Mina Anor

Fredagen den 23 februari 1866 var en kall dag med minusgrader i Fröderyds socken på det småländska höglandet. I den södra änden av socknen, vid gränsen till Hörnebo, pågick sedan ett drygt årtionde arbetet med att bryta av skiffer i gruvan. För att få loss skiffret sprängde man emellanåt loss bitar ur berget. Till detta användes sprängoljan, eller nitroglycerin som vi idag känner till den. Nitroglycerin är en flytande, färglös, oljig och extremt explosiv vätska. Den är mycket kraftfull men…

Läs mer Läs mer

Det här registret över Smålands kavalleriregemente innehåller ryttarna från socknarna Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla (Västra Härad) och omfattar perioden 1622 till 1753. Totalt är det över 1600 poster. Jag har samlat på mig en hel del uppgifter om ”mina” ryttare och genom att publicera detta register hoppas jag kunna hjälpa dig andra att få uppslag och tips om var man kan leta för att hitta era ryttare. Har du dina ryttare i Västra härad så bör länkarna nedan kunna hjälpa…

Läs mer Läs mer

För Fröderyds pastorat med tillhörande socknar Bäckaby och Ramkvilla finns två boskapslängder från 1632 och 1635. Dessa är extra intressanta i jämförelse med till exempel samtida jordeböcker och mantalslängder eftersom de ger en detaljerad inblick i gårdarnas bäraktighet och djurhållning. I detta inlägg analyserar jag dessa boskapslängder och jämför socknarnas och byarnas storlek. Hur såg djurbesättningarna ut och fanns det någon storbonde framför någon annan? Bröderna Börjesson i Slageryd Landskapshandlingarna, mantalslängderna, militär rullorna och kyrkoräkenskaper ger den yttre ramen för…

Läs mer Läs mer

Detta register av Fröderyds, Bäckabys och Ramkvillas socknars boskapslängd omfattar åren 1632 och 1635, vilka är de som finns tillgängliga på riksarkivets digitaliserade material. Läs gärna inlägget Bönderna i 1630-talets Bäckaby, Fröderyd & Ramkvillas socknar som analyserar vad dessa längder berättar för oss. Tänk på att registret är en sekundärkälla och ska betraktas därefter. Vissa uppgifter kan saknas eller innehålla fel och bör kontrolleras mot originalet. Tänk också på att registret är hjälp för sökning i originalkällorna, och att de…

Läs mer Läs mer

I landskapshandlingarna för Småland 1590 finns en förteckning över samtliga ryttare och knektar i Fröderyd, Bäckaby och Ramkvilla socknar [1]. Denna har upprättats av kyrkoherden i Fröderyd Andreas Benedicti. Ryttarna och knektarna är för detta år ”uthe för Richzens fiendher”; de var ute på tåg i Estland. Ryttarna befriades endast från gärderna. Gärd var en äldre benämning på en tillfällig skatt. Det kunde vara krig, herredagar, reparation av slott med mera [2]. Knektarna däremot, befriades från både den årliga räntan…

Läs mer Läs mer

Maken, fadern, sonen och brodern Per Bengtsson Bäckman vilar i en grav någonstans utanför Krakow i södra Polen. Han dog här för drygt 300 år sedan, den 3 december 1702. Han var en av uppskattningsvis 200,000 män från Sverige och Finland som förlorade livet i det Stora Nordiska kriget varade mellan 1700 och 1721. Vem var Per? Denna berättelse tar med oss till en liten by på det småländska höglandet under andra halvan av 1600-talet och följer honom från ungdomsåren…

Läs mer Läs mer

Ryttaren och kornetten Per Bengtsson Bäckman i Bäckaby Stockagård, Bäckaby socken, lär ha räddat kung Karl XII ur de ”Pinska kärren”. Är det bara en skröna eller kan ligga någon sanning i denna påstådda bragd? Så här skriver Josef Arenkvist i artikeln ”Bäckaby socken” i Sveriges bebyggelse: I Bäckgöl bodde, i slutet av 1600-talet, kornetten Per Bäckman. År 1692 gifte han sig med Ingeborg Sandman. Han var med Karl XII i kriget mot Polen. Det var Bäckman som hjälpte upp…

Läs mer Läs mer

Nedan följer valda utdrag ur sockenstämmoprotokoll från Bäckaby (F). Det är sammandrag och avskrifter som jag samlat på mig. Materialet kommer att växa över tid då jag successivt lägger in mer. Tips 1: Sök gärna i min databas: många av de personer som förekommer nedan finns i denna. Tips 2: Om du inte är så hemmastadd i trakten, tag hjälp av Byar och torp i Bäckaby. Se även Liten latinsk ordbok för  de latinska uttrycken som förekommer emellanåt. Har du synpunkter, hittat fel eller har…

Läs mer Läs mer

I mitten av Bäckabys kyrkobok över födda, vigda och döda (C:2 1715-39) finns insprängt tre noteringar om tacksägelsegudstjänster över slutet på Stora Nordiska kriget som varade 1700-1721. Anteckningarna är återgivna och renskrivna nedan. De uttrycker den världsliga och kyrkliga överhetens formuleringar i form av tacksamhet gentemot en gud har ”förlossat sitt folck”. Anno 1720 dhen 2 Decemb höltz Tacksägelses dagen öfwer den önskelige friden, som gud den aldrahögste hafwer oss förlänt med Konungen af Stoora Britannien, såsom Churfurste af Brunsswigh…

Läs mer Läs mer

I mitten av Bäckabys kyrkobok över födda, vigda och döda finns insprängt några noteringar om himmelsfenomen, missväxt och dyrtider. Det är några sporadiska men spännande noteringar mellan åren 1716 till 1725. [1,2] I de förflutne åhren skedde månge stoore himmelstecken, Norr och Wäster på himmelen men besönnerligen Anno 1716 och 1718 förskräckelige och Stoore, förr än Konung Carl den Tolfte blef skuten för FredrickzHall i Norje. Anno 1717, 1718 och 1719 war ganska dyr Tijdh här i Småland både på…

Läs mer Läs mer