Här nedanför kan du se ett urval av gamla bilder från Slageryd by i Bäckaby församling, Vetlanda kommun. De är tagna med start 1929 och några år in på 1930-talet. Till bilderna finns en liten historia berättad, de flesta gjorda av Alwe Svensson bosatt i Slageryd Östergård.

Bakgrunden till bilderna är följande: för några år sedan fann Åke Rydlund i Tostatorp, Slageryd, fyra glasplåtar och 192 negativ på sin vind. Dessa kommer sannolikt från hans fars föräldrahem i Slageryd Västergård som ligger strax intill Tostatorp. Bilderna är framkallade hos Garstedts i Vetlanda. Jan Ekström, Vetlanda, har på ett förnämligt och förstklassigt sätt skannat in glasplåtarna och negativen. Vill de se samtliga bilder klickar du här.

Två män med liar tar av säd – havre. Liarna är försedda med en anordning för att lägga stråna tillrätta, en flökt. Tre personer tar upp säden och binder ihop den till kärvar/neker. Kärvarna sätts sedan upp för torkning. När det var havre kunde det vara i gubbar, det var fyra kärvar som restes mot varandra med ett sammanhållande band av strån i toppen. Havre kunde också, på samma sätt som råg och vete, sättas upp i rökar. Då ställdes 8 kärvar mot en i marken nersatt stör, bands med ett band av strå i toppen. Över dessa hängdes sedan ett antal kärvar som ett tak. /Alwe

Till kreatursfoder odlades förr mycket rotfrukter – rovor, kålrötter, betor – och det fanns inte alltid plats för vinterförvaring inomhus. Då lagrade man dem i stukor utomhus. Den lösa jorden skottades undan, rotfrukterna staplades upp som på bilden, täcktes med halm eller granris och sedan täcktes allt med jord. I en sådan stuka klarade sig rotfrukterna även vid mycket låga temperaturer. Odlingen var arbetskrävande när inga maskiner fanns. Efter sådden på våren fordrades rensning och gallring för hand, sedan ogräsrensning med hästdraget redskap – hästhacka. På hösten skulle rotfrukterna upp ur jorden. Ofta var det då kallt och regnigt. Blasten höggs av som på bilden och rotfrukterna kördes hem eller lades i stukor. /Alwe

En gång när vi var bjudna till Rydlunds i Västragård var det någon som hade en bil och han tog med sig gästerna på en liten åktur i byn. Det var första gången jag åkte bil. Kanske var det denna? /Alwe
Det kan ha varit Valfrid (Valle) Karlssons, gift med Ellen (född Rydlund), bil. Denna bil hamnade sedan hos bröderna Henry och Aron Rydlund som fick den som lön för att de grävde en brunn åt Valle. /Thomas, berättat av min far Arnold

På 1930-talet var det populärt att anlägga fiskdammar. I Slageryd anlades dammar av Aron och Henry Rydlund, Hugo Johansson, Gustav Karlsson och Gunnar Josefsson. Bilden är nog tagen på Rydlunds damm. De planterade in kräftor som förökade sig så bra att de kunde ta upp mängder som de sedan använde som hönsfoder. /Alwe

Under första hälften av 1900-talet var det vanligt med ambulerande sågar som på bilden. Vägarna var dåliga och lastbilarna hade låg lastkapacitet. Därför var det bättre att såga nära avverkningsplatsen. I stället för att transportera färska, tunga stockar blev det i stället virke som hunnit torka en del.

Drivningen skedde med en tändkulemotor, här längst bak till höger på bilden. Tornet som reser sig allra längst bak är för vattenkylning av motorn. Sedan har vi sågbänken där två män arbetar. Här sker den första delningen av stockarna. Bräder och plank läggs av åt vänster av mannen längst fram vid bänken – han kallas baksågare. Där tas virket om hand av nästa man som står vid kantbänken. Han ser till att såga bort kanterna så att brädor med parallella sidor erhålles. Virket läggs av vid kantbänkens bortre ända, plockas upp på bockarna för att komma i bekväm höjd för att kunna tas på axeln och bäras upp på stabbarna. Mannen som bär undan virket ses uppe på en av stabbarna. Mannen längst fram bar nog undan svallar och ribb. /Alwe

Sagesmän

Alwe Svensson, Slageryd Östergård, Korsberga

Arnold Lindgren, Piongatan 21, Karlstad

Inskanning av bilder

Jan och Margareta Ekström, Vetlanda