Långvariga äktenskap på 1600- och 1700-talet

Långvariga äktenskap på 1600- och 1700-talet

Firade man guldbröllop på 1700-talet? Ja, faktiskt så gjorde man det i form av en förnyad vigsel i kyrkan. Detta om man får tro Wikipedia. I den här artikeln skall vi undersöka hur långa äktenskap kunde bli i Fröderyd (F) socken i Småland. Perioden är avgränsad till 1700-talet. Metoden att finna långa äktenskap har varit att titta i Fröderyd dödbok 1688-1800. Det innebär att de ingångna äktenskapen sträcker sig från mitten av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Även om medelåldern…

Läs mer Läs mer

Varifrån tog kvinnorna sina makar?

Varifrån tog kvinnorna sina makar?

Över hur stora avstånd hade man sitt kontaktnät förr i tiden då man fann sin make/maka? Hur vanligt var det egentligen att båda två kom från samma församling? Och de som kom utifrån, varifrån kom de? Vi ska försöka besvara dessa frågor genom att titta närmare på Fröderyd och Bäckaby socknar som ligger i den södra delen av Vetlanda kommun, på det småländska höglandet, för att se hur man gjorde där. Enligt 1686 års kyrkolag ålades prästerskapet att genomföra årliga…

Läs mer Läs mer

Hur gammal blev man på 1700-talet?

Hur gammal blev man på 1700-talet?

Hur länge levde man på 1700-talet. Kanske har du hört någon berätta att medellivslängden förr i tiden var nedåt 30 år. Var det verkligen så? I mitt arbete med att skriva av Fröderyd sockens (församlings) dödbok har jag samlat på mig material som kanske kan bringa lite klarhet i denna fråga. Fröderyds socken ligger i den sydligaste delen av Jönköpings län på det småländska höglandet. Fröderyd dödbok börjar 1688. Registreringen och avskrift pågår och täcker så här långt åren 1754-1800….

Läs mer Läs mer

Fröderyd i tidningsarkivet

Fröderyd i tidningsarkivet

Inrikes Tidningar 1796-02-17, sid 2 ”Med samma hedersbelöning (Skådepenning), för Stenhusbyggnad och Stenmurar, hafwa jämwäl Torparen Carl Ericsson på Hulebo i Fröderyd socken och Jönköpings län, jämt Bonden Casper Swensson i Bebby, Augurums socken och Blekinge Län, blifwit hugkomne.” Den flitige torparen var Karl Eriksson, född 1745-03-13- i Medeltorp i grannsocknen Ramkvilla (F). Han gifte sig med 1766 med Ingegärd Karlsdotter (1737-1803) och de hade någon gång efter 1777 tagit upp ett nybygge under Hulebo, som kallades för Nybygget. Sedermera…

Läs mer Läs mer

Befolkningen i Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla socknar

Befolkningen i Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla socknar

Det här inlägget visar befolkningsutvecklingen för tre smålandssocknar från 1752 till 1855 baserat på material hämtat från Tabellverket som finns fritt tillgängligt på nätet. Den tidigaste befolkningsstatistiken i Sverige som inrättades 1749 kallades för Tabellverket. Genom dess inrättande ålades alla sockenpräster att, med start från 1752, vart tredje år men senare vart femte år inlämna tabellsammandrag av befolkningsförhållanden som utdrag ur kyrkböckerna. Tabellverket ersattes senare av Statistiska beredningen och Statistiska tabellkommissionen, med uppgift att sammanställa befolkningsdata för hela riket. Den…

Läs mer Läs mer

Bäckaby dödbok

Bäckaby dödbok

Bäckaby dödbok börjar 1688. Registreringen och avskrift pågår och har hittills hunnit till 1760 innehållande 630 döda samt 789 poster för övriga personer som också förekommer i dödboken. Dessa övriga personer är oftast föräldrar och  make/maka, men ibland förekommer annan bekant eller släkting. Den allra förste som skrevs in i Bäckaby dödbok var Anders Åkessons barn i Fågelleken. Man kan säga att det är väldigt typiskt att det var ett barn.  I diagrammet nedan visas fördelningen av de dödas ålder,…

Läs mer Läs mer

När Pesten kom till Harshult 1711

När Pesten kom till Harshult 1711

Det är i början av juni år 1711. Bonden Oluf och hans hustru Sara är sjuka och sängliggande. De har fått ömmande bölder i ljumskarna och vet vad det är frågan om – pesten! De har under det senaste året hört om pesten som härjat i Stockholm och som nu letat vidare och kommit över gränsen till Småland. Både Kalmar och Jönköping har hemsökts svårt. Några månader tidigare har grannsocknen Granhult drabbats. Nu fruktar man att turen är kommen till…

Läs mer Läs mer

Digitaliserade dagstidningar

Digitaliserade dagstidningar

Kungliga biblioteket digitaliserar svenska dagstidningar och detta finns tillgängligt för allmänheten att söka i. Material publicerat från och med 1901 är upphovsrättsskyddat och kan endast läsas på Kungliga biblioteket. En orsak till att tidningarna digitaliseras är  tillgängligheten, vilken ju är ovärderlig för oss släktforskare. Målet enligt KB är att digitalisera alla deras 120 miljoner sidor! Prova tjänsten som du hittar här: tidningar.kb.se Det är enkelt att komma igång; det är bara att skriva in valfria sökord och klicka i rutan…

Läs mer Läs mer

Söndagars latinska namn

Söndagars latinska namn

Ofta använde prästerna latinska namn på söndagar när de skrev i kyrkböckerna, i alla fall i äldre tider. Här nedan är en översättning på de vanligaste förekommande söndagarna. Latinska namnet Svenska Söndagsnamnet Circumsisio dómini Nyårsdagen Epiphania Trettondagen Septuagésima, circumdedérunt Sjuttionde dagen dagen före påsk Sexagésima, Exsúrge Sextionde dagen före påsk Quinquagésima, Esto mihi Femtionde dagen för påsk, fastlagssöndagen Quadragésima, Invocavit Fyrtionde dagen före påsk Invocavit Första söndagen i fastan Reminiscere Andra söndagen i fastan (Tänk, herre, på din barmhärtighet) Oculi…

Läs mer Läs mer