Bönderna i 1630-talets Bäckaby, Fröderyd & Ramkvilla

Bönderna i 1630-talets Bäckaby, Fröderyd & Ramkvilla

För Fröderyds pastorat med tillhörande socknar Bäckaby och Ramkvilla finns två boskapslängder från 1632 och 1635. Dessa är extra intressanta i jämförelse med till exempel samtida jordeböcker och mantalslängder eftersom de ger en detaljerad inblick i gårdarnas bäraktighet och djurhållning.

I detta inlägg analyserar jag dessa boskapslängder och jämför socknarnas och byarnas storlek. Hur såg djurbesättningarna ut och fanns det någon storbonde framför någon annan?

Bröderna Börjesson i Slageryd

Landskapshandlingarna, mantalslängderna, militär rullorna och kyrkoräkenskaper ger den yttre ramen för människornas levnad, men är lite av ”torra fakta”. Domböckerna kan ibland ge viktiga släktrelationer och om man har tur finner man en mustig historia som berättar något spännande och kanske visar någon personlig egenskap. 1630-talets boskapslängderna är ytterligare ett komplement då de ger en detaljerad inblick i den vanlige bondens värld.

Som exempel tittar lite närmare på två bönder; bröderna Nils och Per Börjessöner i Slageryd i Bäckaby. De får illustrera vad boskapslängderna kan berätta och hur deras gårdar såg ut för nästan fyrahundra år sedan. Det framgår inte i boskapslängden, men det var Övergården de ägde och brukade.

De var söner till Börje och de hade haft gården i närmare tjugo år. De tog över den omkring 1614 vid tiden för det andra Älvsborgs lösen. Sannolikt var Nils den äldre av de två.

I 1632 års boskapslängd är de bokförda tillsammans. Längden verkar ha räknat hela gårdar och i i Slageryd var fyra gårdar medräknade; Övergården, Västergården, Svensgården och Östergården. Börjesönernas sammanlagda utsäde var på 6 tunnor, vilket bör ha motsvarat en åkerareal på 6 tunnland eller 3 hektar.

Tre år senare, i 1635 års längd, är Per och Nils upptagna var och en för sig med 3 tunnor utsäde vardera. Om de jämförde sig med sina grannar i Bäckaby socken så var deras gårdar medelstora med sina tre tunnor utsäde. I 1635 års boskapslängd är 43 bönder upptagna i Bäckaby. Femton bönder hade större gårdar, tre var lika stora och arton var mindre. Tre gårdar hade detta år inget utsäde men var inte öde för den skull; dessa var änkan i granngården i Slageryd och två gårdar i Gudmundsås och Åslatorp.

Vad hade då Nils och Per Börjessöner för djurbesättning? Jämför man 1635 års längd med den från 1632 ser man att de i stort sett delat broderligt – bokstavligt talat – på djurbesättningen. År 1635 hade Per ett ungt sto, kanske för att födas upp till draghäst eller kanske krigshäst till Jönköpings kavalleriegemente?

Per hade dessutom en oxe och en stut, medan Nils hade två stutar. Oxarna användes i stor utsträckning som dragdjur och var särskilt vanliga i Småland. I en sammanställning av alla rikets oxar år 1866 var dessa koncentrerade till Småland, och då främst Jönköpings och Kronobergs län som tillsammans hade 30% av landets oxar! [7]

I ladugården hade de fem kor och en kviga vardera. Per hade sex gamla och två unga får samt en äldre gris, medan Nils hade fyra äldre och två yngre får samt ett ungsvin.

Boskapslängden – bakgrund och tillkomst

Boskapslängden tillkom vid Stockholms riksdag 1620 där man  fattade beslut om att ta extraskatt för att rusta upp rikets försvar. Det bestämdes att skatten skulle tas ut i förhållande till allmogens förmögenhet, inte efter antalet personer per gård. Man kom fram till att förmögenheten lämpligast mättes i antalet djur på gårdarna. Skatt skulle erläggas för varje djur över ett år och räkningen gjordes under vintern. Skatt skulle även betalas för antal tunnor utsäde.

Boskapsskatten var tänkt som en tillfällig skatt under två år, men förlängdes och omvandlades 1642 till en fast penningskatt per hemman. Boskapslängder kan alltså finnas bevarade från åren 1620-1641. För Fröderyd, Bäckaby och Ramkvillas socknar finns de för 1632 och 1635.

