Fjärdingsmannen Daniel Esping från Fröderyd kunde bli rätt så frispråkig när han blev drucken. Och då skrädde han inte orden om sin vederpart. Ett sådant tillfälle var på gästgivargården i Ryd då han for ut i anklagelser mot Erik Boman för att denna skulle ha undandolt kyrkotiondet för tredje året i rad. Men det skulle visa sig att han inte hade några som helst bevis för sina anklagelser, varför han dömdes till kostsamma böter och ett förnedrande skamstraff.

Skällsord, Swordomb och munbruk

Vid Brittmässotiden 1706, vilken inträffade i början av oktober, var fjärdingsmannen Daniel Esping på besök i gästgivargården i Ryd som är belägen i Norra Sandsjö socken. Här blev han snart osams med Erik Larsson Boman som var gästgivare i Vrigstad. Daniel beskyllde Erik Boman för att vara en fullkomlig tjuv som hade bortstulet tiondet till kyrkan och prästen för tredje året i rad. Ja, efter en stund hetsade Daniel upp sig ännu mer och gick igång ordentligt och överföll Erik ”med Skiällsord, Sworddomb och munbruk” och med ”grufwelig många Eeder uthgutet”. Dessutom kastade Daniel ölstopet i taket så att drickat flödat över bordet.

Inför tinget

Erik Boman var förolämpad och lät instämma Daniel till Västra härads sommarting 1707 för beskyllningen att vara tjuv. Men Daniel protesterade mot anklagelsen då han ingen stämning bekommit och därför kunde tingsrätten inte ta upp målet.

Men gästgivaren Erik Boman gav sig dock inte så lätt utan återkom efterföljande höstting och denna gången genom ett korrekt förfarande med utdelad stämning till fjärdingsmannen Esping. Och denna gången hade han också med sig vittnen som kunde berätta om Daniels okvädningsord och hur han kastat ölstopet i taket.

Det tog inte lång stund för tingsrätten att behandla målet och fälla domen. Daniel befanns skyldig till ”oqwädens ord” och för det fick han plikta med tre marker silvermynt, samt för att en ”grufwelig Swordomb föröfwat” inför en stor folksamling som enligt kungliga majestäts stadga om Eder och Sabbatsbrott pliktas med ytterligare 2½ daler silvermynt. Daniel ådömdes även att ersätta Erik Boman med tre daler silvermynt för hans utgifter i samband med rättegången.

Men det stannade inte här. Därutöver dömdes Daniel att sitta två söndagar i stocken utanför kyrkodörren vid Skepperstads kyrka. Tingsrätten avslutade med att döma ett vite om 30 marker silvermynt för både Erik och Daniel om den ”ene eller andre hädan, effter med ord eller giärningar någon oförätt tillfogar eller tillfoga låter.”

Daniel fick genom denna svidande dom en hel del böter, men vad var det värt i dåtidens penningvärde? Böterna plus reseersättning till Erik Larsson var sammanlagt på sex daler och en mark silvermynt. Omräknat till kopparmynt blev det arton daler och tre mark. För detta kunde man vid denna tid köpa två tunnor salt eller en tunna vete. För en vanlig bonde var detta ekonomiskt kännbart. Och så fick ju Daniel ta förnedringen med att sitta i skamstocken. Han, en kronans fjärdingsman borde inte hamna där! Och inte var det hela skett av ungdomlig oförstånd då han var en man i femtioårsåldern.

Av böterna som Daniels tvingades betala, gick en tredjedel för okvädningsordet till den förorättade Erik Boman. Han fick dessutom en sjättedel av böterna för den uttalade svordomen, medan resten gick till sockenkyrkan och till de fattigas medel.

Ett och ett halvt år senare, på sommartinget 1709, bad gästgivaren Erik Boman två nämndemän att värdera en häst som han erhållit av Daniel Esping, troligen som betalning för en del av de ovan utdömda böterna. Hästen värderades till en riksdaler Courant och fördes in i tingsrättens protokoll. Man kan undra i vilket skick hästen var i som inte var mer värd?

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Kontakta då mig.

Vidare läsning

Databasen; de flesta av de förekommande personerna i denna berättelse finns i min databas som sammanlagt omfattar mer än 6.000 personer. De är huvudsakligen från församlingarna Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla i Jönköpings län (F), men även intilliggande församlingar är delvis med.

Västra Härads Dombok; valda utdrag av Västra Häradsrätt dombok. Det är sammandrag och avskrifter som jag samlat på mig och som hela tiden växer.

Källor

Huvuddelen av materialet är hämtat från Västra härads dombok och som finns avskrivet i Västra Härads Dombok:

• 1707-06-13, §129 Smädesord
• 1707-10-12, §131 Smädesord
• Saköreslängd hösttinget 1707
• 1709-06-19, §35 Värdering