Ryttaren och kornetten Per Bengtsson Bäckman i Bäckaby Stockagård, Bäckaby socken, lär ha räddat kung Karl XII ur de ”Pinska kärren”. Är det bara en skröna eller kan ligga någon sanning i denna påstådda bragd?

Så här skriver Josef Arenkvist i artikeln ”Bäckaby socken” i Sveriges bebyggelse:

I Bäckgöl bodde, i slutet av 1600-talet, kornetten Per Bäckman. År 1692 gifte han sig med Ingeborg Sandman. Han var med Karl XII i kriget mot Polen. Det var Bäckman som hjälpte upp kungen ur de Pinska kärren (Rokitnokärren). För detta och annan tapperhet blev han överstelöjtnant. Han fick Bäckaby Lillegård i förläning, samt pengar. Bäckman hade tre döttrar, vilka han gav gårdar, bl.a. ”Brittepöl” och ”Saredal”. Han köpte Stockagård. Bäckman stupade i Polen år 1704. [1]

Låt oss först granska uppgifterna som nämns i texten. Här förekommer flera felaktigheter:

• Bäckagöl var ryttartorpet under Bäckaby Stockagård, för vilken Per Bengtsson Bäckman tillsammans med sin svåger var rusthållare och ägde. Men han bodde inte där.
• Per blev aldrig överstelöjtnant men dock sekundkornett [2, 3]
• Han stupade inte 1704 utan den 3 december 1702 [3]
• Han gifte han sig troligen 1689 och helt klart inte 1692; Ingeborg står tillsammans med Per i den första husförhörslängden 1688-89 samt första barnet föddes 1690 [4, 5]

De två sistnämnda uppgifterna kommer från makan Ingeborgs dödbok skriven 1740, alltså mer än 50 senare. Inte så konstigt om denna innehåller felaktiga årtal, men uppenbart har Arenkvist inte kontrollerat dessa.

Gårdarna Brittepöl eller Saredal är okända. De finns inte med någon av Bäckabys husförhörslängder, varken i de första eller senare. Möjligen är de torpställen under Bäckaby Ståckagård; namn på torpställen angavs i allmänhet inte i de tidigaste husförhörslängderna. Men det är inte sannolikt att några mindre torpställen skulle omnämnas som gårdar. Ingen av dessa gårdar finns heller omnämnda i Västra härads dombok. Per Bäckmans döttrar kom att bosätta sig i Bäckaby Stockagård, Rösås, Åslatorp och Norrskog, samtliga i Bäckabys socken.

Uppgiften att Per Bäckman skall ha dragit upp kungen ur de Pinske kärren lär ursprungligen komma från Erik Hård af Segerstedt. Man skall dock ha i minnet att Per Bengtsson Bäckman kan sammanblandas med en annan kornett vid Smålands kavalleriregemente, Gabriel Larsson Bäckman, vilken fick avsked 1705. Faktum var att denne Gabriel var kornett i samma kompani som Per och som befordrades till löjtnant i april 1701. Emellertid var inte Karl XII med sin armé i trakterna av Rokitnokärren förrän 1706, så det passar inte in på Gabriel Larsson Bäckman heller. [2, 3, 6, 7, 12, 13]

Pripjatträsken, även kända som Rokitnoträsken eller Pinskträsken, är ett stort område av våtmarker i gränslandet mellan nuvarande Polen, Vitryssland och Ukraina och upptar nästan 100 000 kvadratkilometer. [8]

”Märkvärdigast äro de så kallade Rokitno kärren, samt Pinska kärren, belägne i vester om Dnepr, i södra delen af Minsk och Grodno, samt norra delen af Volhynien. Dessa kärr afvexla med ofanteliga skogar.” [9]

I ”Karl XII:s levnad” skriver Frans G. Bengtsson om slaget vid Kliszow, vilket var det sista slag som Per Bengtsson Bäckman deltog i. Slaget stod den 9 juli 1702 och efter slaget besattes staden Pinczow, omkring 70 km väster om Kliszow. Från de ohälsosamma kärrtrakterna vid Kliszow fördes alla sårade dit. [10]

I slaget vid Klissow stod striden alldeles intill kärrmarker. Ur Nordisk familjebok beskrivs slagets förlopp och här nämns kärren två gånger under ett kritiskt skeende:

”[…] sachsarnas vänstra flygel beredde sig att genom ett pass mellan kärren kringgå och med öfvermakt anfalla den högra svenska flygeln […] Under tiden lyckades den svenska centern under generalmajoren Knut Posse öfvergå kärret och spränga isär det sachsiska fotfolket.” [11]

Här har vi således ett ortnamn som mycket väl kan förväxlas med Pinsk och kärrtrakter! Att dessa träsk sägs vara desamma som Rokitnoträsken kan vara en sentida författares slutsats.

Problemet med de två Bäckman kvarstår dock. Vid slaget vid Kliszow i juli 1701 var Per Bengtsson Bäckman kornett och Gabriel Larsson Bäckman löjtnant vid Majorens kompani.

Är detta hjältedåd verklighet eller en skröna? Man vill ju gärna att en sådan här spännande berättelse skall vara sann, men är inte möjlig att bekräfta eller avfärda med materialet som redovisats här. Det skulle vara intressant att hitta källuppgiften, för att se om något kan ha förvanskats eller sammanblandats.

Har du kommentarer eller vet mer?

Kanske du vet mer? Kontakta då mig.

Vidare läsning

Förslag till mer läsning:

Kornetten Per Bengtsson Bäckman; en biografi om en rusthållaren i slutet av 1600-talets Sverige.

Källor

1. Sveriges bebyggelse, landsbygden Jönköping:II (1955), ”Bäckaby socken” av Josef Arenkvists, s 113-114, https://app.arkivdigital.se/volume/v951552?image=1170
2. Karl XII’s officerare, del I sid 34, av Adam Lewenhaupt, P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm 1920, länk: https://archive.org/details/karlxiisofficera01lewe
3. Generalmönsterrullor – Smålands husarregemente (F, G, H) 842 (1706) Bild 90
4. Bäckaby (F) C:1 (1688-1714) Bild 32 / sid 57
5. Bäckaby (F) C:3 (1739-1804) Bild 123 / sid 229
6. Släktresan (s 130, 132, av Christian Braw, ISBN 91-7123-106-4, s 237
7. Karl XII:s polska fälttåg, https://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_XII:s_polska_f%C3%A4ltt%C3%A5g
8. Pripjatträsken, wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Pripjattr%C3%A4sken
9. Gabriel Rein: Kejsaredömet Rysslands statistik i sammandrag, Helsingfors, J.C. Frenckell & Son, 1838, https://histdoc.net/historia/se/rein8.html
10. Karl XII:s levnad, av Frans g Bengtsson, ISBN 91-1-941832-9Frans g Bengtsson, ISBN 91-1-941832-9, s 214
11. Nordisk familjebok (1911), s 303-304, http://runeberg.org/nfbn/0176.html
12. Karl XII’s officerare, del I sid 34, av Adam Lewenhaupt, P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm 1920, (Beckman) länk: https://archive.org/details/karlxiisofficera01lewe
13. [AL] Karl XII’s officerare, del II sid 382, av Adam Lewenhaupt, P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm 1920, (Larsson) länk: