Roterings- och Utskrivningslängder för Fröderyd gäld

Roterings- och Utskrivningslängder för Fröderyd gäld

Detta register över Roterings- och Utskrivningslängder omfattar i huvudsak socknarna i Fröderyd gäld – Fröderyd, Bäckaby och Ramkvilla – i Västra Härad och Jönköpings län. Det omfattar för närvarande 3085 poster mellan åren 1621 – 1659 och kommer att växa med tiden. Utskrivningslängden sammanfattar sockenvis vilka som skrivits ut som soldater. Även om det primära intresset för släktforskaren är att hitta sin soldat, kan det vara givande att studera roteringslängden. Roteringslängderna upptar alla gårdar och ger oftast namn på bonden…

Läs mer Läs mer

Arvet efter Åke Brunk – Äsprilla

Arvet efter Åke Brunk – Äsprilla

När skattebonden och ryttaren Åke Brunk i Äsprilla gick ur tiden år 1581 tog sonen Per Åkesson över gården. Det var ett Sverige i förändring – Gustav Vasas tid låg ännu nära, och bönderna i Småland kämpade med fädernas jord och fick ömsom goda och ömsom dåliga år med skördar. Vid sekelskiftet 1600 brukades Äsprillas två hela skattegårdar av två bönder med samma förnamn – båda hette Per – och båda dog inom ett års mellanrum. Där, mitt i svår…

Läs mer Läs mer

Skattelängderna talar: att läsa jordeböcker, tionde- och mantalslängder

Skattelängderna talar: att läsa jordeböcker, tionde- och mantalslängder

Har du någon gång undrat vilka som brukade jorden innan kyrkböckerna börjar – och hur deras liv såg ut? Kanske har du redan bläddrat i jordeböcker eller mantalslängder och funnit ett bekant namn, men inte riktigt förstått vad de andra uppgifterna betyder. Dessa gamla skattelängder döljer ofta mycket mer än man först anar – om gårdens storlek, skyldigheter, skatter och till och med om familjens sammansättning. Här får du en inblick i några av de viktigaste källorna till 1500- och…

Läs mer Läs mer

Brukare i Fröderyd by 1548-1700

Brukare i Fröderyd by 1548-1700

Fröderyd kyrkby har en lång historia, som till stor del går att följa genom de äldre skattelängderna, jordeböckerna och domböckerna. Genom dessa källor kan man se hur byn växer fram, hur gårdarna förändras och hur brukarna avlöser varandra genom århundradena. Det här inlägget är ett försök att, med hjälp av dessa bevarade handlingar, följa Fröderyds gårdar och deras brukare så långt tillbaka som källmaterialet tillåter. Även om du inte har anor från just Fröderyd by kan brukarlängden vara av intresse…

Läs mer Läs mer

Brukare i Äsprilla by 1548-1700

Brukare i Äsprilla by 1548-1700

Hur såg livet ut i Äsprilla för nästan 500 år sedan – och vilka var människorna som brukade jorden där? Genom gamla skattelängder, jordeböcker och andra arkivhandlingar går det faktiskt att följa gårdarna och deras brukare långt bak i tiden. I det här inlägget berättar jag om hur Äsprilla by växer fram i källorna, vilka gårdar som fanns redan på 1500-talet och hur jag har försökt kartlägga dem som brukade jorden under de följande seklerna. Även om du inte har…

Läs mer Läs mer

Från jord till värja – Åke Brunk, ryttare i Vasakungarnas tjänst

Från jord till värja – Åke Brunk, ryttare i Vasakungarnas tjänst

Det här är berättelsen om Åke Brunk – bonden från Fröderyd som blev ryttare under de första Vasakungarna. Under 1500-talets blodiga krig mot Danmark och Ryssland stred han för kronan, från Smålands djupa skogar till fälten i öster. Åke var ingen hjälte i historieböckerna, men hans liv speglar en tid då varje bonde kunde bli soldat – och varje fälttåg kunde bli det sista. Han byggde upp en välbärgad gård, rustade hästar, lejde män, och såg sina söner ta över…

Läs mer Läs mer

Om Rösås Brunkagård

Om Rösås Brunkagård

Under en period i början av 1700-talet kallas en av gårdarna i Rösås by för Brunkagård. Namnet tyder på en koppling till Brunk Persson, som levde här under 1600-talet – men hur såg den kopplingen ut, och varför försvann namnet redan på 1730-talet? De tre hemmanen i Rösås Rösås by har så långt källorna sträcker sig – med början i jordeboken från 1548 – bestått av tre hela skattehemman. Dessa hemman kallades Norrgården, Mellangården och Södergården. Namnet Norrgården finns belagt…

Läs mer Läs mer

Brunk Persson – om hans ursprung

Brunk Persson – om hans ursprung

Brunk Persson var en man som levde i 1600-talets Bäckaby socken och som i dag har många ättlingar efter sig. Genom domböcker, skattelängder, mantalslängder och kyrkliga räkenskaper träder han fram ur historiens dunkel – först som dräng, sedan som skattebonde och familjefar. Men vem var han egentligen? Varför bar han ett så ovanligt namn? Och hur passar han in i den täta väven av gårdar, släkter och arv? I det som följer nystas ett historiskt pussel upp, där arkivens ledtrådar…

Läs mer Läs mer

Fälttåget 1580-82: Smålands ryttare i kriget mot Ryssland

Fälttåget 1580-82: Smålands ryttare i kriget mot Ryssland

Smålands ryttare var med om många äventyrliga strapatser under fälttåget 1580-82 i kriget mot Ryssland, ett krig som inte bara formade Östersjöregionens politiska landskap under det Nordiska 25-årskriget. Smålands ryttare var med långa marscher, stormningar och även delaktiga i den förfärliga plundringen av Reval (nuvarande Tallin). Många ryttare förlorade sina hästar de här åren men värst var det för dem som förlorade sitt eget liv. I denna berättelse får vi följa ryttarna från socknarna Fröderyd, Bäckaby och Ramkvilla. De flesta…

Läs mer Läs mer

De tidigaste spåren efter Brunk i Vasatidens källor

De tidigaste spåren efter Brunk i Vasatidens källor

På det småländska höglandet, under de oroliga åren under andra hälften av 1500-talet, levde två bröder – Åke och Jon Brunk – i de avlägsna socknarna Fröderyd och Bäckaby. De båda valde att tjäna i det nybildade Smålands Ryttare, en inhemsk och pålitlig styrka skapad av Gustav Vasa. Efter kungens död fortsatte de att kämpa för Vasakungarna – Erik XIV, Johan III och hans son Sigismund. Under en tid präglad av krig och politisk turbulens, när Sverige ständigt var i…

Läs mer Läs mer