Desse Capellaner är i ett så torfttigt och ussellt tillstånd stadde

Desse Capellaner är i ett så torfttigt och ussellt tillstånd stadde

Kaplanerna Samuel Sandman i Ramkvilla och Petrus Torpelius i Bäckaby begärde 1713 av tingsrätten ett intyg för sin fattigdom. De förklarade att de på grund av de svåra krigstiderna blivit så utarmade att de inte kunde betala de påförda dragonpenningarna på 16 daler och 8 öre silvermynt. I Fröderyds pastorat hette år 1713 kyrkoherden Andreas Boman och han hade innehaft sin tjänst i tjugosex år, sedan 1687. Till sin hjälp hade han två kaplaner; en kaplan var en hjälppräst till…

Läs mer Läs mer

Kampen för hedern: Klockarens dotter inför tinget

Kampen för hedern: Klockarens dotter inför tinget

I kyrkbyn i den lilla socknen Bäckaby på det småländska höglandet bodde en klockare och hans hustru. Deras yngsta dotter bodde fortfarande hemma och var föräldrarnas ögonsten. Hon var bara 17 år gammal men hade redan en fästman från grannbyn. Men så började elaka rykten om dotterns umgänge att spridas i socknen som kom att förstöra deras glädje. Till slut drog fadern och fästmannen ryktesspridarna inför tinget och hur det hela slutade får du veta i den här lilla berättelsen….

Läs mer Läs mer

Kätteriet i Ärnamåla

Kätteriet i Ärnamåla

Sommaren hade varit torr och kyrkbacken var samlingsplatsen för församlingsborna. Men det var inte bara torkan som skapade oro – det gick ett rykte om ett kätteri i Ärnamåla fick människor att tala om guds straff och föra fram anklagelser mot en oskyldig man. Mitt i dramat stod Håkan som svor sin oskuld vid Guds namn och kämpade för sitt anseende. Ryktet I slutet av 1679 gick ett rykte i Bäckaby socken som gjorde folk både häpna och oroade. Sedan…

Läs mer Läs mer

Horkarlen

Horkarlen

Som kvartermästare och gift med en adelsdam borde Anders Johansson ha haft de bästa förutsättningarna för ett gott rykte och leverne, men dessvärre hamnade han tidigt i konflikt med sina grannar och blev föga smickrande känd för sitt lösaktiga leverne och ansedd som ”een hoorachtigh Karl”. En pojkes förlupnas ord I frälsehemmanet Slageryd Östergård bodde under andra halvan av 1600-talet här en kvartermästare vid namn Anders Johansson. Första gången han dyker upp i källorna som boende i Slageryd är på…

Läs mer Läs mer

Konan, kyrkoherden och fjärdingsmannen

Konan, kyrkoherden och fjärdingsmannen

Genom en serie rättsliga processer från tidigt 1600-tal ställdes Cecilia från Åskog inför rätta för att ha haft olovligt utomäktenskapligt samröre med en kyrkoherde och en fjärdingsman. Samtliga dömdes enligt den nyligen skärpta lagen till döden. I de allra flesta fall mildrades dock domarna av högre instans – skedde så även denna gång? Denna berättelse avslöjar inte bara rättspraxis utan också samhällsnormer under tidigt 1600-tal samt speglar en svunnen tid av stränghet och medkänsla. Tinget i Mejensjö Bland de närvarande…

Läs mer Läs mer

Saköreslängder för Västra härad 1555-1618

Saköreslängder för Västra härad 1555-1618

I detta inlägg delar jag med mig av mina avskrifter av saköreslängder (böteslängder) för Västra härad som jag funnit i landskapshandlingarna och som täcker perioden från 1555 till och med 1618. Sammanlagt är det 441 sakören varav 302 av dem är från åren före 1611, det vill säga innan den äldsta domboken för Västra härad. För de första åren fram till 1559, redovisades socknarna tillhörande Kilbo fjärding – Skepperstad, Fröderyd, Bäckaby, Ramkvilla och Södra Solberga – tillsammans med Norrvidinge härad….

Läs mer Läs mer

Bondens avkastning år 1600

Bondens avkastning år 1600

Vilken avkastning hade våra förfäder på sina åkrar på 1500- och 1600-talet? Och hur mycket utsäde använde de? Dessa frågor skall jag försöka besvara på genom att använda en uppgift från en gammal skattelängd om använt utsäde för år 1600 och följa upp hur skörden därefter blev. Jag har som exempel tagit socknarna i Fröderydbygden – Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby. Utsäde och avkastning i Bäckaby I en längd över hjälpskatten för år 1600 finns för ovanlighetens skull noterat vilken mängd…

Läs mer Läs mer

Skördarna i en smålandssocken 1556-1618

Skördarna i en smålandssocken 1556-1618

Hur mycket skörd kunde en bonde räkna med att få på 1500- och 1600-talet? Och hur mycket kunde den variera mellan goda och dåliga år? Dessa frågor skall jag försöka svara på genom att använda uppgifter från tiondelängderna. Som exempel har jag tagit de tre socknarna Fröderyd, Ramkvilla Bäckaby på det småländska höglandet, med en fördjupning i skördeutfallet för bönderna i Bäckaby. Tiondelängderna I tiondelängderna noterades den mängd spannmål som bönderna var skyldiga att lämna i skatt och som namnet…

Läs mer Läs mer

Missväxten och pesten 1601-1604: Analys av skördar och ödehemman

Missväxten och pesten 1601-1604: Analys av skördar och ödehemman

Vintern anlände tidigt år 1600 och med den kom en period av katastrofala väderförhållanden. Den efterföljande sommaren 1601 var bland den kallaste i mannaminne och inledde tre år av missväxt och hungersnöd. Sedan kom pesten som drog in över stad och land under 1602-1603, vilket decimerade den av hunger försvagade befolkningen. Jag kommer i det följande visa hur man ur tiondelängder och fogderäkenskaper kan följa utvecklingen av de årliga skördarna och antalet ödehemman, vilket ger en tämligen god inblick i…

Läs mer Läs mer

Bäckaby gamla kyrka

Bäckaby gamla kyrka

För länge sedan, i början av 1580-talet, inträffade en ödesdiger händelse i Bäckaby socken. Den gamla medeltida träkyrkan eldhärjades och när morgonen grydde kunde sockenborna förtvivlat se att allt som återstod av deras kära tempel var en rykande ruin. De danne, strävsamma och hårt arbetande bäckabyborna tog nya krafter och gav sig i kast med att bygga en ny kyrka. De fick själva dra det tyngsta lasset med införskaffande av timmer med mera, men de bad också om stöd från…

Läs mer Läs mer