I min mormors och morfars hem fanns ett gammalt vackert album som de kallade för ”amerika-albumet”. Det låg i en hylla invid trappan mellan bottenplan och övervåning. Jag minns att jag några gånger försiktigt öppnade låset och tittade i det. Där fanns bilder på för mig helt okända unga och gamla människor, de flesta sedan länge döda. Tiden gick och när huset tömdes fick jag detta album. Jag bläddrade än en gång i det, men ägnade det inte något större intresse. Dels för att gamla amerikasläktingar inte intresserade mig så värst mycket, och dels för att det inte framgick så tydligt vilka de egentligen var.

Men nu i år, 2019, bestämde jag mig för att ta fram det igen. Det tog ett tag innan jag hittade det längst inne i en garderob. Där har det legat mer eller mindre orört i snart tjugo år. När jag tittade i det igen tänkte jag att varför inte lägga ut det på bloggen så att fler kan få se på det? Nu när jag släktforskat mer än förra gången jag tittade i det, förstår jag bättre vilka personerna är. Här nedanför visar jag varje uppslag i albumet med en text under varje bild som beskriver vad som står antecknat samt namnet och addressen på fotoaljen. Det är min moster Siw som har skrivit i albumet vilka personerna är, i de fall man kom håg det. Namnen är beskrivna ur hennes pappas, min morfar Karls, synvinkel. Det är hans släktingar som finns här. Jag vet inte när Siw skrev ner det, men det kan ha varit på 60-talet.

Centralfiguren i denna berättelse är Johanna. Hon var mormor till min morfar Karl.  Det är hon som fått de flesta av korten från sina barn, sin syster och sin kusin som alla bosatte sig i Chicago i delstaten Illinois i USA. Hon kom med tiden att få åtta barnbarn i USA, samt att fyra av de sexton barnbarn som föddes i Sverige utvandrade till USA. Man kan verkligen säga att många av hennes nära och kära lämnade fäderneslandet för det nya landet i väster.

”Moster Anna” var Johannas yngsta barn i hennes första äktenskap. Johanna gifte sig 25 år gammal med den nästan 30 år äldre Nils Karlsson från Högeruds socken. Med honom fick hon fyra barn; Kristina, Karl (Johan), Betty och Anna. Maken Nils dog efter nära 15 år äktenskap och lämnade Johanna, nu snart 40 år gammal, ensam med fyra barn som var i åldrarna fyra till tretton år. Tre av barnen utvandrade så småningom till nordamerika av vilka två av dem stannade där för gott. Anna var en av dem. Hon utvandrade i september år 1900, 21 år gammal, och slog sig ner i Chicago.

Anna gifte sig med Ivar Hjälte, eller Hjelte som han stavade det. Första gången man finner dem tillsammans är för 1910 års folkräkning i USA och de bor då på gatan Central Park Ave, husnummer 1650. De har två barn, sonen Nels (Nils) född i juni 1901 och dottern Bernice född 1906. Maken Ivar, eller Edward som han kallar sig i USA, är möbelsnickare på en pianofabrik. De hade varit gifta sedan november 1900. Men det var ju bara några månader efter det att Anna hade lämnat Sverige…! Kände hon och Ivar varandra innan de for iväg? Nej, knapppast; Ivar kom från Björsäters socken i Västergötland. Hela hans familj, föräldrar och tre syskon hade utvandrat i omgångar mellan 1893-95. År 1900, då han träffar Anna, arbetar han som kusk. Senare startar han en egen rörelse, utkörning och leverans av kol och is (Coal and Ice). Anna uppnådde den aktingsvärda åldern 88 år och dog 1961 i Chicago. Edward avled året därpå, 83  år gammal. Båda barnen, Nels och Bernice gifte sig, men av vad jag har funnit så fick de bara ett barnbarn; Gloria Ann (gift Bower, född 1935) och dotter till Bernice.

Uppslag 4. Tv: ”Betty och Anders Grönvall”, Fotograf: A Hermanssen Kristinehamn, Österlånggatan 17. Th: ”Anna o Ivar Hjälte”, Fotograf: Holgerson, 681 W North Avenue, near Western Avenue, Chicago.

