I detta och i en serie kommande inlägg berättar jag historiken om brukarna i Slageryds by. I mitten av 1900-talet fanns i denna by 19 jordbruksenheter, men idag (2021) är det bara tre. En mjölkbonde och två som har köttdjur. Antalet bönder liknar så som det var under 1500-talet. Då fanns det fyra bönder; en för vardera gården. Ett mantal, en bonde.

Tidsramen för detta inlägg är 1548-1615. Det förstnämnda året därför att det är första gången Bäckaby är med i landskapshandlingarna. Det sistnämnda året därför att gårdarna får nya brukare och en ny tid tar vid med bättre källmaterial. Därefter känner vi bättre till brukarna. Man kan säga att detta är brytningstiden där historiens dimslöjor börjar lätta.

Slageryd är en by på det småländska höglandet belägen i Bäckaby församling, Vetlanda kommun och Jönköpings län. Byn är relativt stor och är på fyra mantal och omfattar fyra gårdar om ett mantal vardera: Svensgård, Västergård, Övergård och Östergård.

De allra äldsta handlingarna som är tillgängliga på riksarkivets digitala forskarsal är Landskapshandlingarna 1530-1630. Vid Vadstena möte 1524 fattades beslut om att lägga upp jordeböcker över kronans egendomar och ränteinkomster. Fogdarna fick i uppdrag att ”opskrifwa alla Cronones opbyrd i huart lään – och huru monga skattebönder och krono landbor – och ther oppå göra ett Registrum eller book, att vetes man hvat Cronone tillhörer eller bortkommer.”

De jordeböcker som upprättades före 1630 finns på Riksarkivet i de så kallade landskapshandlingarna, vilka innehåller framför allt vasafogdarnas reviderade räkenskaper till och med 1630. De flesta landskapen börjar omkring 1540. För Bäckabys del finns socknen med i landskapshandlingarna mellan åren 1548 till 1628.

Landskapshandlingarna innehåller räkenskaper såsom den årliga räntan, tiondelängder, mantalslängder, avkortningslängder men även fragment av saköreslängder och domböcker. Samlingen har fått sitt namn efter hur de ordnats, det vill säga landskapsvis. [1]

Tre skattehemman och ett frälsehemman

I den första räkenskapen för 1548 – för övrigt i Gustav Vasas 25:e regeringsår –  finner vi fyra bönder i Slageryd. Det är tre skattehemman och ett frälsehemman. Ingen gård är nämnd vid namn, men med all sannolikhet är det dagens fyra gårdar som redan är etablerade.

Med skattehemman menas att bonden själv ägde sin gård men var skyldig att betala skatt till kronan, det vill säga staten.

I Bäckaby socken fann ett sätesgård och det var Säby. En sätesgård var en adelsmans egna gård och denna var helt skattebefriad. Under denna gård låg ett antal mindre gårdar, så kallade frälsehemman och frälsetorp. Ett sådant frälsehemman låg i Slageryd och som vi genom senare källor vet att det är Östergården. I landskapshandlingarna står den under ”Frälse landbor”.

I landskapshandlingarna och senare i mantalslängderna, står skattegårdarna först och sist uppräknade är frälsehemmanen. Det betyder alltså att Slageryds bönder står på två ställen i handlingarna.

Skattegårdarna för perioden 1548-1566

De tre skattebönder i 1548 års räkenskaper är Folke, Jon och Jöns. Det är ytterst knappa uppgifter om bönderna i räkenskaperna. De omnämns endast vid förnamn och ibland med tillägget ”ryttaren” eller ”knekten”. Samt skatten de erlägger som ibland kan vara intressant information.

Mellan 1549 och 1554 är det en lucka, men 1555 är samma bönder är upptagna i räkenskaperna.

Folke är upptagen i landskapshandlingarna till och med 1566, vilket är det sista år han är med.

Även Jon är upptagen i längderna för 1555 och 1566. Därefter dyker två namn upp mellan 1557 och 1566; Karl och Nils. Karl förekommer 1557, 1562 och 1566. Nils förekommer 1557-1559, 1562 och 1564-1567.

