Det är i början av juni år 1711. Bonden Oluf och hans hustru Sara är sjuka och sängliggande. De har fått ömmande bölder i ljumskarna och vet vad det är frågan om – pesten! De har under det senaste året hört om pesten som härjat i Stockholm och som nu letat vidare och kommit över gränsen till Småland. Både Kalmar och Jönköping har hemsökts svårt. Några månader tidigare har grannsocknen Granhult drabbats. Nu fruktar man att turen är kommen till just deras by – Harshult. Hur skall det gå för dem och deras barn?

Sverige är sedan lite mer än ett decennium i krig mot sina grannar Danmark, Polen och Ryssland. Det kom senare att kallas för det stora nordiska kriget och skulle komma att pågå i ytterligare tio år. Sveriges unge kung, Karl XII, hade ett par år tidigare lidit ett katastrofalt nederlag i Poltava och 23 000 svenskar blev ryska krigsfångar. Sedan dess var kungen i Bender, i nuvarande Moldavien. Samma år som nederlaget vid Poltava tog danskarna tillfället i akt och invaderade Skåne. De ville gärna ta tillbaka de södra landskapen och inte förrän 1710 slogs de tillbaka vid slaget vid Helsingborg. Inte nog med att befolkningen i Sverige var hårt prövat av kriget, sedan ett år tillbaka var landet hemsökt av pesten. 1710 kom den till Sverige med fartyg från Riga och omkring 100 000 männsikor dog de kommande åren, de flesta i Stockholm, Malmö och Göteborg. Pesten spreds från städerna vidare ut på landsbygden.

Under sommaren 1711 nådde den Harshult, en by som ligger i Sjösås församling, mitt i Småland. Här, som på många andra ställen, skördade den fruktade sjukdomen många offer. I Harshult dog sjutton personer under sommarmånaderna juni, juli och augusti. De flesta bönderna i byn sveptes bort i pesten. Några familjer utplånades medan andra gick oskadda. I den lilla skriften När Pesten kom till Harshult 1711 beskriver jag vilka som bodde i byn och hur de drabbades. Du kan fritt läsa de 10 första sidorna. För att beställa häftet på 24 sidor genom att Kontakta mig. Det kostar 100 kr + porto.