I fotot till vänster ser vi Annas sex år äldre syster Betty. Hon utvandrade redan i maj 1891 som 18-åring till Chicago. Men hon återvände i december 1894 och gifte sig året därpå med tapetseraren Anders Grönvall från grannsocknen Brunskog, Värmland. De bosatte sig så småningom i Arvika och fick fem barn. Ett av deras barn, sonen Clarence Grönvall, utvandrade 1913 och även han bosatte sig i Chicago. Där bodde ju både hans moster Anna (Hjelte) och morbor Nils (se nedan). Betty levde fram till 1951 och blev 77 år gammal.

Det högra kortet är Anna och Ivar Hjeltes bröllopskort, taget i november år 1900.

I bilden till vänster är ”morbror Karl och moster Anna”. Karl (Johan) var Johannas tredje barn som utvandrade. Han gav sig iväg på hösten 1891, bara några månader efter lillasystern Betty (se ovan). Han gifte sig med Anna Elvira, född Brunzell. De fick barnen Ellen (f 1892), Richard (f 1894), Harry (f 1896), Adele (f 1898), Ruth (f 1902) och det sjätte och sista barnet Isabella eller Belle som hon verkar ha kallats (f 1906). Karl och Anna gifte sig den 28 december 1891, bara några månader efter ankomsten till Chicago. Hm, även här gick det undan. Vid närmare efterforskning om Annas bakgrund fann jag att hon också bodde i Tasebo i Högerud och utvandrade samtidigt med Karl, de står efter varandra i utflyttningslängden. Fotot är taget hos Louis Rudolph som öppnade sin ateljé 1892. Det är nog inte taget så långt efter det.

De var alltså fästefolk innan de reste. Stackars Johanna, tänker jag, som ”förlorade” ännu ett barn i den våg av emigration som sköljde över Sverige.

Karl och Anna bodde år 1900 på Thomas Street i Cook county i Chicago. County motsvarar ungefär kommun här i Sverige. Cook county är den näst största i USA, efter Los Angeles. Då, år 1900, bodde här 1.8 miljoner personer och av dessa var 100 000 svenskar. Chicago var faktiskt den stad med näst mest svenskar, efter Stockholm! Detta var ett annat liv än på landsbygden i det lilla Högerud.

Karl och och Anna blev medlemmar i den Evangelisk-lutherska kyrkan och det var i St Paul Lutheran Church de gifte sig. Annars är det från folkräkningarna som man hämtar den mesta informationen. Folkräkninarna gjordes var tionde år. År 1900 arbetade Karl som hussnickare och under det senaste året hade han varit utan anställning en månad. Han kunde läsa och skriva och talade engelska samt var amerikansk medborgare. Tio år senare hade han startat en egen byggnadsfirma. Ytterligare tio år senare, 1920, bodde fortfarande alla barnen hemma och båda sönerna, Richard och Harry, arbetade som snickare och troligen i faderns firma.

Anna dog i september 1945 i en ålder av 80 år; hon hann uppleva freden efter andra värdskriget. Emellertid har jag inte kunnat hitta när Karl avled, men han levde 1940.

I bilden ovan till höger poserar Johannas sex år yngre syster Emma tillsammans med hennes make Martin Andersson. Hon hade emigrerat 1882, året innan Johanna blev änka, och även hon sökte sig till Chicago. Efter några år träffade hon Martin Andersson och de gifte sig 1886. Martin försörjde sig som snickare, inte helt ovanligt bland svenskar i Chicago. Staden växte så det knakade och det byggdes mycket. Emma och Martin fick bara ett barn, dottern Agnes. Emma uppnådde hög ålder och avled 1938. Hon blev 89 år gammal.

Uppslag 6. Tv: ”Kajsa, kusin till mormor”. Th: ”Agnes kusin till Mamma”, Fotograf: Hansen, 906 W North Avenue, Chicago, på baksidan: ”Till Mor Johanna”.