Jöns är upptagen till och med 1556, varefter han synes efterträdas av Gudmund och de två förkommer omväxlande under några år. En Jöns är upptagen 1566; oklart om det är samme man som är med 1548.

I 1566 års tiondelängd återfinns skattebönderna Folke, Karl, Nils och Jöns för Slageryd. De betalade skatt i Råg (Rogh), korn och havre (haffre). Vi ser att Nils och Jöns tillsammans betalar ungefär lika mycket som vad Folke och Karl gör, vilket leder till det rimliga antagandet att Nils och Jöns delar samma gård. Av fördelningen att döma har Nils har 2/3 av denna gård.

Med samma metod, att studera hur mycket skatt de erlade, ser det ut som om Nils, Karl och Gudmund brukade 2/3 mantal vardera för 1562. Men 1557, då det även var fyra brukare upptagna, lägger alla fyra bönder lika mycket skatt. Tillsammans ger detta en rörig bild och det är svårt att dra några säkra slutsatser.

Tre nya skattebönder 1567

Alla de tre skattegårdarna bytte brukare i 1567 års räkenskaper. Från och med detta år är två av skattebönderna Filip, Erengisle och den tredje gården är utan namn men för nästkommande år anges en ej namngiven änka.

Det är lite oturligt att alla de tre skattebönderna byter samma år eftersom det inte blir lätt att säga vem som var företrädaren för respektive gård.

Landskapshandlingarnas volymer är samlingar av olika räkenskaper. Därför förekommer ibland en socken mer än en gång för ett år. Ett sådant år är 1567 då Bäckaby är med på tre ställen, vilket kan ge några ledtrådar om brukarbytena.

I tabellen nedan visas de upptagna bönderna för 1565-68. Jag har kastat om ordningen på de tre längderna för 1567 för att göra övergången tydligare. Räkenskaperna är odaterade och den ordning de är sammanfogade i Landskapshandlingarna behöver inte nödvändigtvis avspegla en verklig tidsordning.

Ur tabellen ser det ut som att Folke efterträds av Filip 1567; förmodligen en son eller svärson.

Den andra gården verkar ha omväxlande brukarna Per och Karl, varefter Erengisle tar över från och med 1567.

I den tredje gården finns Nils upptagen till och med 1567 och han är med i två av de tre längderna. I den tredje av dem står det något avvikande; det ser ut att stå ”anna gården ibm”. Det skulle kunna avse gårdens namn, ”Annagården”, eller att änkan heter Anna och att det i så fall menas ”Anna i gården ibm”. ”Ibm” är förkortning för det latinska ordet ”ibidem” och betyder ”på samma ställe”. Samma ordföljd finns emellertid på några andra ställen i denna längd, så mera troligt avses ”den andra gården” eller ”en annan gård”.

Min slutsats är att Nils avled någon gång under 1567 och då det inte fanns någon tydlig efterträdare då den tredje längden upprättade skrev man bara ”annan gård”. Det antyder att gårdarna inte hade några namn. Året därpå och de följande elva åren står hans hustru före gårdsbruket, men hon omnämns inte vid namn utan det står bara ”Änkan”.

Varför bytte alla skattegårdarna brukare 1567?

Var det en tillfällighet eller fanns det någon förklaring till att alla de tre skattegårdarna bytte ägare 1567?

Nordiska sjuårskriget kallas det krig mellan Sverige å ena samt Danmark, Lübeck och Polen å andra sidan och som pågick mellan åren 1563-70. Anledningen till kriget låg ytterst i Danmarks missnöje över den så kallade Kalmarunionens upplösning. [2] Detta var under Erik XIV regeringstid.