Längderna upprättades av prästen, länsmannen och sexmännen och de tog upp alla djur över ett års ålder. Det var inte endast böndernas djur som skattlades utan även inhysesfolk med något djur kan finnas med. Adels bönder var undantagna om gårdarna låg inom ”frihetsmilen”, det vill säga i närhet tillsätesgården. Men efter 1627 måste alla frälsebönder betala skatt, endast adelns sätesgårdar var undantagna. [1]

Man föreställa sig hur prästen och sexmännen gick runt i alla gårdar och samlade in uppgifter om djur och utsäde. Det måste ha varit ett väldigt stort jobb och sedan se till att de blev riktigt införda. I avskriften jag har jag funnit smärre fel när man summerat ihop djuren kolumn för kolumn. Inte undra på att man övergav systemet och gick över till den förenklade mantalslängden!

Vad står det i boskapslängden?

De två boskapslängderna för 1632 och 1635 finns avskrivna under inlägget Boskapslängder. De innehåller uppgifter om ungefär 180 brukare vardera med sammanlagt 6000 uppgifter om utsäde och djur!

Bilden nedan visar inledningen på 1632 års längd. Rubriken är ”Fröderydtz Gieldh”, alltså Fröderyds Gäld. Med gäld avses i detta sammanhang den skatt som socknarna inom pastoratet skulle betala, det vill säga Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla.

Lite längre ned på vänstersidan står det vilken socken som avses: ”Fröderydtz Sochnn”. Därefter är Bönderna i by för by uppräknade. I 1635 års längd är indelade i tre avdelningar; först kommer skatte- och kronobönder, därefter frälsebönder och sist ”krigzfolk”. De sistnämnda var de som höll med en knekt (fotsoldat) eller ryttare och hade därigenom vissa lättnader i avlagd skatt.

Inledningen av boskapslängden för Fröderyds gäld 1632 [3].
Till höger böndernas namn och i vilken by de tillhörde, detaljeras skatteunderlaget i ett antal kolumner. Dessa kolumner är (för 1632 år längd):

  • Uthsedet: utsädet
  • Hest: häst
  • Stodh: sto, häst av honkön
  • sto fåle: stoföl, föl av honkön
  • tiur: tjur
  • oxar: kastrerad tjurar
  • koor: kor
  • quigor: kvigor, ungkor före första kalvningen
  • Risbitar:  ungbockar
  • g giter: gamla getter
  • unga giter: unga getter
  • g får: gamla får
  • u får: unga får
  • g suin: gamla svin, grisar
  • u suin: unga suin

En fåle var en unghäst innan den börjat tas i arbete; vanligen i åldern 1-3 år. Med föl avsågs unghäst av manligt kön.

Utsädet mättes i tunnor och ger oss därmed uppgift om hur stor åkerareal man hade.  Ett tunnland är en nordisk ytenhet som motsvarar den åkeryta som besåddes med en tunna utsäde. Denna yta fastställdes genom lantmäteriinstruktioner på 1630-talet, alltså vid tiden för dessa boskapslängder, till 5 000 m². Det motsvarar ½ hektar. [2]

En jämförelse mellan socknarna

Ett sätt att jämföra storleken på socknarna är att studera utsädet som ger ett mått på åkerarealen. Denna borde ge en ganska rättvis bild hur stora socknarna var i förhållande till varandra och då även med avseende på befolkning.

Diagrammet nedan visar antalet tunnor utsäde per socken i 1635 års längd. Fröderyd och Ramkvilla var lika stora med 223 respektive 236 tunnor. Det borde således motsvara en sammanlagt åkerareal på 220-230 tunnland eller 110-115 hektar. Bäckaby är den klart minsta socknen med 115 tunnor och således hälften så stor som de två andra.

Andelen Skatte- och Kronobönder är i stort sett lika och ligger mellan 57% (Ramkvilla) till 68% (Fröderyd).

Fröderyd har lägst andel frälsegårdar; 16%. Bäckaby har 24% och Ramkvilla 28%.

”Krigsfolket”, det vill säga de som stod med knekt eller ryttare (rusthållarna) till armén, är ungefär likadant för de tre socknarna och var mellan 12% (Bäckaby) och 16% (Fröderyd).