Kvinnan till vänster är Kajsa och kusin till Johanna. Ingen fotostudio angiven, så ingen ledtråd om var hon bodde i USA. Men vem var hon egentligen? Här fick jag systematiskt gå igenom alla morbröder, mostrar, farbröder och fastrar för att till slut kunna fastställa vem denne Kajsa var. Det visade sig att hon var barn till Johannas faster Anna Eriksdotter. Fastern var gift med Jonas Andersson och de fick fem barn, av vilka fyra uppnådde vuxen ålder. De hade till en början en egen gård i Skjutsbol i Stavnäs socken, men av allt att döma fick maken en vacklande hälsa och dog 1857 endast 46 år gammal av ”feber”, som det står i dödboken. Mellan 1861 och 1866 lämnade alla fyra barnen Sverige. De anges vara utflyttade till Kristiania (Oslo) i Norge, men troligen bar det vidare mot USA. Fastern hade även sedan tidigare en dotter utom äktenskapet, oäkta som man sade då. Även hon lämnade Sverige. Faster Anna Eriksdotter blev lämnad ensam, änka och framlevde sina sista år boende i en backstuga. Om kusinen Kajsa vet vi inte så mycket mer än att hon verkar ha kommit till USA. Hon var 25 år gammal när hon lämnade Sverige. På bilden ser hon ut att vara betydligt äldre. Hur gick det för henne där borta? Gifte hon sig och fick familj? I alla fall tänkte hon på sin kusin Johanna då hon skickade ett kort. Kanske var de kamrater som barn och ungdomar? De bodde inte så långt ifrån varandra när Johanna i sin ungdom tjänstgjorde som piga i Högerud.

Den lilla flickan till höger är Agnes Andersson, dotter till Emma och Martin från föregående uppslag. Hon var alltså systerdotter till Johanna och kusin till min morfars mamma Hulda. Hon föddes 1888 i Chicago och dog 1962 i samma stad. Hon var deras enda barn och förblev ogift. Hon vilar tillsammans med sina föräldrar på kyrkogården Forest Home Cemetery i Chicago.

Flickan till vänster är barnbarn till Johanna, dotter till dottern Anna Hjelte. På baksidan står det ”Till Hulda 16 månader”. Efter makens död gifte Johanna om sig, efter vad jag fått höra, med ungdomskärleken Johan Olsson. De kom att få ett barn tillsammans, dottern Hulda, och hon kom att bli mamma till min morfar. Då Hulda föddes i mars 1886 bör kortet vara taget på hösten 1887. Men här går det inte ihop; Anna Hjelte är född 1879 och fick dottern Bernice 1906. Så texten under kortet måste vara fel och det är någon annans barn. Det skulle kunna vara Johannas syster Emmas barn, Agnes. Men det stämmer heller inte helt och hållet då Agnes är född i mars 1888 och kortet bör i så fall vara taget i början av 1889 då Hulda var tre år gammal.

Pojkarna till höger är emellertid lätt att fastställa; det är Harry och Richard Nelson, söner till Johannas son Karl. De är födda 1896 och 1894 och om man gissar att de är mellan sex och åtta år gamla bör kortet vara taget omkring 1902.

Korten är tagna hos samma fototgraf och studerar man de här korten lite närmare ser man att interiören är densamma. Det är samma stol och växt. Min gissning är då att den lilla flickan till vänster är Ruth Nelson, född i mars 1902. Kortet bör då vara taget i slutet av 1902 eller början av 1903. Men texten på baksidan av kortet ”till Hulda 16 månader” blir då än mer svårt att förstå vem det egentligen syftar på.

På detta uppslaget ser vi återigen Agnes Andersson och Betty Grönvall. Fast Betty hette, då hon bodde i Chicago, som ogift Nilsdotter eller Nilsson.

Den lille flickan i bilden till vänster är namnlös, men på baksidan av kortet finns en ledtråd: ”Till faster Anna”. Faster Anna borde vara Anna Hjelte och då är flickan en av Karl Nilssons fyra flickor. Kortet har kanske skickats till Johanna av dottern Anna Hjelte, eller så ändrade sig Karl och skickade det till sin mor istället. Fotografen William Neidhardt kom från en familj där föräldrar och hans syskon synes ha livnärt sig inom yrket under andra halvan av 1800-talet. William hade sin studio på 984 Milwaukee Avenue mellan åren 1887 och 1900 [1]. Efter 1891 tog han bort det avslutande t:et och kallade sig för ”Neidhard”. Detta foto med studionamnet ”Neidhardt” skulle i så fall vara taget senast 1891, men äldsta barnet Ellen föddes först i mars 1892. En försiktig gissning är att han hade ett lager med gamla etiketter några år efter namnbytet och i så fall skulle flickan på bilden kunna vara Ellen Nelson.