I oktober 1567 anföll danskarna, då Daniel Rantzau inföll med 8500 man och 900 trossvagnar i Småland. Vägen var på många ställen blockerad med bråtar och många broar var nedrivna av svenskarna. Men det hindrade inte att danskarna tog sig till Jönköping på bara en vecka. Staden plundrades varefter danskarna fortsatte in i Östergötland där plundringen och brandskattningen fortsatte. På återtåget hade svenska styrkor spärrat gränsen mot Småland, men Rantzau lyckades ta sig runt på den frusna sjön Sommen. Söder om Tranås blev det en skärmytsling där några högre svenska officerare blev tillfångatagna. I februari 1568 var danskarna tillbaka över gränsen till Halland.

Troligen var bönderna i Slageryd på ett eller annat sätt kallade till det svenska försvaret i detta för Sverige allvarliga läge. Kanske till uppbåd för att stoppa danskarnas väg till Jönköping eller vid Sjön Sommen. Föll någon slagerydsbo i någon av dessa skärmytslingar? Det får vi aldrig veta, men omöjligt är det inte. Danskarnas återtåg vintern 1568 verkar ha gått något norr om Bäckaby, så de var nära och enstaka styrkor kan ha gått in i angränsande socknar för att tilltvinga sig mat och foder.

Filip Ryttare

Filip är upptagen i längderna mellan 1567 och 1587. Hans namn stavas omväxlande ”Philpus” och ”Philippus”. Han är i regel upptagen först i längderna bland Slageryds skattebönder, liksom Folke tidigare var.

Filip är omnämnd som ryttare 1576-79. För det sistnämnda året står det i landskapshandlingen att han är ute (i fält).

Änkan

Min tolkning av källmaterialet är att Nils hustru övertog gården och som sådan var hon ansvarig för att skatterna skulle betalas. Hon nämns aldrig vid namn utan endast som ”Änkan”. Hon är upptagen mellan åren 1567-79. Därefter är det en lucka i längderna 1580-81.

Maken Nils uppträder första gången i räkenskaperna 1557, vilket sannolikt är samma år som de gifte sig. Då Nils avled under 1567, kanske som ett offer för oroligheterna i Nordiska sjuårskriget, var barnen fortfarande små. Därför fick hustrun stå före jordbruket tills dess äldsta barnet kunde ta över; en son eller giftasvuxen dotter.

Knekten Erengisle i Västergård

Erengisle dyker upp i Landskapshandlingarna första gången 1567 och står före brukningen fram till 1610. Hans brukartid är alltså hela 43 år och spänner från slutet av Erik XIV:s regeringstid, genom Johan III:s, Sigismunds och till slutet av Karl IX:s!

Erengisle är knekt mellan åren 1570-77. År 1574 är han i Finland, vilket sammanföll med Nordiska tjugofemårskriget (1570-95). Samma år, då Erengisle var ute i fält, dog hustrun.

Ingenstans i landskapshandlingarna eller i Älvsborgs lösen står det vilken gård han brukar. Men från Västra härads dombok 1615 [1615-09-28, §28] säljer sonen Karl Erengiselsson sin del i Västergården till sin syster Karin Erengiseldotter och hennes make Per Karlsson i Hökhult.

Den Karl som brukar före Erengisle är sannolikt fadern eller svärfadern. Sonen Karl Erengiselsson bör alltså ha fått namn efter farfadern eller morfadern.

Mårten i Svensgård

I längden för år 1583 är Filip och änkan borta och istället finner vi Mårten och Börje.

Den gård som Mårten hade var den som senare kom att kallas för Svensgård. Sista gången han omnämns i lanskapshandlingarnas räkenskaper är 1615. Dessförinnan, 1613, hade han lämnat över till sonen Per Mårtensson. Han hade då stått före jordbruket under 30 års tid.

Efterträddes Filip av Mårten? Jag har inga starka belägg för det förutom det faktum att liksom Folke och Filip, var även Mårten i regel upptagen först bland Slageryds skattebönder. Svensgård är i mantalslängderna och i de första husförhörslängderna upptaget först av Slageryds fyra gårdar. Denna sed gällde 1593 då Mårten tillträdde. Troligen var det så även dessförinnan.