Utsädet i Fröderyds gäld i 1635 års boskapslängd. [5]

De största byarna

Vilka var då de största byarna? Jag tror de flesta som släktforskat i dessa socknar, och rentav bor där, har en god uppfattning om det. Men hur såg det ut på 1630-talet?

Det fanns sammanlagt 86 skattlagda byar i de tre socknarna. En fjärdedel av dem, 21 stycken, är upptagna med 8 tunnor eller mer utsäde. Med andra ord, en fjärdedel av byarna stod för hälften av utsädet medan de tre övriga fjärdedelarna stod för den andra halvan.

I tabellen nedan visar jag de 21 största byarna. Kyrkbyn i Fröderyd är överlägset störst med 37½ tunnor. Sedan kommer Höreda, Årset, Svinaryd (Lövås) och Ljunganäs med 20 tunnor eller mer. Fröderyd och Ramkvilla dominerar stort; största byarna i Bäckaby hamnar på platserna 7, 11, 12 och 20.

De 21 största byarna i Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby socknar mätt i antal tunnor utsäde för år 1635. [5]

Böndernas brukningsstorlek

I 1635 års längd fanns sammanlagt 182 brukningsenheter upptagna. I de flesta fall är det detsamma som en bonde och en gård, men inte alltid. I fortsättningen kallar jag dessa för gårdar. En del gårdar var öde, andra brukades tillsammans av två personer.

Dessa 182 gårdar hade sammanlagt 574 tunnor utsäde, i medeltal 3.2 tunnor per gård. Men variationerna var stora.

Diagrammet nedan visar storleksfördelningen av gårdarna. Den vågräta axeln visar storleksintervallet i enheten tunnor utsäde. Den lodräta axeln visar antalet gårdar. Vi ser att den vanligaste storleken på en gård hade 2-4 tunnor utsäde, vilket stämmer bra med medelvärdet 3.2 tunnor. För nio av tio gårdar översteg inte utsädet sex tunnor. Dessa 90% av gårdarna stod för 95% av all spannmålsproduktion i socknarna.

I diagrammet ser vi även att med ett undantag när fanns det bara en gård som hade åtta tunnor utsäde. Enda undantaget var rejält större – hela 22 tunnor!

Vi ser också i diagrammet att sju gårdar inte hade något utsäde; tre anges vara öde och dessutom var två gårdar halvt öde.

Storleksfördelningen av gårdarna från 1635 års boskapslängd. [5]
Bönderna med mer än sex tunnor utsäde eller mer visas i tabellen nedan. De är tretton till antalet och står för en sjättedel av pastoratets produktion (17%).

Storbönderna domineras av Fröderyd med pastor Nils Bringius på överlägsen första – mer om honom lite längre ned.

Gårdar och bönder med sex tunnor utsäde eller mer. 1635 års boskapslängd.

Djurhållningen

Som nämndes tidigare gjordes en detaljerad sammanställning av böndernas djurbesättning. Här är det svårare att göra en jämförelse bönderna emellan eftersom vissa kunde exempelvis ha mer av svin men mindre av kor.

För att få lite överblick har kan man slå samman djuren i olika kategorier och får då enligt sammanställningen nedan, som är tagen ur 1635 år boskapslängd [4]. Bönderna i dessa socknar hade alltså i genomsnitt 1 häst, 3-4 tjurar/oxar/stutar, nästan 8 kor, 14 getter och får och slutligen 1-2 grisar.

  • Hästar: 182 st, eller 1 per gård
  • Tjurar, oxar, stutar: 639 st, 3½ per gård
  • Kor, kvigor: 1406 st, 7.7 per gård
  • Risbitar, getter, får: 2536 st, 14 per gård
  • Svin: 284 st, 1½ per gård

Pastor Nils Bringius i Fröderyd

Den utan jämförelse största bonden i bygden var pastorn och kyrkoherden Nils Bringius i Fröderyd. Med sina 22 tunnor utsäde hade han mer än de tre därefter största bönderna tillsammans!

Bland djuren hade han också – inte så konstigt – mer av allt. I 1635 års längd har han en häst, två ston, ett ungt sto och tre fålar. Han hade en tjur, sex oxar som dragdjur till sina många åkrar, 33 kor och två kvigor. Sex getter, 26 får och 34 grisar, unga som gamla.