Under det vänstra kortet anges att det är en dotter till Anna Hjelte och då är det Bernice (1906-2002) vi ser här. Texten på baksidan förbryllar dock; där står det ”till farmor” och inte ”mormor”. Kanske skrev man texter på baksidan till dem man avsåg skicka dem till, men så blev det annorlunda?  Eller också är det felaktigt skrivet i albumet, det var ju trots allt många år senare som det texterna skrevs in. I så fall kan ”farmor” stämma om det istället är en av Karls fyra döttrar. Faktum är att fotografen Paul Holgerson var verksam under eget namn endast mellan åren 1899-1900 på 681 W North Avenue [2]. Flickan på bilden ser ut att vara i tvåårsåldern, alltså född omkring 1897-1898. Karls dotter Adele Nelson föddes 23 september 1898, så jag tror att det är hon vi ser på bilden.

I bilden till vänster syns Ellen Nelson, dotter Johannas son Karl. Till vänster Agnes Andersson (se uppslag 6 & 8), systerdotter till Johanna och således kusin till min morfar Karls mamma.

Kvinnan till vänster har varit obekant för min morfar när Siw skrev i albumet. Kortet är taget någon gång efter 1887-, troligen inte så många år in på 1890-talet då fotografen bytte namn [1].

Till höger ser vi Betty Grönvall igen (se uppslag 8). Fotografen Xenophone Howe var verksam på 20 South Paulina Street åren 1891-93 [3], och Betty bodde i Chicago mellan 1891-94.

Två kusiner till morfar Karl ser vi här. Det vänstra kortet är skickat av den stolte fadern Karl Nilsson (Nelson) till sin mor Johanna. Det är hans förste son Richard (1894-1967).

Det andra barnet anges vara nio månader gammalt bör vara barn till Karl eller Anna (Hjelte). Fotografen heter Herman Koeppelman, men jag har inte kunnat hitta att han var verksam på just denna adress. Registret för Chicagos fotografer slutar för år 1900, så kanske är kortet taget några år in på 1900-talet? Men det är för vagt för att kunna ringa in vilket av deras barn det är.

Oidentifierade kvinnor, om det inte rent av är samma kvinna? Fotografen är för båda korten Adolph Jacobsson och han var verksam på 465 West Indiana Street i Chicago åren 1891-94 [5].

Kortet till vänster föreställer enligt Siws anteckning Elias Olsson, en två år äldre broder till Johannas make Johan. Han var född 1846 och utvandrade i april 1870 då han var 26 år gammal. Han levde i november 1888 då fadern dog hemma i Högerud. Jag har letat efter honom i amerikanska arkiv (med hjälp av Ancestry.com) och har kanske hittat honom. Vidare efterforskning blir att försöka hitta och ta kontakt med nu levande ättlingar.

Just det här kortet avslöjar dock några saker. För det första är det taget i Jacksonville i Illinois, som ligger 32 mil sydväst om Chicago. För det andra är det taget hos fotografen Jim Leisenring (1840-1901) [4]. Denne fotograf var verksam endast mellan åren 1888-89 i Jacksonville. Det betyder att Elias är 42-43 år gammal på kortet och det kan stämma. Kvinnan på bilden bör vara hans hustru. Notera att det fina rummet som de ser ut att befinna sig i bara är en målad vägg; man ser tydligt skarven mellan vägg och golv!

Möjligen är han den Elias Olsson som 1881 gifter sig med Jennie Spencer i Greene County, Illinois, USA. Det ligger omkring 30 km sydväst om Jacksonville. I vigselnoteringen anges Elias fader heta Oliver Olson och modern O. Kiser. Faderns namn, Olof Olofsson, kan mycket väl ha blivit ”Oliver” i USA. Modern hette Kajsa Olsdotter och hur stavar en amerikan Kajsa? Namnet finns ju inte på engelska så med lite fantasi kan det bli Kiser” som uttalas ”Kaiser”.

Elias och Jennie bodde år 1900 i den lilla staden Roodhouse, omkring 35 mil sydväst om Chicago och 10 mil norr om den större staden Saint Louis. Detta år arbetade Elias som dagkarl. 1910 arbetar han i en affär och 1914, året då första världskriget bryter ut, dör hans hustru. Elias levde fram till 1923 och ligger begravd i Roodhouse, Greene County i Illinois. Han blev 77 år gammal. Elias och Jennie har en något ovanlig gravsten. Elias och Jennie fick tre barn; Gust Olsson (f 1884), Lilly (f 1889) samt Mattie som dog i späd ålder.