I bilden nedan ser vi hur det kan se ut i räkenskaperna för den årliga räntan för år 1583. Under Bäckaby socken (Beckiaby Sokn) redovisas först alla skattebönder (Schatta bönder). Ordningen var vanligen densamma, fast antal gårdar ökade med åren. Detta året kom Slageryd efter Rösås, Gudmundsås och Åskog.

Texten som är nära 440 år gammal är prydligt skriven och tämligen lättläst. Här står ”Mårthen i Slagerydh”. Därefter redovisas de fem skatterna:

• Smör 2 lispund 5 skeppund (lispund = 8.5 kg, skeppund 425 g)
• Råg (Rogh) 1 skäppa (sk) (24-36 liter; i Småland var från och med 1600-talets måttreformer en skäppa 1/6 tunna kg [3])
• Dagsverke (dw) 4 stycken
• Årliga hästar (Åhrlig) 8 stycken
• Konungshästar (Kongl) 4 stycken

Dagsverken var en annan skatt in natura där gårdarna fick bidra med arbetskraft för att bygga slott, kungsgårdar och vägar med mera. Årliga hästar och konungshästar går tillbaka på skyldigheten för bönderna att ställa hästar till förfogande för kronan och konungen och hans följe. Så småningom förvandlades denna skyldighet till skatt i penningar [1].

För detta år, 1583, fanns det fjorton skattebönder i Bäckaby. Det var tre i Rösås och Slageryd, två Gudmundsås och Bäckaby, en i vardera Åskog, Tostatorp,  Puketorp (Puppetorp) och Knutstorp.

Börje i Övergård

Om ovannämnda resonemang stämmer, att Mårten efterträdde Filip, så är änkan i Slageryd Börjes företrädare. Hon var då hans mor eller svärmor. Om Börje var hennes äldsta son bör han ha varit omkring 20 år då han tog över 1683 och således född i början av 1560-talet. Lika troligt är dock att han äktade en giftasvuxen dotter till änkan.

Börje innehade jordbruket under drygt trettio års tid, från 1583 till sin död 1614 eller 1615. Börje betalade skatt för de två första terminerna för det andra Älvsborgs lösen, det vill säga för 1613 och 1614. För det sistnämnda året är han antecknad som ”dödh blefuen” [4, 5].

Börje efterträddes av sina två söner Nils och Per. Nils var sannolikt den äldre av dem och står med i landskapshandlingarnas räkenskaper för 1611, medan Per dyker upp fyra år senare. Om Börje följde namntraditionen att ge förstfödde sonen namnet efter farfadern, kan detta peka på att den Nils i Slageryd som avled 1567 är Börjes far.

Mer om Börje, Nils och Per Börjesöner i Slageryd Övergård.

Frälsehemmanet Östergården

Som nämndes i inledningen var en av Slageryds fyra gårdar ett frälsehemman. Detta var Östergården. Den var ett frälsehemman ännu vid Storskiftet 1795 och ägdes då av fröken Katarina Ehrenstråhle, men inte långt därefter köptes gårdarna loss av bönderna där.

Från och med 1548 års längd till och med 1570 är en Karl upptagen för denna gård.

Från 1572 och 38 år framåt, till och med 1610, är Per Eriksson upptagen. För 1603 och 1607 är dock en Erik upptagen, möjligen en son. För åren 1603-1604 anges 1/3 av gården vara öde. Det var inget krig på småländsk mark, utan det kan istället ha varit missväxt eller sjukdom. För 1603 lär pesten ha härjat i Sverige [7].

Mellan 1579 och 1589 var ägaren Lars Kagg. Exempelvis står det i 1583 års längd ”Erich Kaggz land”. Efter 1589 står det inget mer om denne Erik Kagg, så möjligen hörde frälsehemmanet framgent till Säbys sätesgård som ägdes av Arvid Månsson.

För 1609,  1611 samt 1617 anges knekten Mats vara brukare till gården.

Troligen är det samme Erik som omnämns som brukare 1603 och 1607 som synes ha tagit över gården från och med 1612. Han innehar gårdsbruket till och med 1641.

