Mina Anor

Domböckerna i 1600-talets Sverige vittnar om hur rykten kunde smutskasta och förtala en person, och oftast försökte den utsatte få upprättelse på tinget. Men än allvarligare blev det om ryktet gjorde gällande ett begånget brott, som att ha dödat sitt nyfödda barn. Barnamörderskor straffades med döden! Ingeborg och Jöns i Åslatorp Det är i början av 1647, i fjärdingshemmanet Åslatorp i Bäckaby socken. Här bor Ingeborg Persdotter tillsammans med sin nye man Jöns Jakobsson. Denne Jöns hade under året som…

Läs mer Läs mer

1600-talet var en som var farlig tid på flera sätt. Att de många krigen dränerade den manliga befolkningen, vet ju de flesta. Men man behövde inte vara soldat i främmande land för att leva farlig; även hemma i byn lurade faran. Ett exempel var äktenskapsbrott som myndigheterna såg mycket strängt på och som hade ett högt straffvärde. Läs här om hur det gick för den gifte ryttaren Nils Torsson som bröt mot det sjätte budordet. Ryttaren Nils Torsson Året är…

Läs mer Läs mer

Den här är berättelsen handlar om Jöns Jakobssons misslyckade förvärv av den gård som han bodde på och brukade. Han köper gården av sina styvbarn, men hindras att få lagfart på egendomen av en rusthållare från huvudgården som hävdar sin bördsrätt. Det blir en utdragen process som pågår tio års tid under 1680-talet som slutar med att Jöns förlorar ägotvisten. Jöns i Åslatorp Året är 1681. Bonden och fogden Jöns Jakobsson Pihl bor i fjärdingshemmanet Åslatorp i Bäckaby socken tillsammans…

Läs mer Läs mer

Den här lilla berättelsen utspelade sig år 1676 i stormaktstidens Sverige och handlar om hur en ung man mot sin vilja blev utskriven till soldat – och hur han slingrade sig ur det! Huvudpersonen är den lite drygt tjugo år gamle Per Bengtsson. Han är ogift och bor hemma hos sin mor Märit Persdotter och sin styvfar Jakob Stocke. I samma gård bor även hans några år äldre syster, gift med Karl Svensson. De bor i skattegården i Bäckaby och…

Läs mer Läs mer

Det var en kylslagen men torr senvinterdag den 6 mars 1688 i kyrkbyn i Bäckaby socken. Det var en tisdag och östanvinden ven kring gård och stuga. I en av gårdarna, Stockagården kallad, bodde rusthållaren, ryttaren och korpralen Per Bengtsson Bäckman. Vid middagstid upptäckte gårdsfolket att en lövhög antänts vid stallet intill gårdsporten. De försökte släcka elden men den hade redan fått ordentligt fäste. Den fick näring av den vinden och det tog inte lång tid innan flera uthus och…

Läs mer Läs mer

På den allra första sidan i den första ministerialboken för Bäckaby finns en bänklängd upprättad [1]. Den angav var sockenborna skulle sitta i kyrkan, beroende på vilken gård och by de kom ifrån. Bänklängden är odaterad, men gissningsvis är den från slutet av 1600-talet. Kanske från 1688 då boken börjar. Bänkraderna var uppdelade på så sätt att männen (manfolk) satt till höger och kvinnorna (kvinnfolk) till vänster. Nya bänklängder upprättades emellanåt för att rotera fördelningen av platserna. Dessa upprättes av…

Läs mer Läs mer

Per Bengtsson Bäckman ansökte om, och erhöll genom ett kungligt brev daterat den 7 juni 1700, besittningsrätten på en fjärdedels kronohemman Bäckaby Lillgård [1]. Han var då detta brev utfärdades korpral vid Smålands kavalleriregemente och Majorens kompani. Tidigare samma år hade Danmark-Norge, Ryssland och Sachsen-Polen samtidigt förklarat krig mot Sverige, vilket senare kom att kallas Stora Nordiska kriget. Sedan april hade kung Karl XII varit i Karlskrona för att påskynda flottans upprustning. Och det var just i Karlskrona som detta…

Läs mer Läs mer

Öden i skuggan av Stora Nordiska kriget När Stora Nordiska kriget bröt ut år 1700 kastades Sverige in i en konflikt som skulle vara i hela 21 år. Den mest kända händelsen från denna tid är väl katastrofen vid Poltava, där hela den svenska armén gick under. Men det var inte bara många unga svenska män som försvann i kriget, utan hemmavid fanns många mödrar, hustrur och barn som fick gå i oviss väntan på vilket öde som deras nära…

Läs mer Läs mer

Gudmund Börjesson var bonde i Hättebo, Bäckaby socken, mellan åren 1605 och 1659. Det ger den aktningsvärda brukarperioden om hela 54 år. Gudmund var son till Börje i Slageryd Övergård. Fadern hade övertagit brukningen i Övergården omkring 1583 och då troligen i samband med att denne gifte sig. Gudmund var kanske den äldste i barnaskaran vilket innebär att han på sin höjd kan ha varit i 24-årsåldern då han flyttade till Hättebo och efterträdde Jon, som brukat där. Kanske var…

Läs mer Läs mer

I detta och i en serie kommande inlägg berättar jag historiken om brukarna i Slageryds by. I mitten av 1900-talet fanns i denna by 19 jordbruksenheter, men idag (2021) är det bara tre. En mjölkbonde och två som har köttdjur. Antalet bönder liknar så som det var under 1500-talet. Då fanns det fyra bönder; en för vardera gården. Ett mantal, en bonde. Tidsramen för detta inlägg är 1548-1615. Det förstnämnda året därför att det är första gången Bäckaby är med…

Läs mer Läs mer