Nils var son till kyrkoherden i Nils i Brigetofta, därav efternamnet. Nils hade varit kyrkoherde i Fröderyd i över tjugo år. Han tillträdde tjänsten 1612 vilket var i Gustav II Adolfs första regeringsår och året innan det andra Älvsborgs lösen. Han kom att inneha tjänsten till sin död 1642 och efterträddes av sonen Johan som var kyrkoherde i Fröderyd i tjugofem år.

Om Nils Bringius sades det En förmö­gen, rik man.” Man kan inte annat än att hålla med! [6]

Klockare och sexmän med mera

Boskapslängderna lämnar även uppgifter om hedersuppdrag och andra titlar.

Klockarna i Bäckaby och Ramkvilla är angivna i 1635 års längd:

  • 1632, 1635: Per i Bäckaby, Bäckaby
  • 1635: Per Månsson i Nygård, Ramkvilla

Sexmännen (Sochneness Männ), tillsammans med kyrkoherden Nils (Nicolaus) Bringius, upprättade 1635 års längd och skrev under denna:

  • Börje Månsson i Fröderyd, Fröderyd
  • Per Mårtensson i Slageryd, Bäckaby
  • Nämndemannen Nils Tuvesson i Svinaryd, Ramkvilla
  • Jöns Bryngelsson i Kallsjö, Fröderyd
  • Håkan i Bosnatorp, Ramkvilla
  • Nämndemannen Jöns Jönsson i Hallsnäs, Ramkvilla

De signerade med sina initialer, ”B” som i Börje, ”P” som i Peder och så vidare.

Sexmännen och kyrkoherden i 1635 års boskapslängd. [5]
Kvinnornas namn var sällan omnämnt i äldre räkenskapslängder. Om kvinnan togs upp var det i regel för att mannen dött och då stod det bara ”änkan”. Likadant är det i boskapslängderna, men några intressanta undantag finns:

  • 1632: ”Änkan & Ingrid” i Lida (Herrelida), Ramkvilla
  • 1635: Änkan Inger i Slageryd, Bäckaby
  • 1635: Änkan Märit i Ljunganäs, Fröderyd
  • 1635: Änkan Gunilla i Fröset, Fröderyd

De enskilda gårdarnas namn omnämns aldrig i de äldre räkenskaperna. Men i 1635 års längd nämns faktiskt Skärbäck Lillgård vid namn. Detta kan vara första gången det förekommer i en källa; i Ramkvillas första husförhörslängd från 1688 är Skärbäck Lillgård med från början, och i Västra härads dombok nämns den första gången 1692.

Thomas Lindgren, 2021.

Relaterad läsning

Boskapslängder; avskrift av 1632 och 1635 längder för Fröderyd, Bäckaby och Ramkvilla

Byar och torp i Bäckaby

Byar och torp i Fröderyd

Byar och torp i Ramkvilla

Prästerna i Bäckaby socken; en genomgång av alla komministrar i Bäckaby från äldsta tid till 1941

Kyrkoherdarna i Fröderyds pastorat; en genomgång av alla kyrkoherdar i Fröderyd från äldsta tid till 1928

Har du kommentarer eller vet mer?

Kanske du vet mer? Kontakta då mig.

Källor

  1. Hembygdsforska Steg för Steg, av Per Clemetsson och Kjell Andersson, ISBN 91-27-33945-9
  2. Tunnland, https://sv.wikipedia.org/wiki/Tunnland
  3. 1632 års boskapslängd, Boskaps- m fl längder, Småland, SE/RA/5119/4/34 (1632), bildid: A0052621_00094, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052621_00094
  4. 1635 års boskapslängd, Boskaps- m fl längder, Småland, SE/RA/5119/4/37 (1635), bildid: A0052624_00158, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052624_00158
  5. 1635 års utsädeslängd, Boskaps- m fl längder, Småland, SE/RA/5119/4/37 (1635), bildid: A0052624_00345, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052624_00345
  6. Prästeståndets besvär 1672, RA
  7. https://djur.jordbruksverket.se/download/18.e01569712f24e2ca0980007006/1370040682939/sid%2046-47%20uppslag.pdf
Kommentarer är stängda.
Hoppa till verktygsfältet