Brukare i Slageryd 1548-1648

I bilden nedan redovisar jag alla brukare som jag funnit i Slageryd från 1548 till 1648, från slutet av Gustav Vasas regeringsperiod till drottning Kristinas. Jag har också försökt illustrera till vilka gårdar de olika brukarna hörde och hur gårdarna i början av 1600-talet delades upp i mindre hemmansdelar.

På de två raderna under årtalen har jag angett i vilka källor jag hämtat uppgifterna: L=Landskapshandlingar, Ä=Älvsborgs lösen 1613, J=Jordebok och M=Mantalslängd.

Brukarna för de olika skattegårdarna för tiden innan Mårten, Börje och Erengisel är inte med säkerhet fastställd utan bygger på antaganden och kvalificerade gissningar. Jöns, Jon och Gudmund har jag emellertid inte lyckats lista ut till vilka gårdar de hörde, så de är placerade vid sidan av.

Folke och Filip ryttare brukade sannolikt den gård som kom att kallas Svensgård och de är således Mårtens företrädare. Filip bör då ha varit Mårtens far eller svärfader. Mårten efterträddes av sönerna Per och Nils, vilka synes ha brukat varsin hemmansdel.

Nils efterträddes av hustrun, som endast är omnämnd som ”änkan” i källorna. Efterträdaren, Börje i Övergården, är troligen deras son eller möjligen svärson. Börje efterträddes av sina två söner, Nils och Per, som delade på gården liksom sina namne i Svensgården.

Erengisle i Västergården innehade gårdsbruket under 43 år. Företrädaren Karl var sannolikt Erengisles far eller svärfader. Erengisle efterträddes av sonen Karl Erengislesson och Sven Mattsson.

Frälsehemmanet Östergården hade som man kan se i bilden långa och stabila brukningsperioder med tre bönder under nära på 100 år. Dessa var Karl, Per Eriksson och Erik; den sistnämnde möjligen son till företrädaren.

Har du kommentarer eller vet mer?

Kontakta mig.

Källor

Nyttig läsning om den civila lokalförvaltningen finns att läsa i ett inlägg på Fröderydbygdens Forskarvänner [7]. Bland annat är det viktigt att känna till att Västra härad hade underavdelningar, vilka till trots av att antalet var större än fyra, kallades fjärdingar. En av dessa fjärdingar var Kilbo till vilken Bäckaby hörde.

Den huvudsakliga källan för detta inlägg har varit landskapshandlingarna för Småland. De kan man finna på riksarkivets digitala forskarsal. Välj ”Se fler specialsök” och sedan ”Landskapshandlingar 1530-1630” (https://sok.riksarkivet.se/landskapshandlingar). Ange ”Småland” under landskap. Texten är tämligen lättläst, men det tar tid att leta upp den eftersökta socknen då varje handling en samling av räkenskaper. Ibland finns det register, ibland inte.

Ibland kan man även misstänka att namnen från den tidigare längden fördes över till den nya längden, oavsett om det fanns en ny brukare eller ej. Det gör att man får vara lite försiktig när man tolkar brukarna. Detta gäller framför allt jordeböckerna; även de finns på riksarkivets digitala forskarsal (https://sok.riksarkivet.se/jordebocker). I dessa volymer var man ju främst ute efter gårdens skatter, mindre viktigt var vem som stod före den.

1. Hembygdsforska! Steg för steg, Per Clemetsson och Kjell Andersson, ISBN-91-27-33945-9
2. Nordiska sjuårskriget, https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordiska_sju%C3%A5rskriget
3. Om måttenheten skäppa, https://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A4ppa
4. Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/27 (1613-1615), bildid: A0066031_00279
5. Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/32 (1620), bildid: A0066036_00138
6. Händelser år 1603, https://sv.wikipedia.org/wiki/1603
7. Civila Lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630, http://froderydsbygden.se/civila-lokalforvaltningen-i-sverige-1523-1630/