett hölass eller en slaktad ko ledde till juridiska uppgörelser. I detta inlägg får vi en fascinerande inblick i de rättsfall som formade livet i socknen – från ärekränkningar till lägersmål och stöldanklagelser. Läs vidare för att dyka ner i rättssalen där bäckabybornas öden avgjordes och där det mest vardagliga kunde leda till stor dramatik.

Brott och straff i Bäckaby 1688-1706; Under perioden 1688–1706 var den småländska socknen Bäckaby en plats där små och stora konflikter ofta hamnade inför tinget. Brott som stöld, ärekränkning och lägersmål vittnar om en tid präglad av sträng moral och en rättsordning som blandade religiösa normer med praktiska överväganden. De rättsprotokoll som bevarats från denna tid ger oss en inblick i människors liv och de utmaningar de stod inför, oavsett om det handlade om heder, förlorad boskap eller brustna löften. I denna samling berättelser möter vi länsmän, pigor, ryttare och präster, vars handlingar och anklagelser formade socknens rättsliga historia. Genom dessa fall framträder en bild av ett samhälle där rättvisa ibland var en fråga om status och vittnens trovärdighet. Följ med in i en värld där lagens långa arm nådde ända in i de mest privata sfärer.

Brott och straff i Bäckaby 1707-1730; Följ med till 1700-talets Bäckaby, där rättssalen var platsen för uppgörelser som speglade en tid av strikta lagar och hårda levnadsvillkor. Bland rättsprotokollens torra formuleringar döljer sig berättelser om stöld, lägersmål, överfall och skvaller – alla brott som kunde leda till stränga straff och livsavgörande konsekvenser. Men här möter vi också människorna bakom brotten: soldathustrur som kämpade för att överleva, unga pigor som föll för frestelser och bönder som försvarade sin heder och rättigheter. I varje dom vilar en historia om en tid präglad av kamp, försoning och de starka sociala normer som styrde människors liv. Dessa historier ger oss en unik inblick i det sociala och juridiska livet på landsbygden under en tid då straff som kroppsaga och kyrkoplikt var verklighet för många.

Saköreslängder för Västra härad 1555-1618; I detta inlägg delar jag med mig av mina avskrifter av saköreslängder (böteslängder) för Västra härad som jag funnit i landskapshandlingarna och som täcker perioden från 1555 till och med 1618. Sammanlagt är det 441 sakören varav 302 av dem är från åren före 1611, det vill säga innan den äldsta domboken för Västra härad.

Fröderyds gäld i landskapshandlingarna 1545-1629; Nedan följer valda delar ur landskapshandlingarna som jag samlat på mig genom åren och som jag nu delar med mig av; det är för närvarande över 4400 poster som täcker åren 1545 till 1629. I min forskning har jag framför allt sökt i Bäckabys, Fröderyds och Ramkvillas socknar i Jönköpings län (F). Dessa socknar ingick i Fröderyds gäld, vilket var en skattemässigt redovisande enhet. Förutom de förutnämnda socknarna ingick även i de tidigare längderna Södra Solberga och Skepperstad socknar. Även om just din socken eller by inte är med i det här registret, så är länkarna mycket användbara inom Västra härad då övriga socknar oftast bara är några sidor bort.

Fröderyds gäld i Älvsborgs lösen 1613; I detta inlägg delar jag med mig av mina avskrifter ur Älvsborgslösen 1613 vilka främst är inriktade på Bäckaby socken i Västra härad i Jönköpings län (F). Bäckaby socken tillhörde Fröderyds pastorat och gäld; den senare var en skattemässigt redovisande enhet. Även om just din socken eller by inte är med i det här registret, så är länkarna mycket användbara inom Västra härad då övriga socknar oftast bara är några sidor bort.

Skördarna i en smålandssocken 1556-1618; Hur mycket skörd kunde en bonde räkna med att få på 1500- och 1600-talet? Och hur mycket kunde den variera mellan goda och dåliga år? Dessa frågor skall jag försöka svara på genom att använda uppgifter från tiondelängderna. Som exempel har jag tagit de tre socknarna Fröderyd, Ramkvilla Bäckaby på det småländska höglandet, med en fördjupning i skördeutfallet för bönderna i Bäckaby.

Missväxten och pesten 1601-1604: Analys av skördar och ödehemman; Vintern anlände tidigt år 1600 och med den kom en period av katastrofala väderförhållanden. Den efterföljande sommaren 1601 var bland den kallaste i mannaminne och inledde tre år av missväxt och hungersnöd. Sedan kom pesten som drog in över stad och land under 1602-1603, vilket decimerade den av hunger försvagade befolkningen. Jag kommer i det följande visa hur man ur tiondelängder och fogderäkenskaper kan följa utvecklingen av de årliga skördarna och antalet ödehemman, vilket ger en tämligen god inblick i händelseförloppet och omfattningen av de svåra åren 1601-1603. Som exempel har jag tagit Fröderydbygden som består av socknarna Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby på det småländska höglandet. Även de drabbades av missväxten och pesten, med dramatiskt minskade skördar och där var fjärde gård helt eller delvis låg öde när det var som värst. Men efter tre svåra år kunde de glädjas sig åt att skörden 1604 blev mycket god. Efter alla prövningar gick livet så sakteliga tillbaka till det normala igen och nya brukare fyllde ödehemmanen som i flera år stått tomma.

Den rotfaste bonden i början av 1600-talet; Med material från Älvsborgs lösen 1613 har jag försökt få en djupare förståelse för huruvida bönderna var rotfasta eller inte och hur länge de brukade sina gårdar. Kombinerat med landskapshandlingar och andra källor ger detta en inblick i bondesamhället och dess rörlighet i det tidiga 1600-talet. Jag har här fokuserat på tre socknar – Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby – och ger även ett exempel hur brukarmönstret kunde se ut i en större by vid tiden för Älvsborgs lösen där några bönder förblev rotfasta, medan andra gled bort i historiens glömska.

Livet i tre smålandssocknar under Älvsborgs Lösen 1613; Vad man kan få ut ur Älvsborgs lösen 1613, både ur ett släktforskarperspektiv och ur ett hembygdsperspektiv? Som utgångspunkt har jag tagit de tre socknarna Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby och visar vad uppbörds- och rannsakningslängderna berättar om människorna som levde där för drygt fyrahundra år sedan. Om deras kamp mot fattigdom, gårdar som brann upp och även ett dråp som begicks.

Källor

Huvuddelen av materialet är hämtat från Västra härads saköreslänger 1555-1618:

• 1555: Landskapshandlingar, Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1555: 11 (1555), bildid: A0046902_00330
• 1558: Landskapshandlingar, Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1558: 17 (1558), bildid: A0046986_00032
• 1567: Landskapshandlingar, Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1567: 14 (1567), bildid: A0047270_00076
• 1577: Landskapshandlingar, Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1577: 18 (1577), bildid: A0047484_00188
• 1583: Landskapshandlingar, Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1583: 2 (1583), bildid: A0047574_00219
• 1604: Landskapshandlingar, Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1585: 2B (1585), bildid: A0052492_00241
• 1605: Landskapshandlingar, Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1585: 2B (1585), bildid: A0052492_00241