Familjen på kortet till höger saknar förklarande text om vilka de är. Ingen text på baksidan av kortet heller. Fotografen är Adolph Jacobsson och han var verksam på 1688 Milwaukee Avenue i Chicago åren 1897-99 [5]. Då kortet är på samma uppslag som Elias Olsson, är det frestande att tro att det är Elias bror August det föreställer och som utvandrade 1883. Men än har jag inga belägg för detta, bara en gissning.

Till vänster bara det anonyma ”kusin”. Fotografen Anton Rohde var verksam på 90 West Ohio Street under det stora tidsspannet 1874 till 1900 (registret slutar 1900). Min gissning är att det är Karls äldsta barn, dottern Ellen (f 1892), men det kan även vara någon av de yngre flickorna.

Flickan till höger är Agnes Andersson igen. Johannas syster Emma var flitig med att skicka kort på sin (enda) dotter; se uppslagen 6 ,7, 8 och 10. Kortet är sannolikt taget någon gång mellan 1891-93 och Agnes var då mellan tre till fem år gammal. Det är för övrigt samma fotograf som Betty (Johannas dotter) besökte när hon bodde i Chicago (see uppslag 11).

Sista insatta bilden i albumet är Lotta (Charlotta) Bodin och är taget någon gång mellan 1878-90 [6]. Hon var en 8½ år yngre syster till Johanna och som flyttade till Chicago 1883 då hon var 29 år gammal. Hon hade alltid varit hemmavarande, och hon lämnade sina föräldrar i Norra Gärdsjön i Värmskog socken för USA. Där bodde hon i 12 år innan hon flyttade tillbaka till Sverige igen. Här bodde hon de första fem åren som inneboende hos systern Johanna. Hon försörjde sig som sömmerska och förblev ogift. Hon dog i Ämnebol, Stavnäs socken 1933 i en ålder av 81 år. När hon dör är Johanna död sedan nästan sex år. Eftersom Lotta är barnlös är det syskonen som ärver henne. Vid bouppteckningen är August Karlsson, Johannas svärson och pappa till min morfar, från Avelsbol närvarande som god man för de av arvingarna som bor i USA och som inte kan närvara. Dessa arvingar är Lottas syster Emma Andersson i Chicago (se uppslag 5) samt Johannas barn. Det framgår i bouppteckningen att släktingarna i USA befinner sig ”på obekant ort”. Man hade tappat kontakten med varandra. Kanske försvann den med Johannas bortgång? Tragiskt kan jag tycka, då Karl Nilsson och Anna Hjelte ändå var halvsyskon till Hulda, Augusts maka.

Men minnet av släktingarna i Sverige fanns ändå kvar. Syskonen Ellen och Adele, Karls döttrar i Chicago, tog så småningom upp kontakten med sina kusiner i Sverige. De hälsade på i Sverige 1965.

Källor

Allmänt: kyrkoarkiv för framförallt Högerud och Stavnäs.
Bouppteckning efter Charlotta Bodin, Gillbergs häradsrätt FII:48 (1933-1934) Bild 2610 / sid 38
Årliga federala folkräkningar i USA mm: ancestry.com
Övrigt:

1. Chicago photographers, 1847 through 1900, https://archive.org/details/chicagophotograp00chic/page/98
2. Chicago photographers, 1847 through 1900, https://archive.org/details/chicagophotograp00chic/page/58
3. Chicago photographers, 1847 through 1900, https://archive.org/details/chicagophotograp00chic/page/60
4. Pioneer photographers from the Mississippi to the Continental Divide. A biographical Dictionary, 1839-1865, sid 391. https://books.google.se/books?id=UNipzykMBEIC&pg=PA391&lpg=PA391&dq=photographer+Leisenring,+Jacksonville,+Illinois&source=bl&ots=UXNOGaxFqH&sig=ACfU3U2PdUKQ6GmmhiGRvl4plEnokMVPag&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjMiqb8lYrhAhUnqYsKHZbnDEwQ6AEwCXoECAQQAQ#v=onepage&q=photographer%20Leisenring%2C%20Jacksonville%2C%20Illinoisliesenring&f=false
5. Chicago photographers, 1847 through 1900, sid 66, https://archive.org/details/chicagophotograp00chic/page/66
6. Chicago photographers, 1847 through 1900, sid 118, https://archive.org/details/chicagophotograp00chic/page/118
7. Chicago photographers, 1847 through 1900, sid 122, https://archive.org/details/chicagophotograp00chic/page/122